Kollektivavtal, kompetensutveckling och EU på tyska DGB:s kongress

TCObloggar 2018-05-18

Under parollen ”solidaritet, mångfald och rättvisa” anordnade den tyska fackliga centralorganisationen DGB i veckan sin 21:a kongress i Berlin. DGB är med sina åtta fackliga medlemsorganisationer och cirka 6 miljoner medlemmar en av värdens största nationella centralorganisation.

Det går bra för tysk ekonomi. Tillväxten de senast två åren har varit robust, cirka 2 %. Med stöd av den fortsatta ekonomiska expansionen har arbetslösheten sjunkit till 3,6 %, oaktat den växande arbetskraften, och sysselsättningsgraden har ökat till 79 %. Men trots den rekordlåga arbetslösheten och den höga andelen lediga jobb har löneökningstakten endast varit måttlig.

Den tyska arbetsmarknaden kan verka stark, i alla fall på en övergripande nivå. Men studerar man tillståndet på arbetsmarknaden mer i detalj ser man stora utmaningar, enligt DGB. Inkomster från kapital ökar betydligt snabbare än från arbete. Kvinnor tjänar fortsatt mindre än män, har lägre pensioner och sämre karriärmöjligheter. Avregleringen på arbetsmarknaden har lett till att miljoner människor nu endast har så kallade ”mini-jobs” (jobb med mycket låg ersättning och utan kollektivavtal), deltidsanställning eller tillfälliga jobb. Låglönesektorn i landet har ökat kraftigt sedan 1990-talet och är nu en av de största i Europa. Även om sysselsättningsgraden i Tyskland är mycket hög så sjunker knappt långtidsarbetslösheten.

Under sitt tal till kongressen frågade sig den nyss omvalde DGB-ordföranden Reiner Hoffmann om den sociala marknadsekonomin verkligen kan möta de utmaningar som Tyskland står inför. Nyckeln till framgång är ansvarstagande parter på arbetsmarknaden som träffar kollektivavtal. Arbetstagare får bättre lön och arbetsvillkor om de är medlemmar i en facklig organisation som därmed kan representera deras intressen och förhandla kollektivavtal å deras vägnar. Lägg därtill vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik, ett fullgott socialt skydd och satsningar på kompetensutveckling.

Under DGB-kongressen stod inte minst kollektivavtalen i fokus. De senaste 30 åren har kollektivavtalstäckningen i Tyskland sjunkit mer än något annat västeuropeiskt land, från cirka 85 % år 1985 till 56 % år 2014. EU-kommissionen konstaterar att det sektorsledda kollektivavtalssystemet resulterade i dämpad lönetillväxt i de sektorer där fackliga organisationer är svaga, inte minst i tjänstesektorn. Den låga kollektivavtalstäckningen leder till att lönerna inte ökar i takt med produktiviteten, vilket i sin tur hämmar den ekonomiska tillväxten. Det påverkar inte bara tysk ekonomi utan hela Europa eftersom den lägre tyska inhemska efterfrågan sänker kringliggande länders export. Det finns ekonomer som menar att de i närmaste obefintliga reallöneökningarna i Tyskland de senaste decennierna var en av orsakerna till krisen i eurozonen.

Kongressen kom därför fram till att fler medlemmar måste värvas, även de som arbetar inom plattformsekonomin, och att hela kollektivavtalssystemet och partsmodellen måste stärkas. Vad gäller den tyska arbetskraftens omställningsförmåga uppmanade Hoffmann till en rätt till kompetensutveckling, som är finansierad. Det är dags att gå från det gamla jobbsäkerhet (att ens anställning skyddas till varje pris) till ”kompetenssäkerhet”.

Ett annat stort samtalsämne under kongressen var EU:s framtid. De politiska diskussionerna om EU är betydligt mer påtagliga än i Sverige. Den tyska regeringens koalitionsöverenskommelse inleds med ett kapitel om EU men än så länge har inte mycket hänt. Den franske presidenten Macron har föreslagit en rad mer eller mindre långtgående reformer av EU-samarbetet, inte minst inom eurozonen, men Angela Merkel avvaktar. DGB-kongressen uppmanade regeringarna i Tyskland och Frankrike att komma igång med arbetet.

Hoffmann konstaterade i sitt tal att EU har befunnit sig i kris i åratal. Flera medborgare har vänt EU ryggen och sett unionen som problemet snarare än lösningen. Åtstramningspolitiken har skadat partssamverkan i många medlemsstater. DGB vill vända denna trend. EU ska vara till för att höja arbets- och levnadsstandarden i medlemsländerna. Annars kommer populismen och främlingsfientligheten fortsätta öka. Hoffmann välkomnade det socialpolitiska toppmötet i Göteborg i höstas och den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades där.

Men han menar att det är bara är ett första steg mot ett starkare socialt Europa. DGB kräver bland annat ett socialt protokoll som fogas till EU-fördrag som kan stärka arbetstagarnas och fackliga rättigheter i förhållande till de ekonomiska friheterna på EU:s inre marknad. Detta protokoll är även något TCO och hela den europeiska fackföreningsrörelsen kräver. Frågan tas till och med upp i den tyska regeringsförklaringen. Även den svenska regeringen har gjort det, i regeringsförklaringen 2014, men inte sedan dess och har tyvärr inte drivit saken aktivt. Kommer frågan tas upp igen i regeringsförklaringen efter valet i september?

EU
Teamchef för team Europa och politik

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Parterna löser bäst arbetsrättsliga problem

Att ändra turordningsreglerna kan få stora konsekvenser. Det kan tex göra att vår förmåga att ställa om i nästa lågkonjunktur försämras. Samuel Engblom bloggar och går igenom lagen.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund