Oroväckande tystnad om EU i valrörelsen

TCObloggar 2018-09-06

Valet på söndag är ett val om vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande organ ministerrådet och i Europeiska rådet. Och vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen och granska EU-lagförslag och regeringens EU-politik. Men det är ganska tyst om EU i den svenska valrörelsen, vilket väcker oro. Det är ett demokratiskt problem som kan urholka det svenska inflytandet i EU. Att inte kontinuerligt diskutera och informera om EU kan även i längden leda till ett ifrågasättande av det svenska EU-medlemskapet.

På söndag är det val till Sveriges riksdag och fullmäktige i kommuner och landsting. Det är även ett val till ett av EU:s två beslutsfattande organ: Europeiska unionens råd, eller ”ministerrådet”. Där möts ministrar från alla EU-länder för att försöka komma överens med Europaparlamentet om lagstiftning på en rad områden, t.ex. handel, miljö och migration. Men också om mer arbetsplatsnära frågor såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och icke-diskriminering. Det är även ett val om vilken statsminister vi vill se företräda Sverige i det mäktiga Europeiska rådet, som stakar ut den politiska inriktningen för EU-samarbetet.  

Riksdagen är även den involverad i EU-arbetet, genom kontroll av regeringens EU-politik, införandet av EU-lagar och prövning om huruvida lagförslag bör genomföras på europeisk eller nationell nivå. Dessutom har verksamheten på den svenska regionala och lokala nivån koppling till EU. SKL har visat att hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. 

Men det är trots detta relativt tyst om EU i den svenska valrörelsen. I andra EU-länder förs det idag en mer aktiv debatt om hur samarbetet ska se ut efter brexit och hur det ska finansieras. Förslag behandlas om utvecklingen av den inre marknaden och det monetära samarbetet. Och behovet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik gör sig ständigt påmind. TCO belyste tidigt problemet med frånvaron av EU-relaterade frågor i valrörelsen genom att i februari i år arrangera ett seminarium, med Ann Linde (S) och Annie Lööf (C). Flera aktörer hakade därefter på, bl.a. SKL och EU-kommissionens Sverigekontor, med liknande events.  

En fråga som har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen är Sverigedemokraternas krav på att Sverige ska lämna EU. SD vill få till stånd en folkomröstning om fortsatt medlemskap redan under den kommande mandatperioden. Detta trots att svenskarnas stöd för EU är starkt (53 %) och viljan att lämna samarbetet är rekordlågt (17 %). Övriga partier (förutom Vänsterpartiet, som dock lagt utträdeskravet på is) har varit tydliga med att de ser ett fortsatt medlemskap i EU som en förutsättning för svensk ekonomi, sysselsättning, säkerhet och miljö.

Efter SD:s utspel kontrade bl.a. Liberalerna med en rapport som visar på riskerna med ”swexit”. 150 000 jobb kan förloras, Sveriges BNP sjunka med 300 miljarder kronor och hushållen drabbas av högre priser. ”Vi behöver mer EU-samarbete, inte mindre”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Dessutom påminner EU- och handelsminister Ann Linde (S) gång på gång i tal och debattinlägg hur EU-medlemskapet gynnar Sverige, inte minst på grund av att vi är ett exportberoende land där EU:s inre marknad idag står för cirka 70 procent av den svenska exporten.

På så sätt kan man se riksdagsvalet som en omröstning om det svenska EU-medlemskapet, men där alltså Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som aktivt driver ett EU-utträde.

I övrigt har de EU-relaterade frågorna i valrörelsen hamnat i skymundan. Trots att de beslut som fattas på EU-nivå i allt större utsträckning påverkar den nationella politiken saknas en tydlig koppling till EU på de svenska riksdagspartiernas dagordning. Det visar en ny analys av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I slutet av 1980-talet hänvisade endast 0,5 % av svenska författningar till EU-regler. Motsvarande siffra 2015 var 26 %, och på vissa sakområden är det ännu större, t.ex. jordbruksfrågor med över 50 %.

För att stärka den demokratiska länken till EU-politiken på nationell nivå bör riksdagen stärkas som arena för EU-debatten, rekommenderar Sieps. Under innevarande mandatperiod har EU-relaterade frågor diskuteras flitigt i riksdagen, dock reaktivt. Sveriges riksdag är det nationella parlament i EU som visat flest gula kort till EU-kommissionens lagförslag. Sieps pekar i sin rapport på att riksdagen till skillnad från många andra nationella parlament i EU granskar samtliga EU-lagförslag. Det leder till, enligt Sieps, att riksdagens ledamöter i stor utsträckning lägger tid och kraft på att kontrolleralagstiftningsförslag från EU-håll istället för att faktiskt skapa och utforma politiken. TCO menar att riksdagen bör vara en central arena för offentlig EU-debatt i Sverige och har föreslagit att riksdagen arrangerar offentliga evenemang med inbjudna externa aktörer. Ett förslag är att riksdagen bjuder in företrädare för EU-kommissionen för debatt om kommissionens årliga arbetsprogram och företrädare för den svenska regeringen om de årliga och övergripande prioriteringarna för det svenska EU-arbetet.

Men det är inte så att riksdagspartierna är överens i alla EU-frågor. I riksdagens EU-nämnd – där regeringen förankrar sina ståndpunkter inför ministerrådets och Europeiska rådets möten – har det varit ”storbråk mellan blocken” i ett antal frågor. Det gäller inte minst den europeiska pelaren för sociala rättigheter där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bildade majoritet mot övriga partier för ett svenskt godkännande.  

I riksdagspartiernas valmanifest till årets val har dock EU återigen fått en relativt liten plats. De hanterar dessutom främst konstitutionella och övergripande frågor snarare än sakpolitiska. Här följer en kort sammanställning av partiernas valmanifest.

Socialdemokraterna
EU får relativt lite plats i S-valmanifestet som främst refererar till EU i relation till värderingar och principiella demokratifrågor, vad som kan hända i ett splittrat Europa o.s.v. Modernisering av EU:s budget nämns, EU:s handelsavtal, liksom vikten av att göra EU relevant i människors vardag samt att EU bör fokusera på frågor där samarbetet kan göra skillnad. Dessutom nämns vikten av ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden bl.a. principen lika lön för lika arbete. EU/Europeiska unionen nämns 11 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Vänsterpartiet
EU får liten plats och partiets krav på utträde återfinns alltså inte i valplattformen. EU nämns främst i ett större sammanhang där det handlar om medborgares bristande tillit, ökad makt för lobbyister samt flyktingpolitiken som V vill att UNHCR samordnar när EU inte visat sig klara av det. EU/Europeiska Unionen nämns 5 gånger. Europa 3 gånger.

Miljöpartiet
EU får relativt stort utrymme i  MP:s valmanifest och förslagen är ofta mer detaljerade än hos flera av de andra partierna. Fokus ligger på klimat/miljö, men gäller även t.ex. handelsavtal. Vidare behandlas principiella frågor om rättsstatliga principer, demokrati och en human gemensam flyktingpolitik. EU/Europeiska Unionen nämns 15 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Liberalerna
EU får främst plats i valmanifestets kapitel ”Mer EU - mer internationellt samarbete”. Liberalerna har förutom principiella ämnen om rättsstat och demokrati ett antal frågor av mer övergripande karaktär som man vill driva i EU (införandet av euron, asylpolitik), liksom ett antal mer konkreta frågor (t.ex. skapandet av ett EU-FBI och att arbeta för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas). EU/Europeiska Unionen nämns 35 gånger. Europa nämns 9 gånger.

Centerpartiet
Det är skralt om EU/Europa i Centerpartiets valmanifest och EU nämns främst i relation till övergripande frågor som klimat, migration, säkerhet. EU/Europeiska Unionen nämns 3 gånger. Europa nämns 0 gånger.

Moderaterna
EU har en relativt stor plats i M:s valmanifest. Den inre marknaden nämns exempelvis som betydande för Sverige. Annars behandlas EU-politiken främst i övergripande frågor såsom migration, klimat, säkerhet o.s.v. men också i mer konkreta termer avseende utsläppsrätter och vapenregler. EU/Europeiska Unionen nämns 28 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Kristdemokraterna
KD berör inte EU alls i sitt valmanifest.

Sverigedemokraterna
SD har som enda parti ett kapitel i sitt valmanifest som handlar enbart om EU. Fokus ligger på ett svenskt EU-utträde och i övrigt att mer makt ska flyttas tillbaka till Sverige. EU/Europeiska Unionen nämns 17 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Det kan tyckas befängt att frågan om ”ja” eller ”nej” till EU återigen ska behöva diskuteras i Sverige efter nästan 25 års medlemskap. Men det är, trots ett starkt opinionsstöd, en fara att ta det svenska EU-medlemskapet för givet och att inte kontinuerligt informera och diskutera om EU. Det visar inte minst debatten i Storbritannien, där vissa medier och politiska partier under årtionden tillåtits, i princip oemotsagda, sprida illasinnade myter och skenbilder om EU. I en debattartikel i SvD nyligen hissade Carl Bildt varningsflagg: ”Det kanske enstaka mest omvälvande och farliga förslag som förts fram i denna valrörelse är Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning för att Sverige skall lämna samarbetet inom EU. Det är anmärkningsvärt att sådana sakfrågor inte diskuteras mer.”

Det råder en oroväckande tystnad om EU i valrörelsen. Men ”Swexit-debatten” har i alla fall lett till framtagandet av både sakliga och politiska argument (t.ex. i Liberalernas rapport) om varför det svenska EU-medlemskapet är viktigt. Vi måste fortsätta föra den debatten, men också diskutera sakfrågorna och hur EU bör utvecklas i framtiden. Och fortsätta sprida saklig information om EU. Endast 30 procent av svenskarna anser sig vara välinformerade om EU, enligt Eurobarometern (vilket Svenskt Näringsliv uppmärksammade i en artikel på Europaportalen, också på temat att EU-frågorna måste diskuteras i riksdagsvalrörelsen).

EU-samarbetet är inte mer än sina medlemsländer och det är därför viktigt att vi i Sverige ökar kunskapen om EU. Och att regering, riksdag och myndigheter delger information om aktuella frågor samt skapar ingångar för inflytande för olika intressenter i syfte att stärka Sveriges engagemang i EU men också avhjälpa det demokratiska underskott som unionen så ofta beskylls för. Den sittande regeringen har under mandatperioden genomfört ett betydelsefullt initiativ just för detta ändamål – ”EU-handslaget” – som TCO tillsammans med övriga arbetsmarknadsparter gått med i. Det är vår förhoppning att detta arbete fortsätter även under nästa mandatperiod.

Riksdagspartierna är svaret skyldiga vilka frågor de vill driva i EU, och om/hur unionen kan skapa tillväxt, jobb, social sammanhållning, inre/yttre säkerhet och miljöskydd. Och – vilket är en grundläggande facklig fråga – hur respekten för fackliga rättigheter och vår svenska partsmodell kan garanteras.

TCO verkar för att EU-samarbetet ger positiva resultat för TCO-förbundens medlemmar i form av hållbar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, likabehandling och jämställdhet. Ledstjärnan för EU:s arbete bör vara grundläggande värden, hållbar utveckling, med inkluderande tillväxt, fler och bättre jobb och starkt miljöskydd. Vi hoppas att den nya riksdagen och regeringen kommer att dela denna uppfattning. Läs mer om TCO:s syn på EU-samarbetet här.

EU
Teamchef för team Europa och politik

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund