Har IMF och Världsbanken äntligen sett ljuset?

TCObloggar 2017-02-14

Under de senaste decennierna har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i OECD-länderna. Det är en av de främsta orsakerna bakom den ökade protektionism, nationalism och populism som vi ser prov på idag i form av bland annat Brexit och Trump. Och kanske snart Le Pen.

Denna mörka bild målades upp av flera av representanterna för Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken vid ett möte med en delegation från Världsfacket i Washington förra veckan. Ledande företrädare för de två internationella finansinstitutionerna uttryckte en stark oro över det multilaterala samarbetets framtid och pekade, kanske omedvetet, mot Vita huset bara några kvarter bort. Man menade att det finns en risk att tilltron till demokratiska institutioner och multilaterala organ kommer att fortsätta minska, och därmed chanserna att lyckas upprätthålla den fred ur vilken de två institutionerna bildades.

IMF och Världsbanken bildades i slutet av det andra världskriget i syfte att bidra till skapa en hållbar global ekonomisk utveckling och därmed fred. Banken fick i huvuduppdrag att ekonomiskt stödja återuppbyggnaden av krigshärjade länder. IMF fick bland annat i uppgift att övervaka och ge råd om den ekonomiska utvecklingen på global och nationell nivå samt att uppmuntra till avskaffandet av handelshinder. Det IMF kanske är mest känt för dock är utlåningen av valuta till länder i ekonomisk kris – lån som är villkorade med strukturanpassningar.

IMF:s (och Världsbankens) strukturanpassningsprogram har dock i många fall inneburit omfattande liberaliseringar och avregleringar samt kraftiga nedskärningar av offentliga utgifter och mer regressiva skattesystem i de låntagande länderna. Denna ”Washington Consensus”-politik har anklagats för att ha lett till ökad ojämlikhet, fattigdom och sämre arbetsvillkor. Åtgärderna har ibland även genomförts utan förankring i nationella demokratiska strukturer eller hos arbetsmarknadens parter.

När den globala finanskrisen, som startade 2008, slog till mot EU ingick IMF i en trojka tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken för att ge lån och krediter till krisdrabbade euroländer. I förhandlingarna ställde trojkan krav på omfattande minskningar av offentliga utgifter, lönesänkningar och mer flexibla arbetsmarknadslagar. Kollektivavtal urholkades och de fackliga organisationernas inflytande försvagades. Det mest kända exemplet är Grekland, där dramat är långt ifrån över. TCO har upprepade gånger, bland annat genom Europafacket, framfört kritik mot trojkans metoder.

Det har under längre tid rått en samsyn bland ekonomer om att ”the Washington Consensus” har misslyckats. IMF och Världsbanken har felaktigt sett jobbskapande som ett automatiskt resultat av tillväxtskapande åtgärder så länge rättigheter och skydd för arbetstagarna hålls till ett minimum. Men de förväntade resultaten av strukturreformerna och åtstramningarna, i form av ökad tillväxt och sysselsättning, har inte infunnit sig. Varken IMF eller Världsbanken har på ett tillfredsställande sätt tagit i beaktande olika länders särskilda situation och frågan om hur globaliseringens vinster fördelas inom de enskilda länderna har varit av underordnad betydelse.

På senare år har dock Washington-institutionernas ståndpunkt ändrats – i alla fall på analytisk nivå. I sin ”World Development Report 2013: Jobs” slog Världsbanken hål på myten om att det finns en koppling mellan svagt arbetstagarskydd och stark jobbtillväxt. Rapporten konstaterade istället att högre minimilöner och vissa arbetsmarknadsregleringar minskar den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten visade också att minimilönernas effekter på sysselsättningen vanligtvis var ”små eller [statistiskt] insignifikanta (och i vissa fall positiva).” Rapporten uttryckte därför starkt stöd för respekten av arbetstagarnas rättigheter och föreslog att Världsbankens projekt skulle betraktas genom en ”jobs lens” för att skapa positiva effekter på arbetsmarknaden.

År 2015 publicerade analytiker på banken en manual för arbetsmarknadsregleringar som förespråkar tillräckligt höga nivåer för minimilön, anställningsskydd och arbetslöshetsförsäkring. Man rekommenderade även att ILO och arbetsmarknadens parter ska involveras vid arbetsmarknadsreformer.

Det är dock fortfarande oklart om och i så fall hur Världsbanken har översatt dessa analyser och rekommendationer till praktiska åtgärder i sin dagliga verksamhet.

För IMF har skiftet i det analytiska tankesättet varit mer ojämnt. År 2010 startades ett gemensamt arbete med FN:s arbetslivsorgan ILO med att ta fram strategier för jobbskapande tillväxt och för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Men IMF hoppade av projektet efter ett par år och satte istället en motsatt strategi i verket i de krisdrabbade euroländerna.

De senaste tre åren har dock IMF producerat ett flertal forskningspapper som demonstrerar inkomstskillnadernas negativa effekt på tillväxt och ekonomisk stabilitet. En viktig bidragande orsak bakom den ökande ojämlikheten står att finna i avreglerade arbetsmarknader och en minskad organisationsgrad och kollektivavtalstäckning, menar en IMF-studie. Strukturer för partssamverkan har betydelse för inkomstfördelningen. Ju högre facklig organisationsgrad i ett land desto lägre ojämlikhet.

I sin senaste upplaga av "World Economic Outlook" (2016) varnar dessutom IMF för att endast en liten del av världens befolkning upplever att frihandel är positiv. Rapporten uppmanar därför beslutsfattare att hantera frihandelns negativa effekter för arbetstagarna genom effektivt stöd till vidareutbildning, kompetensutveckling samt yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Givet denna positiva utveckling på forskningsfronten i IMF och Världsbanken, och den negativa politiska utveckling vi ser idag kändes det som en mycket lämplig tidpunkt för mötet i Washington. Mötena skedde under ”Chatham House rules” vilket innebär att deltagarna inte får citera någon talare i efterhand. Men det var kanske därför som diskussionerna blev så öppna och ärliga.

Vi i den fackliga delegationen var noga med att lyfta fram och peka på oförenligheten mellan IMF- och banktjänstemännens forskningsresultat och de konkreta åtgärder som institutionerna fortfarande vidtar. Analysen är rätt, men inte politiken. Ännu.

IMF och Världsbanken bör nu främja investeringar i utbildning och omställning samt i strukturer för partssamverkan. Det är genom kompetensutveckling, goda arbetsvillkor och fackligt inflytande som en mer inkluderande tillväxt kan skapas. Och därmed stärka förutsättningarna för öppenhet, demokrati och fred.

Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs

Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

TCO om vårbudgeten: Sätt kompetensförsörjningen högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen!

Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.