Regeringens EU-arbete – om konsten att prioritera

TCObloggar 2016-03-31

TCO arbetar aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och jämställt Europa. Vi arbetar bland annat med att att stärka möjligheterna för arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet och respekten för fackliga rättigheter, den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas roll. I EU-arbetet är vi aktiva i organisationer som Europafacket, Eurocadres och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Som bekant är det den svenska regeringen som företräder Sverige i EU och ansvarar för att utforma den svenska EU-politiken. I förra veckan presenterade regeringen sina årliga ”övergripande prioriteringar för EU-arbetet”. Det sociala Europa, klimat-, energi- och miljöpolitiken, flyktingsituationen samt säkerhetshoten står i rampljuset under 2016.

Prioriteringsdokumentet och processen för dess framtagande skulle kunna användas för att dels visa på betydelsen av det europeiska samarbetet för Sveriges utveckling, dels hur Sverige vill och kan påverka EU. Men EU-prioriteringarna offentliggjordes i det tysta och föregicks inte av något samråd med arbetsmarknadens parter eller intresseorganisationer.

Det är andra gången den sittande regeringen publicerar en programförklaring för arbetet i EU. Det är inga fel på prioriteringarna i sig. Tvärtom. Efter år av ekonomisk kris i Europa, med ökad arbetslöshet och urgröpning av fackliga rättigheter är det hög tid för "ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt" (som en av regeringens prioriteringar kallas). Och det råder inga tvivel om vikten av att prioritera en gemensam och solidarisk flykting- och migrationspolitik.

Årets upplaga av regeringens EU-prioriteringar är dock betydligt nedbantad. Förra årets prioriteringsområden var fem till antalet, i år är de tre. Åtgärderna som regeringen ville att EU skulle vidta 2015 var mer än dubbelt så många än 2016. Vän av ordning frågar sig naturligtvis varför.

I en intervju med Europaportalen försvarar ansvarig statssekreterare Hans Dahlgren (S) årets kortare version med att det inte handlar om en minskad politisk ambition utan om att ”göra det ännu tydligare vad som är det viktigaste.” Den viktigaste frågan just nu är, enligt Dahlgren, flyktingsituationen.

Att prioritera innebär av förklarliga skäl att man måste avgränsa. Det är dock inte en oproblematisk övning, särskilt inte när regeringen i förra årets dokument lade ribban för sina ambitioner på EU-området. Det råder inga tvivel om att flyktingfrågan dominerar den politiska dagordningen, men det är inte den enda frågan. Det finns många andra utmaningar som EU måste kunna hantera samtidigt. Detsamma gäller Sveriges regering. Att gå från 74 åtgärdsförslag till 28 väcker naturligtvis frågor om skälen till de bort- eller omprioriteringar som görs och om regeringskansliets förmåga att hantera mängden av andra viktiga frågor på EU-nivå.

Vissa initiativ som nämns i förra årets dokument är redan färdigförhandlade, vissa frågor – särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män – har bakats in i andra av årets prioriteringar. Men det finns ändå en del viktiga aspekter och initiativ som saknas i årets programförklaring. Och de skulle inte ha tagit udden av ett effektivt EU-arbete om de ingått. Låt mig få redogöra för några av dem.

Investeringar krävs för att skapa tillväxt och jobb

Regeringen konstaterar i 2016 års övergripande prioriteringar att ”Europas ekonomiska återhämtning har kommit igång, men går fortsatt långsamt.” Arbetsmarknadsreformer och finansiell stabilitet lyfts fram som viktiga ingredienser för en hållbar ekonomi. Detta kan TCO givetvis skriva under på. Men regeringen nämner inte alls behovet av nationella och europeiska investeringar. I 2015 års EU-prioriteringar lyftes investeringsbehoven fram – i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och grön omställning – för att stimulera tillväxt och jobbskapande. Varför inte i årets? Behoven av investeringar, inte minst i humankapitalet, och av ett mer investeringsvänligt klimat är fortsatt stora.

Det är i sammanhanget värt att notera att EU i år ska genomföra en halvtidsutvärdering av den fleråriga budgetramen (”långtidsbudgeten”), bland annat i syfte att på ett bättre sätt rikta finansiering till de utmaningar EU står inför. Jag hoppas att Sveriges regering kommer att spela en aktiv roll i denna utvärdering och driva frågan om strategiska investeringar men också ta fasta på sitt eget åtgärdsförslag från 2015 (dock inte nämnt i årets dokument) att långtidsbudgeten bör analyseras hur den slår ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad hände med det sociala protokollet och parternas roll?

Som företrädare för en facklig organisation är det nog inte så förvånande att jag understryker vikten av fackliga fri- och rättigheter i EU-sammanhang. Och av arbetsmarknadsparternas roll i utformandet och genomförandet av en europeisk politik för jobb och tillväxt.

Det är tydligt att regeringen aktivt verkar för att lyfta frågan om ”det sociala Europa” på EU:s dagordning. Vi välkomnar detta. TCO anser att de fackliga rättigheterna i Europa måste stärkas. Bland annat har EU:s rättspraxis lett till att det inte är möjligt för fackliga organisationer att ta till stridsåtgärder för att kräva likabehandling av arbetstagare på samma nationella arbetsmarknad. För att återställa balansen mellan den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och grundläggande fackliga rättigheter krävs en ändring av EU:s fördrag. TCO har därför ställt sig bakom regeringens initiativ till en fördragsändring – ett så kallat socialt protokoll – ”som slår fast att den fria rörligheten för företag inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal” (enligt Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014). Men varför nämns inte initiativet i programförklaringen för EU-arbetet? Är det inte längre prioriterat av regeringen?

Jag finner det dessutom anmärkningsvärt att regeringen i årets prioriteringar inte nämner just parternas roll. Förra årets upplaga innehöll ett eget litet avsnitt om behovet av en stärkt "social dialog", som partsmodellen kallas på EU-nivå. Flera av de åtgärder som regeringen föreslår även i år kräver involvering av parterna för att de över huvud taget ska komma till stånd, för att de ska kunna genomföras i praktiken eller för att de ska få en acceptans hos Europas arbetstagare. För svenskt vidkommande handlar det också om att vi parter måste involveras i EU-arbetet för att värna den svenska partsmodellen. Det händer tyvärr alltför ofta (senast i frågan om EU-kommissionens förslag till ändringar i utstationeringsdirektivet) att den svenska modellen med kollektivavtal och autonoma parter hotas av olika EU-initiativ – inte av illvilja utan på grund av bristande kunskap. Parterna har givetvis ett eget ansvar att engagera sig i EU-arbetet, men regeringen kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för oss att bli delaktiga.

Mer strategi i EU:s jämställdhetsarbete

Regeringen menar att ”EU måste arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågorna.” Det håller vi på TCO verkligen med om. Men varför kräver då inte regeringen en ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete? Den förra strategin, från 2010, löpte ut förra året. Istället för att presentera en ny strategi (trots påtryckningar från Europaparlamentet, ministerrådet, facken och en rad intresseorganisationer) nöjde sig EU-kommissionen med att offentliggöra ett arbetsdokument kallat ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016-2019”. Det är en tjänstemannaprodukt som saknar en politisk strategis höga profil, med förankring i kommissionens kollegium och antagande av parlamentet och rådet. Ett arbetsdokument innehåller dessutom svagare mekanismer för uppföljning och påtryckningar. Det finns därmed inga skarpa incitament för EU och dess medlemsstater att ta krafttag i detta viktiga arbete. Vi hoppas att regeringen ligger på kommissionen för att en verklig politisk strategi ska presenteras – en strategi som är nära kopplad till Europa 2020-strategin för tillväxt och jobb.

Brexit eller Bremain till midsommardansen?

Till sist, det går inte att resonera om EU-året 2016 utan att ta i beaktande Storbritanniens folkomröstning den 23 juni om sitt fortsatta EU-medlemskap. Diskussionerna om konsekvenserna av ett brittiskt EU-utträde (Brexit) eller av ett de väljer att stanna (Bremain) går heta i Bryssel. I Sverige är det i princip knäpptyst. Hur förbereder sig regeringen inför ett ändrat EU på midsommaraftonens morgon?

I sitt EU-program konstaterar regeringen i alla fall att det är ”av strategisk betydelse för oss att Storbritannien stannar kvar i EU.” TCO instämmer i detta men har samtidigt uttalat kritik mot den ”sociala nödbroms” som blir verklighet vid Bremain. Vi förutsätter att Sverige inte kommer att utnyttja denna nödbroms. Men vad betyder egentligen överenskommelsen mellan EU och Storbritannien för unionen och dess medlemsländer? Finns det länder som kommer att kräva liknande undantag som britterna fick igenom i förhandlingarna? Vad skulle en Brexit få för konsekvenser för debatten i länder med en liknande EU-kritisk inställning? Vad blir de ekonomiska och politiska konsekvenserna för Sveriges del? Regeringen bör stimulera till en bred debatt om detta. Och skapa en beredskap för svensk koreografi vid den EU-politiska midsommarstången, oavsett om det är till tonerna av Brexit eller Bremain.

Konsten att prioritera

Det är nödvändigt att prioritera i sitt arbete, kanske särskilt i EU-sammanhang med tanke på frågornas komplexitet och det stora antalet inblandande aktörer. Att prioritera är en konst. Det kan forma ett fokuserat och effektivt arbete som levererar resultat. Men det är också en vansklig process som lätt kan leda till att viktiga saker tas för givna och därmed försummas eller helt enkelt sorteras bort. Att dessutom dra ner på en tidigare satt ambitionsnivå, utan motivering eller föregående förankring, öppnar för kritik.

EU påverkar Sverige, men vi kan också påverka EU. Den svenska regeringen spelar en central roll i detta arbete, men organisationer som TCO är också mycket aktiva och har mycket att bidra med. Regeringen har en lovvärd ambition att vårt land ska vara "en engagerad och konstruktiv medlem" (enligt 2015 års programförklaring). För att lyckas med detta måste regeringen se till att involvera alla relevanta svenska samhällsaktörer i EU-arbetet. Och att kommunicera om de utmaningar som EU står inför och vilka lösningar Sverige kan bidra med. Ett förslag skulle kunna vara att regeringen till hösten bjuder in till ett brett samråd om de övergripande prioriteringarna för Sveriges EU-arbete för nästföljande år.

EU

Utvecklingen går bakåt i TCO:s jämställdhetsindex

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldradagarna har avtagit under de senaste åren, och under 2021 gick den till och med bakåt. Pappornas andel av dagarna har minskat för första gången sedan 2007.

Läs mer här.

Debatt

Rasera inte biståndet

Den svenska fackföreningsrörelsens långsiktiga, globala arbete för anständiga arbetsvillkor och mänskliga rättigheter är nu hotat. Regeringen måste tänka om när det gäller biståndet, skriver fackliga företrädare.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Debatt

Kontrollerna kränker personliga integriteten

Det finns ett stort behov av en rättighetslagstiftning om skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Det är inte lämpligt att varje arbetsgivare själv ska sätta upp reglerna, skriver fackliga ledare i en replik.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

TCO föreslår hur pensionerna kan höjas

TCO har idag presenterat ett förslag hur pensionerna kan höjas inom ramen för den nuvarande pensionsöverenskommelsen. Förslaget består av tre delar: höjd pensionsavgift, höjda utgående pensioner och en utdelning av tillfälliga överskott. TCO förutsätter att riksdagens pensionsgrupp samlas och försöker hitta en lösning som inte äventyrar pensionssystemet.

Gå till Aktuellt

TCO i Almedalen

4 - 6 Juli

Måndag 4 juli 08:00 - onsdag 6 juli 17:00

TCO i Almedalen 2022

Välkommen till TCO-landet! I en grönskande trädgård på Strandgatan 19 i Visby kan du ladda batterierna och vila fötterna. Förutom intressanta seminarier och avslappnande mingel bjuder vi på gratis wifi, ekologiska våfflor och gott Fairtrade-kaffe.

Läs mer

Se alla event

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2022

Dags för en omstart av pensionsgruppen

Just nu pågår vårbudgetdebatten i riksdagen. Det mesta kretsar dock kring hur och när de med lägst pensioner ska få mer pengar. De två förslag det i praktiken nu står mellan handlar om höjd garantipension och höjt bostadstillägg, men med lite olika belopp.

Pension

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 juni, 2022

Tillbaka till budgetlag och riksdagsordning, tack!

Den senaste tidens turer runt pensionshöjningen visar att politiken nu måste återgå till ordning, eftertanke och remissbehandling av pensionsförändringar. Samt att följa budgetlag och riksdagsordning för beslut om statens finanser. Arbetsliv och pensionering är mycket långsiktiga delar i människors liv. Villkoren för detta måste vara både kända och rimligt stabila över tid.

Ekonomi och tillväxt, Pension

Lise Donovan - Jurist

13 juni, 2022

Framsteg för den globala arbetsmiljön på ILO-konferens

Förra veckan avslutades ILO:s årliga arbetskonferens. Ett viktigt resultat av mötet är att en säker och hälsosam arbetsmiljö nu blir en grundläggande princip och rättighet inom ILO. Det innebär att alla medlemsstater måste följa två konventioner som upphöjts till kärnkonventioner, vilket är en viktig del i en bättre arbetsmiljö globalt.

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

09 juni, 2022

Ökad global sysselsättning krävs för att möta framtidens arbetsmarknad

Ökad sysselsättning, anställningstrygghet och jämställdhet i fokus på ILO:s årliga arbetskonferens i Schweiz.

Arbetsmarknad, Internationellt

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

08 juni, 2022

Jämställdhetsindex visar på behoven av en reformerad föräldraförsäkring

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldrapenningdagarna har avtagit senaste åren och i år går utvecklingen till och med bakåt. Hur kan det förklaras? Varför är det ett problem? Och vad behövs för att vända utvecklingen?

Jämställdhet, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.