Oroväckande tystnad om EU i valrörelsen

TCObloggar 2018-09-06

Valet på söndag är ett val om vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande organ ministerrådet och i Europeiska rådet. Och vilka ledamöter som ska sitta i riksdagen och granska EU-lagförslag och regeringens EU-politik. Men det är ganska tyst om EU i den svenska valrörelsen, vilket väcker oro. Det är ett demokratiskt problem som kan urholka det svenska inflytandet i EU. Att inte kontinuerligt diskutera och informera om EU kan även i längden leda till ett ifrågasättande av det svenska EU-medlemskapet.

På söndag är det val till Sveriges riksdag och fullmäktige i kommuner och landsting. Det är även ett val till ett av EU:s två beslutsfattande organ: Europeiska unionens råd, eller ”ministerrådet”. Där möts ministrar från alla EU-länder för att försöka komma överens med Europaparlamentet om lagstiftning på en rad områden, t.ex. handel, miljö och migration. Men också om mer arbetsplatsnära frågor såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och icke-diskriminering. Det är även ett val om vilken statsminister vi vill se företräda Sverige i det mäktiga Europeiska rådet, som stakar ut den politiska inriktningen för EU-samarbetet.  

Riksdagen är även den involverad i EU-arbetet, genom kontroll av regeringens EU-politik, införandet av EU-lagar och prövning om huruvida lagförslag bör genomföras på europeisk eller nationell nivå. Dessutom har verksamheten på den svenska regionala och lokala nivån koppling till EU. SKL har visat att hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. 

Men det är trots detta relativt tyst om EU i den svenska valrörelsen. I andra EU-länder förs det idag en mer aktiv debatt om hur samarbetet ska se ut efter brexit och hur det ska finansieras. Förslag behandlas om utvecklingen av den inre marknaden och det monetära samarbetet. Och behovet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik gör sig ständigt påmind. TCO belyste tidigt problemet med frånvaron av EU-relaterade frågor i valrörelsen genom att i februari i år arrangera ett seminarium, med Ann Linde (S) och Annie Lööf (C). Flera aktörer hakade därefter på, bl.a. SKL och EU-kommissionens Sverigekontor, med liknande events.  

En fråga som har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen är Sverigedemokraternas krav på att Sverige ska lämna EU. SD vill få till stånd en folkomröstning om fortsatt medlemskap redan under den kommande mandatperioden. Detta trots att svenskarnas stöd för EU är starkt (53 %) och viljan att lämna samarbetet är rekordlågt (17 %). Övriga partier (förutom Vänsterpartiet, som dock lagt utträdeskravet på is) har varit tydliga med att de ser ett fortsatt medlemskap i EU som en förutsättning för svensk ekonomi, sysselsättning, säkerhet och miljö.

Efter SD:s utspel kontrade bl.a. Liberalerna med en rapport som visar på riskerna med ”swexit”. 150 000 jobb kan förloras, Sveriges BNP sjunka med 300 miljarder kronor och hushållen drabbas av högre priser. ”Vi behöver mer EU-samarbete, inte mindre”, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Dessutom påminner EU- och handelsminister Ann Linde (S) gång på gång i tal och debattinlägg hur EU-medlemskapet gynnar Sverige, inte minst på grund av att vi är ett exportberoende land där EU:s inre marknad idag står för cirka 70 procent av den svenska exporten.

På så sätt kan man se riksdagsvalet som en omröstning om det svenska EU-medlemskapet, men där alltså Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som aktivt driver ett EU-utträde.

I övrigt har de EU-relaterade frågorna i valrörelsen hamnat i skymundan. Trots att de beslut som fattas på EU-nivå i allt större utsträckning påverkar den nationella politiken saknas en tydlig koppling till EU på de svenska riksdagspartiernas dagordning. Det visar en ny analys av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I slutet av 1980-talet hänvisade endast 0,5 % av svenska författningar till EU-regler. Motsvarande siffra 2015 var 26 %, och på vissa sakområden är det ännu större, t.ex. jordbruksfrågor med över 50 %.

För att stärka den demokratiska länken till EU-politiken på nationell nivå bör riksdagen stärkas som arena för EU-debatten, rekommenderar Sieps. Under innevarande mandatperiod har EU-relaterade frågor diskuteras flitigt i riksdagen, dock reaktivt. Sveriges riksdag är det nationella parlament i EU som visat flest gula kort till EU-kommissionens lagförslag. Sieps pekar i sin rapport på att riksdagen till skillnad från många andra nationella parlament i EU granskar samtliga EU-lagförslag. Det leder till, enligt Sieps, att riksdagens ledamöter i stor utsträckning lägger tid och kraft på att kontrolleralagstiftningsförslag från EU-håll istället för att faktiskt skapa och utforma politiken. TCO menar att riksdagen bör vara en central arena för offentlig EU-debatt i Sverige och har föreslagit att riksdagen arrangerar offentliga evenemang med inbjudna externa aktörer. Ett förslag är att riksdagen bjuder in företrädare för EU-kommissionen för debatt om kommissionens årliga arbetsprogram och företrädare för den svenska regeringen om de årliga och övergripande prioriteringarna för det svenska EU-arbetet.

Men det är inte så att riksdagspartierna är överens i alla EU-frågor. I riksdagens EU-nämnd – där regeringen förankrar sina ståndpunkter inför ministerrådets och Europeiska rådets möten – har det varit ”storbråk mellan blocken” i ett antal frågor. Det gäller inte minst den europeiska pelaren för sociala rättigheter där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna bildade majoritet mot övriga partier för ett svenskt godkännande.  

I riksdagspartiernas valmanifest till årets val har dock EU återigen fått en relativt liten plats. De hanterar dessutom främst konstitutionella och övergripande frågor snarare än sakpolitiska. Här följer en kort sammanställning av partiernas valmanifest.

Socialdemokraterna
EU får relativt lite plats i S-valmanifestet som främst refererar till EU i relation till värderingar och principiella demokratifrågor, vad som kan hända i ett splittrat Europa o.s.v. Modernisering av EU:s budget nämns, EU:s handelsavtal, liksom vikten av att göra EU relevant i människors vardag samt att EU bör fokusera på frågor där samarbetet kan göra skillnad. Dessutom nämns vikten av ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden bl.a. principen lika lön för lika arbete. EU/Europeiska unionen nämns 11 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Vänsterpartiet
EU får liten plats och partiets krav på utträde återfinns alltså inte i valplattformen. EU nämns främst i ett större sammanhang där det handlar om medborgares bristande tillit, ökad makt för lobbyister samt flyktingpolitiken som V vill att UNHCR samordnar när EU inte visat sig klara av det. EU/Europeiska Unionen nämns 5 gånger. Europa 3 gånger.

Miljöpartiet
EU får relativt stort utrymme i  MP:s valmanifest och förslagen är ofta mer detaljerade än hos flera av de andra partierna. Fokus ligger på klimat/miljö, men gäller även t.ex. handelsavtal. Vidare behandlas principiella frågor om rättsstatliga principer, demokrati och en human gemensam flyktingpolitik. EU/Europeiska Unionen nämns 15 gånger. Europa nämns 4 gånger.

Liberalerna
EU får främst plats i valmanifestets kapitel ”Mer EU - mer internationellt samarbete”. Liberalerna har förutom principiella ämnen om rättsstat och demokrati ett antal frågor av mer övergripande karaktär som man vill driva i EU (införandet av euron, asylpolitik), liksom ett antal mer konkreta frågor (t.ex. skapandet av ett EU-FBI och att arbeta för att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska avbrytas). EU/Europeiska Unionen nämns 35 gånger. Europa nämns 9 gånger.

Centerpartiet
Det är skralt om EU/Europa i Centerpartiets valmanifest och EU nämns främst i relation till övergripande frågor som klimat, migration, säkerhet. EU/Europeiska Unionen nämns 3 gånger. Europa nämns 0 gånger.

Moderaterna
EU har en relativt stor plats i M:s valmanifest. Den inre marknaden nämns exempelvis som betydande för Sverige. Annars behandlas EU-politiken främst i övergripande frågor såsom migration, klimat, säkerhet o.s.v. men också i mer konkreta termer avseende utsläppsrätter och vapenregler. EU/Europeiska Unionen nämns 28 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Kristdemokraterna
KD berör inte EU alls i sitt valmanifest.

Sverigedemokraterna
SD har som enda parti ett kapitel i sitt valmanifest som handlar enbart om EU. Fokus ligger på ett svenskt EU-utträde och i övrigt att mer makt ska flyttas tillbaka till Sverige. EU/Europeiska Unionen nämns 17 gånger. Europa nämns 2 gånger.

Det kan tyckas befängt att frågan om ”ja” eller ”nej” till EU återigen ska behöva diskuteras i Sverige efter nästan 25 års medlemskap. Men det är, trots ett starkt opinionsstöd, en fara att ta det svenska EU-medlemskapet för givet och att inte kontinuerligt informera och diskutera om EU. Det visar inte minst debatten i Storbritannien, där vissa medier och politiska partier under årtionden tillåtits, i princip oemotsagda, sprida illasinnade myter och skenbilder om EU. I en debattartikel i SvD nyligen hissade Carl Bildt varningsflagg: ”Det kanske enstaka mest omvälvande och farliga förslag som förts fram i denna valrörelse är Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning för att Sverige skall lämna samarbetet inom EU. Det är anmärkningsvärt att sådana sakfrågor inte diskuteras mer.”

Det råder en oroväckande tystnad om EU i valrörelsen. Men ”Swexit-debatten” har i alla fall lett till framtagandet av både sakliga och politiska argument (t.ex. i Liberalernas rapport) om varför det svenska EU-medlemskapet är viktigt. Vi måste fortsätta föra den debatten, men också diskutera sakfrågorna och hur EU bör utvecklas i framtiden. Och fortsätta sprida saklig information om EU. Endast 30 procent av svenskarna anser sig vara välinformerade om EU, enligt Eurobarometern (vilket Svenskt Näringsliv uppmärksammade i en artikel på Europaportalen, också på temat att EU-frågorna måste diskuteras i riksdagsvalrörelsen).

EU-samarbetet är inte mer än sina medlemsländer och det är därför viktigt att vi i Sverige ökar kunskapen om EU. Och att regering, riksdag och myndigheter delger information om aktuella frågor samt skapar ingångar för inflytande för olika intressenter i syfte att stärka Sveriges engagemang i EU men också avhjälpa det demokratiska underskott som unionen så ofta beskylls för. Den sittande regeringen har under mandatperioden genomfört ett betydelsefullt initiativ just för detta ändamål – ”EU-handslaget” – som TCO tillsammans med övriga arbetsmarknadsparter gått med i. Det är vår förhoppning att detta arbete fortsätter även under nästa mandatperiod.

Riksdagspartierna är svaret skyldiga vilka frågor de vill driva i EU, och om/hur unionen kan skapa tillväxt, jobb, social sammanhållning, inre/yttre säkerhet och miljöskydd. Och – vilket är en grundläggande facklig fråga – hur respekten för fackliga rättigheter och vår svenska partsmodell kan garanteras.

TCO verkar för att EU-samarbetet ger positiva resultat för TCO-förbundens medlemmar i form av hållbar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, likabehandling och jämställdhet. Ledstjärnan för EU:s arbete bör vara grundläggande värden, hållbar utveckling, med inkluderande tillväxt, fler och bättre jobb och starkt miljöskydd. Vi hoppas att den nya riksdagen och regeringen kommer att dela denna uppfattning. Läs mer om TCO:s syn på EU-samarbetet här.

EU

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.