Oroväckande tystnad om EU i valrörelsen

TCObloggar 2018-09-06

Valet på söndag är ett val om vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande organ ministerrådet och i Europeiska rådet. Och vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen och granska EU-lagförslag och regeringens EU-politik. Men det är ganska tyst om EU i den svenska valrörelsen, vilket väcker oro. Det är ett demokratiskt problem som kan urholka det svenska inflytandet i EU. Att inte kontinuerligt diskutera och informera om EU kan även i längden leda till ett ifrågasättande av det svenska EU-medlemskapet.

På söndag är det val till Sveriges riksdag och fullmäktige i kommuner och landsting. Det är även ett val till ett av EU:s två beslutsfattande organ: Europeiska unionens råd, eller ”ministerrådet”. Där möts ministrar från alla EU-länder för att försöka komma överens med Europaparlamentet om lagstiftning på en rad områden, t.ex. handel, miljö och migration. Men också om mer arbetsplatsnära frågor såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och icke-diskriminering. Det är även ett val om vilken statsminister vi vill se företräda Sverige i det mäktiga Europeiska rådet, som stakar ut den politiska inriktningen för EU-samarbetet.  

Riksdagen är även den involverad i EU-arbetet, genom kontroll av regeringens EU-politik, införandet av EU-lagar och prövning om huruvida lagförslag bör genomföras på europeisk eller nationell nivå. Dessutom har verksamheten på den svenska regionala och lokala nivån koppling till EU. SKL har visat att hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. 

Men det är trots detta relativt tyst om EU i den svenska valrörelsen. I andra EU-länder förs det idag en mer aktiv debatt om hur samarbetet ska se ut efter brexit och hur det ska finansieras. Förslag behandlas om utvecklingen av den inre marknaden och det monetära samarbetet. Och behovet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik gör sig ständigt påmind. TCO belyste tidigt problemet med frånvaron av EU-relaterade frågor i valrörelsen genom att i februari i år arrangera ett seminarium, med Ann Linde (S) och Annie Lööf (C). Flera aktörer hakade därefter på, bl.a. SKL och EU-kommissionens Sverigekontor, med liknande events.  

En fråga som har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen är Sverigedemokraternas krav på att Sverige ska lämna EU. SD vill få till stånd en folkomröstning om fortsatt medlemskap redan under den kommande mandatperioden. Detta trots att svenskarnas stöd för EU är starkt (53 %) och viljan att lämna samarbetet är rekordlågt (17 %). Övriga partier (förutom Vänsterpartiet, som dock lagt utträdeskravet på is) har varit tydliga med att de ser ett fortsatt medlemskap i EU som en förutsättning för svensk ekonomi, sysselsättning, säkerhet och miljö.

Efter SD:s utspel kontrade bl.a. Liberalerna med en rapport som visar på riskerna med ”swexit”. 150 000 jobb kan förloras, Sveriges BNP sjunka med 300 miljarder kronor och hushållen drabbas av högre priser. ”Vi behöver mer EU-samarbete, inte mindre”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Dessutom påminner EU- och handelsminister Ann Linde (S) gång på gång i tal och debattinlägg hur EU-medlemskapet gynnar Sverige, inte minst på grund av att vi är ett exportberoende land där EU:s inre marknad idag står för cirka 70 procent av den svenska exporten.

På så sätt kan man se riksdagsvalet som en omröstning om det svenska EU-medlemskapet, men där alltså Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som aktivt driver ett EU-utträde.

I övrigt har de EU-relaterade frågorna i valrörelsen hamnat i skymundan. Trots att de beslut som fattas på EU-nivå i allt större utsträckning påverkar den nationella politiken saknas en tydlig koppling till EU på de svenska riksdagspartiernas dagordning. Det visar en ny analys av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I slutet av 1980-talet hänvisade endast 0,5 % av svenska författningar till EU-regler. Motsvarande siffra 2015 var 26 %, och på vissa sakområden är det ännu större, t.ex. jordbruksfrågor med över 50 %.

För att stärka den demokratiska länken till EU-politiken på nationell nivå bör riksdagen stärkas som arena för EU-debatten, rekommenderar Sieps. Under innevarande mandatperiod har EU-relaterade frågor diskuteras flitigt i riksdagen, dock reaktivt. Sveriges riksdag är det nationella parlament i EU som visat flest gula kort till EU-kommissionens lagförslag. Sieps pekar i sin rapport på att riksdagen till skillnad från många andra nationella parlament i EU granskar samtliga EU-lagförslag. Det leder till, enligt Sieps, att riksdagens ledamöter i stor utsträckning lägger tid och kraft på att kontrolleralagstiftningsförslag från EU-håll istället för att faktiskt skapa och utforma politiken. TCO menar att riksdagen bör vara en central arena för offentlig EU-debatt i Sverige och har föreslagit att riksdagen arrangerar offentliga evenemang med inbjudna externa aktörer. Ett förslag är att riksdagen bjuder in företrädare för EU-kommissionen för debatt om kommissionens årliga arbetsprogram och företrädare för den svenska regeringen om de årliga och övergripande prioriteringarna för det svenska EU-arbetet.

Men det är inte så att riksdagspartierna är överens i alla EU-frågor. I riksdagens EU-nämnd – där regeringen förankrar sina ståndpunkter inför ministerrådets och Europeiska rådets möten – har det varit ”storbråk mellan blocken” i ett antal frågor. Det gäller inte minst den europeiska pelaren för sociala rättigheter där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bildade majoritet mot övriga partier för ett svenskt godkännande.  

I riksdagspartiernas valmanifest till årets val har dock EU återigen fått en relativt liten plats. De hanterar dessutom främst konstitutionella och övergripande frågor snarare än sakpolitiska. Här följer en kort sammanställning av partiernas valmanifest.

Socialdemokraterna
EU får relativt lite plats i S-valmanifestet som främst refererar till EU i relation till värderingar och principiella demokratifrågor, vad som kan hända i ett splittrat Europa o.s.v. Modernisering av EU:s budget nämns, EU:s handelsavtal, liksom vikten av att göra EU relevant i människors vardag samt att EU bör fokusera på frågor där samarbetet kan göra skillnad. Dessutom nämns vikten av ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden bl.a. principen lika lön för lika arbete. EU/Europeiska unionen nämns 11 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Vänsterpartiet
EU får liten plats och partiets krav på utträde återfinns alltså inte i valplattformen. EU nämns främst i ett större sammanhang där det handlar om medborgares bristande tillit, ökad makt för lobbyister samt flyktingpolitiken som V vill att UNHCR samordnar när EU inte visat sig klara av det. EU/Europeiska Unionen nämns 5 gånger. Europa 3 gånger.

Miljöpartiet
EU får relativt stort utrymme i  MP:s valmanifest och förslagen är ofta mer detaljerade än hos flera av de andra partierna. Fokus ligger på klimat/miljö, men gäller även t.ex. handelsavtal. Vidare behandlas principiella frågor om rättsstatliga principer, demokrati och en human gemensam flyktingpolitik. EU/Europeiska Unionen nämns 15 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Liberalerna
EU får främst plats i valmanifestets kapitel ”Mer EU - mer internationellt samarbete”. Liberalerna har förutom principiella ämnen om rättsstat och demokrati ett antal frågor av mer övergripande karaktär som man vill driva i EU (införandet av euron, asylpolitik), liksom ett antal mer konkreta frågor (t.ex. skapandet av ett EU-FBI och att arbeta för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas). EU/Europeiska Unionen nämns 35 gånger. Europa nämns 9 gånger.

Centerpartiet
Det är skralt om EU/Europa i Centerpartiets valmanifest och EU nämns främst i relation till övergripande frågor som klimat, migration, säkerhet. EU/Europeiska Unionen nämns 3 gånger. Europa nämns 0 gånger.

Moderaterna
EU har en relativt stor plats i M:s valmanifest. Den inre marknaden nämns exempelvis som betydande för Sverige. Annars behandlas EU-politiken främst i övergripande frågor såsom migration, klimat, säkerhet o.s.v. men också i mer konkreta termer avseende utsläppsrätter och vapenregler. EU/Europeiska Unionen nämns 28 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Kristdemokraterna
KD berör inte EU alls i sitt valmanifest.

Sverigedemokraterna
SD har som enda parti ett kapitel i sitt valmanifest som handlar enbart om EU. Fokus ligger på ett svenskt EU-utträde och i övrigt att mer makt ska flyttas tillbaka till Sverige. EU/Europeiska Unionen nämns 17 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Det kan tyckas befängt att frågan om ”ja” eller ”nej” till EU återigen ska behöva diskuteras i Sverige efter nästan 25 års medlemskap. Men det är, trots ett starkt opinionsstöd, en fara att ta det svenska EU-medlemskapet för givet och att inte kontinuerligt informera och diskutera om EU. Det visar inte minst debatten i Storbritannien, där vissa medier och politiska partier under årtionden tillåtits, i princip oemotsagda, sprida illasinnade myter och skenbilder om EU. I en debattartikel i SvD nyligen hissade Carl Bildt varningsflagg: ”Det kanske enstaka mest omvälvande och farliga förslag som förts fram i denna valrörelse är Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning för att Sverige skall lämna samarbetet inom EU. Det är anmärkningsvärt att sådana sakfrågor inte diskuteras mer.”

Det råder en oroväckande tystnad om EU i valrörelsen. Men ”Swexit-debatten” har i alla fall lett till framtagandet av både sakliga och politiska argument (t.ex. i Liberalernas rapport) om varför det svenska EU-medlemskapet är viktigt. Vi måste fortsätta föra den debatten, men också diskutera sakfrågorna och hur EU bör utvecklas i framtiden. Och fortsätta sprida saklig information om EU. Endast 30 procent av svenskarna anser sig vara välinformerade om EU, enligt Eurobarometern (vilket Svenskt Näringsliv uppmärksammade i en artikel på Europaportalen, också på temat att EU-frågorna måste diskuteras i riksdagsvalrörelsen).

EU-samarbetet är inte mer än sina medlemsländer och det är därför viktigt att vi i Sverige ökar kunskapen om EU. Och att regering, riksdag och myndigheter delger information om aktuella frågor samt skapar ingångar för inflytande för olika intressenter i syfte att stärka Sveriges engagemang i EU men också avhjälpa det demokratiska underskott som unionen så ofta beskylls för. Den sittande regeringen har under mandatperioden genomfört ett betydelsefullt initiativ just för detta ändamål – ”EU-handslaget” – som TCO tillsammans med övriga arbetsmarknadsparter gått med i. Det är vår förhoppning att detta arbete fortsätter även under nästa mandatperiod.

Riksdagspartierna är svaret skyldiga vilka frågor de vill driva i EU, och om/hur unionen kan skapa tillväxt, jobb, social sammanhållning, inre/yttre säkerhet och miljöskydd. Och – vilket är en grundläggande facklig fråga – hur respekten för fackliga rättigheter och vår svenska partsmodell kan garanteras.

TCO verkar för att EU-samarbetet ger positiva resultat för TCO-förbundens medlemmar i form av hållbar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, likabehandling och jämställdhet. Ledstjärnan för EU:s arbete bör vara grundläggande värden, hållbar utveckling, med inkluderande tillväxt, fler och bättre jobb och starkt miljöskydd. Vi hoppas att den nya riksdagen och regeringen kommer att dela denna uppfattning. Läs mer om TCO:s syn på EU-samarbetet här.

EU

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 januari, 2021

Investeringsavtalet mellan EU och Kina: Knäckfråga kring mänskliga rättigheter

Efter sju års förhandlingar kunde EU-kommissionen vid årsskiftet meddela att man ingått en principöverenskommelse med Kina om ett investeringsavtal - kallat Comprehensive Agreement on Investment, CAI. EU har inte något frihandelsavtal med Kina, utan det är Världshandelsorganisationens WTO:s regelverk som gäller för handeln mellan EU och Kina. Den 22 januari publicerades de sex först texterna i CAI:n. Det återstår dock att utarbeta en färdig text innan ett förslag kan framläggas för godkännande av rådet och Europaparlamentet.

EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.