Regeringens EU-arbete – om konsten att prioritera

TCObloggar 2016-03-31

TCO arbetar aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och jämställt Europa. Vi arbetar bland annat med att att stärka möjligheterna för arbetskraftens gränsöverskridande rörlighet och respekten för fackliga rättigheter, den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas roll. I EU-arbetet är vi aktiva i organisationer som Europafacket, Eurocadres och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Som bekant är det den svenska regeringen som företräder Sverige i EU och ansvarar för att utforma den svenska EU-politiken. I förra veckan presenterade regeringen sina årliga ”övergripande prioriteringar för EU-arbetet”. Det sociala Europa, klimat-, energi- och miljöpolitiken, flyktingsituationen samt säkerhetshoten står i rampljuset under 2016.

Prioriteringsdokumentet och processen för dess framtagande skulle kunna användas för att dels visa på betydelsen av det europeiska samarbetet för Sveriges utveckling, dels hur Sverige vill och kan påverka EU. Men EU-prioriteringarna offentliggjordes i det tysta och föregicks inte av något samråd med arbetsmarknadens parter eller intresseorganisationer.

Det är andra gången den sittande regeringen publicerar en programförklaring för arbetet i EU. Det är inga fel på prioriteringarna i sig. Tvärtom. Efter år av ekonomisk kris i Europa, med ökad arbetslöshet och urgröpning av fackliga rättigheter är det hög tid för "ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt" (som en av regeringens prioriteringar kallas). Och det råder inga tvivel om vikten av att prioritera en gemensam och solidarisk flykting- och migrationspolitik.

Årets upplaga av regeringens EU-prioriteringar är dock betydligt nedbantad. Förra årets prioriteringsområden var fem till antalet, i år är de tre. Åtgärderna som regeringen ville att EU skulle vidta 2015 var mer än dubbelt så många än 2016. Vän av ordning frågar sig naturligtvis varför.

I en intervju med Europaportalen försvarar ansvarig statssekreterare Hans Dahlgren (S) årets kortare version med att det inte handlar om en minskad politisk ambition utan om att ”göra det ännu tydligare vad som är det viktigaste.” Den viktigaste frågan just nu är, enligt Dahlgren, flyktingsituationen.

Att prioritera innebär av förklarliga skäl att man måste avgränsa. Det är dock inte en oproblematisk övning, särskilt inte när regeringen i förra årets dokument lade ribban för sina ambitioner på EU-området. Det råder inga tvivel om att flyktingfrågan dominerar den politiska dagordningen, men det är inte den enda frågan. Det finns många andra utmaningar som EU måste kunna hantera samtidigt. Detsamma gäller Sveriges regering. Att gå från 74 åtgärdsförslag till 28 väcker naturligtvis frågor om skälen till de bort- eller omprioriteringar som görs och om regeringskansliets förmåga att hantera mängden av andra viktiga frågor på EU-nivå.

Vissa initiativ som nämns i förra årets dokument är redan färdigförhandlade, vissa frågor – särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män – har bakats in i andra av årets prioriteringar. Men det finns ändå en del viktiga aspekter och initiativ som saknas i årets programförklaring. Och de skulle inte ha tagit udden av ett effektivt EU-arbete om de ingått. Låt mig få redogöra för några av dem.

Investeringar krävs för att skapa tillväxt och jobb

Regeringen konstaterar i 2016 års övergripande prioriteringar att ”Europas ekonomiska återhämtning har kommit igång, men går fortsatt långsamt.” Arbetsmarknadsreformer och finansiell stabilitet lyfts fram som viktiga ingredienser för en hållbar ekonomi. Detta kan TCO givetvis skriva under på. Men regeringen nämner inte alls behovet av nationella och europeiska investeringar. I 2015 års EU-prioriteringar lyftes investeringsbehoven fram – i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och grön omställning – för att stimulera tillväxt och jobbskapande. Varför inte i årets? Behoven av investeringar, inte minst i humankapitalet, och av ett mer investeringsvänligt klimat är fortsatt stora.

Det är i sammanhanget värt att notera att EU i år ska genomföra en halvtidsutvärdering av den fleråriga budgetramen (”långtidsbudgeten”), bland annat i syfte att på ett bättre sätt rikta finansiering till de utmaningar EU står inför. Jag hoppas att Sveriges regering kommer att spela en aktiv roll i denna utvärdering och driva frågan om strategiska investeringar men också ta fasta på sitt eget åtgärdsförslag från 2015 (dock inte nämnt i årets dokument) att långtidsbudgeten bör analyseras hur den slår ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad hände med det sociala protokollet och parternas roll?

Som företrädare för en facklig organisation är det nog inte så förvånande att jag understryker vikten av fackliga fri- och rättigheter i EU-sammanhang. Och av arbetsmarknadsparternas roll i utformandet och genomförandet av en europeisk politik för jobb och tillväxt.

Det är tydligt att regeringen aktivt verkar för att lyfta frågan om ”det sociala Europa” på EU:s dagordning. Vi välkomnar detta. TCO anser att de fackliga rättigheterna i Europa måste stärkas. Bland annat har EU:s rättspraxis lett till att det inte är möjligt för fackliga organisationer att ta till stridsåtgärder för att kräva likabehandling av arbetstagare på samma nationella arbetsmarknad. För att återställa balansen mellan den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och grundläggande fackliga rättigheter krävs en ändring av EU:s fördrag. TCO har därför ställt sig bakom regeringens initiativ till en fördragsändring – ett så kallat socialt protokoll – ”som slår fast att den fria rörligheten för företag inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal” (enligt Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014). Men varför nämns inte initiativet i programförklaringen för EU-arbetet? Är det inte längre prioriterat av regeringen?

Jag finner det dessutom anmärkningsvärt att regeringen i årets prioriteringar inte nämner just parternas roll. Förra årets upplaga innehöll ett eget litet avsnitt om behovet av en stärkt "social dialog", som partsmodellen kallas på EU-nivå. Flera av de åtgärder som regeringen föreslår även i år kräver involvering av parterna för att de över huvud taget ska komma till stånd, för att de ska kunna genomföras i praktiken eller för att de ska få en acceptans hos Europas arbetstagare. För svenskt vidkommande handlar det också om att vi parter måste involveras i EU-arbetet för att värna den svenska partsmodellen. Det händer tyvärr alltför ofta (senast i frågan om EU-kommissionens förslag till ändringar i utstationeringsdirektivet) att den svenska modellen med kollektivavtal och autonoma parter hotas av olika EU-initiativ – inte av illvilja utan på grund av bristande kunskap. Parterna har givetvis ett eget ansvar att engagera sig i EU-arbetet, men regeringen kan hjälpa till att skapa bättre förutsättningar för oss att bli delaktiga.

Mer strategi i EU:s jämställdhetsarbete

Regeringen menar att ”EU måste arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågorna.” Det håller vi på TCO verkligen med om. Men varför kräver då inte regeringen en ny strategi för EU:s jämställdhetsarbete? Den förra strategin, från 2010, löpte ut förra året. Istället för att presentera en ny strategi (trots påtryckningar från Europaparlamentet, ministerrådet, facken och en rad intresseorganisationer) nöjde sig EU-kommissionen med att offentliggöra ett arbetsdokument kallat ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016-2019”. Det är en tjänstemannaprodukt som saknar en politisk strategis höga profil, med förankring i kommissionens kollegium och antagande av parlamentet och rådet. Ett arbetsdokument innehåller dessutom svagare mekanismer för uppföljning och påtryckningar. Det finns därmed inga skarpa incitament för EU och dess medlemsstater att ta krafttag i detta viktiga arbete. Vi hoppas att regeringen ligger på kommissionen för att en verklig politisk strategi ska presenteras – en strategi som är nära kopplad till Europa 2020-strategin för tillväxt och jobb.

Brexit eller Bremain till midsommardansen?

Till sist, det går inte att resonera om EU-året 2016 utan att ta i beaktande Storbritanniens folkomröstning den 23 juni om sitt fortsatta EU-medlemskap. Diskussionerna om konsekvenserna av ett brittiskt EU-utträde (Brexit) eller av ett de väljer att stanna (Bremain) går heta i Bryssel. I Sverige är det i princip knäpptyst. Hur förbereder sig regeringen inför ett ändrat EU på midsommaraftonens morgon?

I sitt EU-program konstaterar regeringen i alla fall att det är ”av strategisk betydelse för oss att Storbritannien stannar kvar i EU.” TCO instämmer i detta men har samtidigt uttalat kritik mot den ”sociala nödbroms” som blir verklighet vid Bremain. Vi förutsätter att Sverige inte kommer att utnyttja denna nödbroms. Men vad betyder egentligen överenskommelsen mellan EU och Storbritannien för unionen och dess medlemsländer? Finns det länder som kommer att kräva liknande undantag som britterna fick igenom i förhandlingarna? Vad skulle en Brexit få för konsekvenser för debatten i länder med en liknande EU-kritisk inställning? Vad blir de ekonomiska och politiska konsekvenserna för Sveriges del? Regeringen bör stimulera till en bred debatt om detta. Och skapa en beredskap för svensk koreografi vid den EU-politiska midsommarstången, oavsett om det är till tonerna av Brexit eller Bremain.

Konsten att prioritera

Det är nödvändigt att prioritera i sitt arbete, kanske särskilt i EU-sammanhang med tanke på frågornas komplexitet och det stora antalet inblandande aktörer. Att prioritera är en konst. Det kan forma ett fokuserat och effektivt arbete som levererar resultat. Men det är också en vansklig process som lätt kan leda till att viktiga saker tas för givna och därmed försummas eller helt enkelt sorteras bort. Att dessutom dra ner på en tidigare satt ambitionsnivå, utan motivering eller föregående förankring, öppnar för kritik.

EU påverkar Sverige, men vi kan också påverka EU. Den svenska regeringen spelar en central roll i detta arbete, men organisationer som TCO är också mycket aktiva och har mycket att bidra med. Regeringen har en lovvärd ambition att vårt land ska vara "en engagerad och konstruktiv medlem" (enligt 2015 års programförklaring). För att lyckas med detta måste regeringen se till att involvera alla relevanta svenska samhällsaktörer i EU-arbetet. Och att kommunicera om de utmaningar som EU står inför och vilka lösningar Sverige kan bidra med. Ett förslag skulle kunna vara att regeringen till hösten bjuder in till ett brett samråd om de övergripande prioriteringarna för Sveriges EU-arbete för nästföljande år.

EU

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 januari, 2021

Investeringsavtalet mellan EU och Kina: Knäckfråga kring mänskliga rättigheter

Efter sju års förhandlingar kunde EU-kommissionen vid årsskiftet meddela att man ingått en principöverenskommelse med Kina om ett investeringsavtal - kallat Comprehensive Agreement on Investment, CAI. EU har inte något frihandelsavtal med Kina, utan det är Världshandelsorganisationens WTO:s regelverk som gäller för handeln mellan EU och Kina. Den 22 januari publicerades de sex först texterna i CAI:n. Det återstår dock att utarbeta en färdig text innan ett förslag kan framläggas för godkännande av rådet och Europaparlamentet.

EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.