Oroväckande tystnad om EU i valrörelsen

TCObloggar 2018-09-06

Valet på söndag är ett val om vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande organ ministerrådet och i Europeiska rådet. Och vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen och granska EU-lagförslag och regeringens EU-politik. Men det är ganska tyst om EU i den svenska valrörelsen, vilket väcker oro. Det är ett demokratiskt problem som kan urholka det svenska inflytandet i EU. Att inte kontinuerligt diskutera och informera om EU kan även i längden leda till ett ifrågasättande av det svenska EU-medlemskapet.

På söndag är det val till Sveriges riksdag och fullmäktige i kommuner och landsting. Det är även ett val till ett av EU:s två beslutsfattande organ: Europeiska unionens råd, eller ”ministerrådet”. Där möts ministrar från alla EU-länder för att försöka komma överens med Europaparlamentet om lagstiftning på en rad områden, t.ex. handel, miljö och migration. Men också om mer arbetsplatsnära frågor såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och icke-diskriminering. Det är även ett val om vilken statsminister vi vill se företräda Sverige i det mäktiga Europeiska rådet, som stakar ut den politiska inriktningen för EU-samarbetet.  

Riksdagen är även den involverad i EU-arbetet, genom kontroll av regeringens EU-politik, införandet av EU-lagar och prövning om huruvida lagförslag bör genomföras på europeisk eller nationell nivå. Dessutom har verksamheten på den svenska regionala och lokala nivån koppling till EU. SKL har visat att hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. 

Men det är trots detta relativt tyst om EU i den svenska valrörelsen. I andra EU-länder förs det idag en mer aktiv debatt om hur samarbetet ska se ut efter brexit och hur det ska finansieras. Förslag behandlas om utvecklingen av den inre marknaden och det monetära samarbetet. Och behovet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik gör sig ständigt påmind. TCO belyste tidigt problemet med frånvaron av EU-relaterade frågor i valrörelsen genom att i februari i år arrangera ett seminarium, med Ann Linde (S) och Annie Lööf (C). Flera aktörer hakade därefter på, bl.a. SKL och EU-kommissionens Sverigekontor, med liknande events.  

En fråga som har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen är Sverigedemokraternas krav på att Sverige ska lämna EU. SD vill få till stånd en folkomröstning om fortsatt medlemskap redan under den kommande mandatperioden. Detta trots att svenskarnas stöd för EU är starkt (53 %) och viljan att lämna samarbetet är rekordlågt (17 %). Övriga partier (förutom Vänsterpartiet, som dock lagt utträdeskravet på is) har varit tydliga med att de ser ett fortsatt medlemskap i EU som en förutsättning för svensk ekonomi, sysselsättning, säkerhet och miljö.

Efter SD:s utspel kontrade bl.a. Liberalerna med en rapport som visar på riskerna med ”swexit”. 150 000 jobb kan förloras, Sveriges BNP sjunka med 300 miljarder kronor och hushållen drabbas av högre priser. ”Vi behöver mer EU-samarbete, inte mindre”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Dessutom påminner EU- och handelsminister Ann Linde (S) gång på gång i tal och debattinlägg hur EU-medlemskapet gynnar Sverige, inte minst på grund av att vi är ett exportberoende land där EU:s inre marknad idag står för cirka 70 procent av den svenska exporten.

På så sätt kan man se riksdagsvalet som en omröstning om det svenska EU-medlemskapet, men där alltså Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som aktivt driver ett EU-utträde.

I övrigt har de EU-relaterade frågorna i valrörelsen hamnat i skymundan. Trots att de beslut som fattas på EU-nivå i allt större utsträckning påverkar den nationella politiken saknas en tydlig koppling till EU på de svenska riksdagspartiernas dagordning. Det visar en ny analys av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I slutet av 1980-talet hänvisade endast 0,5 % av svenska författningar till EU-regler. Motsvarande siffra 2015 var 26 %, och på vissa sakområden är det ännu större, t.ex. jordbruksfrågor med över 50 %.

För att stärka den demokratiska länken till EU-politiken på nationell nivå bör riksdagen stärkas som arena för EU-debatten, rekommenderar Sieps. Under innevarande mandatperiod har EU-relaterade frågor diskuteras flitigt i riksdagen, dock reaktivt. Sveriges riksdag är det nationella parlament i EU som visat flest gula kort till EU-kommissionens lagförslag. Sieps pekar i sin rapport på att riksdagen till skillnad från många andra nationella parlament i EU granskar samtliga EU-lagförslag. Det leder till, enligt Sieps, att riksdagens ledamöter i stor utsträckning lägger tid och kraft på att kontrolleralagstiftningsförslag från EU-håll istället för att faktiskt skapa och utforma politiken. TCO menar att riksdagen bör vara en central arena för offentlig EU-debatt i Sverige och har föreslagit att riksdagen arrangerar offentliga evenemang med inbjudna externa aktörer. Ett förslag är att riksdagen bjuder in företrädare för EU-kommissionen för debatt om kommissionens årliga arbetsprogram och företrädare för den svenska regeringen om de årliga och övergripande prioriteringarna för det svenska EU-arbetet.

Men det är inte så att riksdagspartierna är överens i alla EU-frågor. I riksdagens EU-nämnd – där regeringen förankrar sina ståndpunkter inför ministerrådets och Europeiska rådets möten – har det varit ”storbråk mellan blocken” i ett antal frågor. Det gäller inte minst den europeiska pelaren för sociala rättigheter där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bildade majoritet mot övriga partier för ett svenskt godkännande.  

I riksdagspartiernas valmanifest till årets val har dock EU återigen fått en relativt liten plats. De hanterar dessutom främst konstitutionella och övergripande frågor snarare än sakpolitiska. Här följer en kort sammanställning av partiernas valmanifest.

Socialdemokraterna
EU får relativt lite plats i S-valmanifestet som främst refererar till EU i relation till värderingar och principiella demokratifrågor, vad som kan hända i ett splittrat Europa o.s.v. Modernisering av EU:s budget nämns, EU:s handelsavtal, liksom vikten av att göra EU relevant i människors vardag samt att EU bör fokusera på frågor där samarbetet kan göra skillnad. Dessutom nämns vikten av ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden bl.a. principen lika lön för lika arbete. EU/Europeiska unionen nämns 11 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Vänsterpartiet
EU får liten plats och partiets krav på utträde återfinns alltså inte i valplattformen. EU nämns främst i ett större sammanhang där det handlar om medborgares bristande tillit, ökad makt för lobbyister samt flyktingpolitiken som V vill att UNHCR samordnar när EU inte visat sig klara av det. EU/Europeiska Unionen nämns 5 gånger. Europa 3 gånger.

Miljöpartiet
EU får relativt stort utrymme i  MP:s valmanifest och förslagen är ofta mer detaljerade än hos flera av de andra partierna. Fokus ligger på klimat/miljö, men gäller även t.ex. handelsavtal. Vidare behandlas principiella frågor om rättsstatliga principer, demokrati och en human gemensam flyktingpolitik. EU/Europeiska Unionen nämns 15 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Liberalerna
EU får främst plats i valmanifestets kapitel ”Mer EU - mer internationellt samarbete”. Liberalerna har förutom principiella ämnen om rättsstat och demokrati ett antal frågor av mer övergripande karaktär som man vill driva i EU (införandet av euron, asylpolitik), liksom ett antal mer konkreta frågor (t.ex. skapandet av ett EU-FBI och att arbeta för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas). EU/Europeiska Unionen nämns 35 gånger. Europa nämns 9 gånger.

Centerpartiet
Det är skralt om EU/Europa i Centerpartiets valmanifest och EU nämns främst i relation till övergripande frågor som klimat, migration, säkerhet. EU/Europeiska Unionen nämns 3 gånger. Europa nämns 0 gånger.

Moderaterna
EU har en relativt stor plats i M:s valmanifest. Den inre marknaden nämns exempelvis som betydande för Sverige. Annars behandlas EU-politiken främst i övergripande frågor såsom migration, klimat, säkerhet o.s.v. men också i mer konkreta termer avseende utsläppsrätter och vapenregler. EU/Europeiska Unionen nämns 28 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Kristdemokraterna
KD berör inte EU alls i sitt valmanifest.

Sverigedemokraterna
SD har som enda parti ett kapitel i sitt valmanifest som handlar enbart om EU. Fokus ligger på ett svenskt EU-utträde och i övrigt att mer makt ska flyttas tillbaka till Sverige. EU/Europeiska Unionen nämns 17 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Det kan tyckas befängt att frågan om ”ja” eller ”nej” till EU återigen ska behöva diskuteras i Sverige efter nästan 25 års medlemskap. Men det är, trots ett starkt opinionsstöd, en fara att ta det svenska EU-medlemskapet för givet och att inte kontinuerligt informera och diskutera om EU. Det visar inte minst debatten i Storbritannien, där vissa medier och politiska partier under årtionden tillåtits, i princip oemotsagda, sprida illasinnade myter och skenbilder om EU. I en debattartikel i SvD nyligen hissade Carl Bildt varningsflagg: ”Det kanske enstaka mest omvälvande och farliga förslag som förts fram i denna valrörelse är Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning för att Sverige skall lämna samarbetet inom EU. Det är anmärkningsvärt att sådana sakfrågor inte diskuteras mer.”

Det råder en oroväckande tystnad om EU i valrörelsen. Men ”Swexit-debatten” har i alla fall lett till framtagandet av både sakliga och politiska argument (t.ex. i Liberalernas rapport) om varför det svenska EU-medlemskapet är viktigt. Vi måste fortsätta föra den debatten, men också diskutera sakfrågorna och hur EU bör utvecklas i framtiden. Och fortsätta sprida saklig information om EU. Endast 30 procent av svenskarna anser sig vara välinformerade om EU, enligt Eurobarometern (vilket Svenskt Näringsliv uppmärksammade i en artikel på Europaportalen, också på temat att EU-frågorna måste diskuteras i riksdagsvalrörelsen).

EU-samarbetet är inte mer än sina medlemsländer och det är därför viktigt att vi i Sverige ökar kunskapen om EU. Och att regering, riksdag och myndigheter delger information om aktuella frågor samt skapar ingångar för inflytande för olika intressenter i syfte att stärka Sveriges engagemang i EU men också avhjälpa det demokratiska underskott som unionen så ofta beskylls för. Den sittande regeringen har under mandatperioden genomfört ett betydelsefullt initiativ just för detta ändamål – ”EU-handslaget” – som TCO tillsammans med övriga arbetsmarknadsparter gått med i. Det är vår förhoppning att detta arbete fortsätter även under nästa mandatperiod.

Riksdagspartierna är svaret skyldiga vilka frågor de vill driva i EU, och om/hur unionen kan skapa tillväxt, jobb, social sammanhållning, inre/yttre säkerhet och miljöskydd. Och – vilket är en grundläggande facklig fråga – hur respekten för fackliga rättigheter och vår svenska partsmodell kan garanteras.

TCO verkar för att EU-samarbetet ger positiva resultat för TCO-förbundens medlemmar i form av hållbar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, likabehandling och jämställdhet. Ledstjärnan för EU:s arbete bör vara grundläggande värden, hållbar utveckling, med inkluderande tillväxt, fler och bättre jobb och starkt miljöskydd. Vi hoppas att den nya riksdagen och regeringen kommer att dela denna uppfattning. Läs mer om TCO:s syn på EU-samarbetet här.

EU

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.