Oroväckande tystnad om EU i valrörelsen

TCObloggar 2018-09-06

Valet på söndag är ett val om vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande organ ministerrådet och i Europeiska rådet. Och vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen och granska EU-lagförslag och regeringens EU-politik. Men det är ganska tyst om EU i den svenska valrörelsen, vilket väcker oro. Det är ett demokratiskt problem som kan urholka det svenska inflytandet i EU. Att inte kontinuerligt diskutera och informera om EU kan även i längden leda till ett ifrågasättande av det svenska EU-medlemskapet.

På söndag är det val till Sveriges riksdag och fullmäktige i kommuner och landsting. Det är även ett val till ett av EU:s två beslutsfattande organ: Europeiska unionens råd, eller ”ministerrådet”. Där möts ministrar från alla EU-länder för att försöka komma överens med Europaparlamentet om lagstiftning på en rad områden, t.ex. handel, miljö och migration. Men också om mer arbetsplatsnära frågor såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och icke-diskriminering. Det är även ett val om vilken statsminister vi vill se företräda Sverige i det mäktiga Europeiska rådet, som stakar ut den politiska inriktningen för EU-samarbetet.  

Riksdagen är även den involverad i EU-arbetet, genom kontroll av regeringens EU-politik, införandet av EU-lagar och prövning om huruvida lagförslag bör genomföras på europeisk eller nationell nivå. Dessutom har verksamheten på den svenska regionala och lokala nivån koppling till EU. SKL har visat att hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. 

Men det är trots detta relativt tyst om EU i den svenska valrörelsen. I andra EU-länder förs det idag en mer aktiv debatt om hur samarbetet ska se ut efter brexit och hur det ska finansieras. Förslag behandlas om utvecklingen av den inre marknaden och det monetära samarbetet. Och behovet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik gör sig ständigt påmind. TCO belyste tidigt problemet med frånvaron av EU-relaterade frågor i valrörelsen genom att i februari i år arrangera ett seminarium, med Ann Linde (S) och Annie Lööf (C). Flera aktörer hakade därefter på, bl.a. SKL och EU-kommissionens Sverigekontor, med liknande events.  

En fråga som har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen är Sverigedemokraternas krav på att Sverige ska lämna EU. SD vill få till stånd en folkomröstning om fortsatt medlemskap redan under den kommande mandatperioden. Detta trots att svenskarnas stöd för EU är starkt (53 %) och viljan att lämna samarbetet är rekordlågt (17 %). Övriga partier (förutom Vänsterpartiet, som dock lagt utträdeskravet på is) har varit tydliga med att de ser ett fortsatt medlemskap i EU som en förutsättning för svensk ekonomi, sysselsättning, säkerhet och miljö.

Efter SD:s utspel kontrade bl.a. Liberalerna med en rapport som visar på riskerna med ”swexit”. 150 000 jobb kan förloras, Sveriges BNP sjunka med 300 miljarder kronor och hushållen drabbas av högre priser. ”Vi behöver mer EU-samarbete, inte mindre”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Dessutom påminner EU- och handelsminister Ann Linde (S) gång på gång i tal och debattinlägg hur EU-medlemskapet gynnar Sverige, inte minst på grund av att vi är ett exportberoende land där EU:s inre marknad idag står för cirka 70 procent av den svenska exporten.

På så sätt kan man se riksdagsvalet som en omröstning om det svenska EU-medlemskapet, men där alltså Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som aktivt driver ett EU-utträde.

I övrigt har de EU-relaterade frågorna i valrörelsen hamnat i skymundan. Trots att de beslut som fattas på EU-nivå i allt större utsträckning påverkar den nationella politiken saknas en tydlig koppling till EU på de svenska riksdagspartiernas dagordning. Det visar en ny analys av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I slutet av 1980-talet hänvisade endast 0,5 % av svenska författningar till EU-regler. Motsvarande siffra 2015 var 26 %, och på vissa sakområden är det ännu större, t.ex. jordbruksfrågor med över 50 %.

För att stärka den demokratiska länken till EU-politiken på nationell nivå bör riksdagen stärkas som arena för EU-debatten, rekommenderar Sieps. Under innevarande mandatperiod har EU-relaterade frågor diskuteras flitigt i riksdagen, dock reaktivt. Sveriges riksdag är det nationella parlament i EU som visat flest gula kort till EU-kommissionens lagförslag. Sieps pekar i sin rapport på att riksdagen till skillnad från många andra nationella parlament i EU granskar samtliga EU-lagförslag. Det leder till, enligt Sieps, att riksdagens ledamöter i stor utsträckning lägger tid och kraft på att kontrolleralagstiftningsförslag från EU-håll istället för att faktiskt skapa och utforma politiken. TCO menar att riksdagen bör vara en central arena för offentlig EU-debatt i Sverige och har föreslagit att riksdagen arrangerar offentliga evenemang med inbjudna externa aktörer. Ett förslag är att riksdagen bjuder in företrädare för EU-kommissionen för debatt om kommissionens årliga arbetsprogram och företrädare för den svenska regeringen om de årliga och övergripande prioriteringarna för det svenska EU-arbetet.

Men det är inte så att riksdagspartierna är överens i alla EU-frågor. I riksdagens EU-nämnd – där regeringen förankrar sina ståndpunkter inför ministerrådets och Europeiska rådets möten – har det varit ”storbråk mellan blocken” i ett antal frågor. Det gäller inte minst den europeiska pelaren för sociala rättigheter där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bildade majoritet mot övriga partier för ett svenskt godkännande.  

I riksdagspartiernas valmanifest till årets val har dock EU återigen fått en relativt liten plats. De hanterar dessutom främst konstitutionella och övergripande frågor snarare än sakpolitiska. Här följer en kort sammanställning av partiernas valmanifest.

Socialdemokraterna
EU får relativt lite plats i S-valmanifestet som främst refererar till EU i relation till värderingar och principiella demokratifrågor, vad som kan hända i ett splittrat Europa o.s.v. Modernisering av EU:s budget nämns, EU:s handelsavtal, liksom vikten av att göra EU relevant i människors vardag samt att EU bör fokusera på frågor där samarbetet kan göra skillnad. Dessutom nämns vikten av ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden bl.a. principen lika lön för lika arbete. EU/Europeiska unionen nämns 11 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Vänsterpartiet
EU får liten plats och partiets krav på utträde återfinns alltså inte i valplattformen. EU nämns främst i ett större sammanhang där det handlar om medborgares bristande tillit, ökad makt för lobbyister samt flyktingpolitiken som V vill att UNHCR samordnar när EU inte visat sig klara av det. EU/Europeiska Unionen nämns 5 gånger. Europa 3 gånger.

Miljöpartiet
EU får relativt stort utrymme i  MP:s valmanifest och förslagen är ofta mer detaljerade än hos flera av de andra partierna. Fokus ligger på klimat/miljö, men gäller även t.ex. handelsavtal. Vidare behandlas principiella frågor om rättsstatliga principer, demokrati och en human gemensam flyktingpolitik. EU/Europeiska Unionen nämns 15 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Liberalerna
EU får främst plats i valmanifestets kapitel ”Mer EU - mer internationellt samarbete”. Liberalerna har förutom principiella ämnen om rättsstat och demokrati ett antal frågor av mer övergripande karaktär som man vill driva i EU (införandet av euron, asylpolitik), liksom ett antal mer konkreta frågor (t.ex. skapandet av ett EU-FBI och att arbeta för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas). EU/Europeiska Unionen nämns 35 gånger. Europa nämns 9 gånger.

Centerpartiet
Det är skralt om EU/Europa i Centerpartiets valmanifest och EU nämns främst i relation till övergripande frågor som klimat, migration, säkerhet. EU/Europeiska Unionen nämns 3 gånger. Europa nämns 0 gånger.

Moderaterna
EU har en relativt stor plats i M:s valmanifest. Den inre marknaden nämns exempelvis som betydande för Sverige. Annars behandlas EU-politiken främst i övergripande frågor såsom migration, klimat, säkerhet o.s.v. men också i mer konkreta termer avseende utsläppsrätter och vapenregler. EU/Europeiska Unionen nämns 28 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Kristdemokraterna
KD berör inte EU alls i sitt valmanifest.

Sverigedemokraterna
SD har som enda parti ett kapitel i sitt valmanifest som handlar enbart om EU. Fokus ligger på ett svenskt EU-utträde och i övrigt att mer makt ska flyttas tillbaka till Sverige. EU/Europeiska Unionen nämns 17 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Det kan tyckas befängt att frågan om ”ja” eller ”nej” till EU återigen ska behöva diskuteras i Sverige efter nästan 25 års medlemskap. Men det är, trots ett starkt opinionsstöd, en fara att ta det svenska EU-medlemskapet för givet och att inte kontinuerligt informera och diskutera om EU. Det visar inte minst debatten i Storbritannien, där vissa medier och politiska partier under årtionden tillåtits, i princip oemotsagda, sprida illasinnade myter och skenbilder om EU. I en debattartikel i SvD nyligen hissade Carl Bildt varningsflagg: ”Det kanske enstaka mest omvälvande och farliga förslag som förts fram i denna valrörelse är Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning för att Sverige skall lämna samarbetet inom EU. Det är anmärkningsvärt att sådana sakfrågor inte diskuteras mer.”

Det råder en oroväckande tystnad om EU i valrörelsen. Men ”Swexit-debatten” har i alla fall lett till framtagandet av både sakliga och politiska argument (t.ex. i Liberalernas rapport) om varför det svenska EU-medlemskapet är viktigt. Vi måste fortsätta föra den debatten, men också diskutera sakfrågorna och hur EU bör utvecklas i framtiden. Och fortsätta sprida saklig information om EU. Endast 30 procent av svenskarna anser sig vara välinformerade om EU, enligt Eurobarometern (vilket Svenskt Näringsliv uppmärksammade i en artikel på Europaportalen, också på temat att EU-frågorna måste diskuteras i riksdagsvalrörelsen).

EU-samarbetet är inte mer än sina medlemsländer och det är därför viktigt att vi i Sverige ökar kunskapen om EU. Och att regering, riksdag och myndigheter delger information om aktuella frågor samt skapar ingångar för inflytande för olika intressenter i syfte att stärka Sveriges engagemang i EU men också avhjälpa det demokratiska underskott som unionen så ofta beskylls för. Den sittande regeringen har under mandatperioden genomfört ett betydelsefullt initiativ just för detta ändamål – ”EU-handslaget” – som TCO tillsammans med övriga arbetsmarknadsparter gått med i. Det är vår förhoppning att detta arbete fortsätter även under nästa mandatperiod.

Riksdagspartierna är svaret skyldiga vilka frågor de vill driva i EU, och om/hur unionen kan skapa tillväxt, jobb, social sammanhållning, inre/yttre säkerhet och miljöskydd. Och – vilket är en grundläggande facklig fråga – hur respekten för fackliga rättigheter och vår svenska partsmodell kan garanteras.

TCO verkar för att EU-samarbetet ger positiva resultat för TCO-förbundens medlemmar i form av hållbar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, likabehandling och jämställdhet. Ledstjärnan för EU:s arbete bör vara grundläggande värden, hållbar utveckling, med inkluderande tillväxt, fler och bättre jobb och starkt miljöskydd. Vi hoppas att den nya riksdagen och regeringen kommer att dela denna uppfattning. Läs mer om TCO:s syn på EU-samarbetet här.

EU

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.