Har IMF och Världsbanken äntligen sett ljuset?

TCObloggar 2017-02-14

Under de senaste decennierna har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i OECD-länderna. Det är en av de främsta orsakerna bakom den ökade protektionism, nationalism och populism som vi ser prov på idag i form av bland annat Brexit och Trump. Och kanske snart Le Pen.

Denna mörka bild målades upp av flera av representanterna för Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken vid ett möte med en delegation från Världsfacket i Washington förra veckan. Ledande företrädare för de två internationella finansinstitutionerna uttryckte en stark oro över det multilaterala samarbetets framtid och pekade, kanske omedvetet, mot Vita huset bara några kvarter bort. Man menade att det finns en risk att tilltron till demokratiska institutioner och multilaterala organ kommer att fortsätta minska, och därmed chanserna att lyckas upprätthålla den fred ur vilken de två institutionerna bildades.

IMF och Världsbanken bildades i slutet av det andra världskriget i syfte att bidra till skapa en hållbar global ekonomisk utveckling och därmed fred. Banken fick i huvuduppdrag att ekonomiskt stödja återuppbyggnaden av krigshärjade länder. IMF fick bland annat i uppgift att övervaka och ge råd om den ekonomiska utvecklingen på global och nationell nivå samt att uppmuntra till avskaffandet av handelshinder. Det IMF kanske är mest känt för dock är utlåningen av valuta till länder i ekonomisk kris – lån som är villkorade med strukturanpassningar.

IMF:s (och Världsbankens) strukturanpassningsprogram har dock i många fall inneburit omfattande liberaliseringar och avregleringar samt kraftiga nedskärningar av offentliga utgifter och mer regressiva skattesystem i de låntagande länderna. Denna ”Washington Consensus”-politik har anklagats för att ha lett till ökad ojämlikhet, fattigdom och sämre arbetsvillkor. Åtgärderna har ibland även genomförts utan förankring i nationella demokratiska strukturer eller hos arbetsmarknadens parter.

När den globala finanskrisen, som startade 2008, slog till mot EU ingick IMF i en trojka tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken för att ge lån och krediter till krisdrabbade euroländer. I förhandlingarna ställde trojkan krav på omfattande minskningar av offentliga utgifter, lönesänkningar och mer flexibla arbetsmarknadslagar. Kollektivavtal urholkades och de fackliga organisationernas inflytande försvagades. Det mest kända exemplet är Grekland, där dramat är långt ifrån över. TCO har upprepade gånger, bland annat genom Europafacket, framfört kritik mot trojkans metoder.

Det har under längre tid rått en samsyn bland ekonomer om att ”the Washington Consensus” har misslyckats. IMF och Världsbanken har felaktigt sett jobbskapande som ett automatiskt resultat av tillväxtskapande åtgärder så länge rättigheter och skydd för arbetstagarna hålls till ett minimum. Men de förväntade resultaten av strukturreformerna och åtstramningarna, i form av ökad tillväxt och sysselsättning, har inte infunnit sig. Varken IMF eller Världsbanken har på ett tillfredsställande sätt tagit i beaktande olika länders särskilda situation och frågan om hur globaliseringens vinster fördelas inom de enskilda länderna har varit av underordnad betydelse.

På senare år har dock Washington-institutionernas ståndpunkt ändrats – i alla fall på analytisk nivå. I sin ”World Development Report 2013: Jobs” slog Världsbanken hål på myten om att det finns en koppling mellan svagt arbetstagarskydd och stark jobbtillväxt. Rapporten konstaterade istället att högre minimilöner och vissa arbetsmarknadsregleringar minskar den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten visade också att minimilönernas effekter på sysselsättningen vanligtvis var ”små eller [statistiskt] insignifikanta (och i vissa fall positiva).” Rapporten uttryckte därför starkt stöd för respekten av arbetstagarnas rättigheter och föreslog att Världsbankens projekt skulle betraktas genom en ”jobs lens” för att skapa positiva effekter på arbetsmarknaden.

År 2015 publicerade analytiker på banken en manual för arbetsmarknadsregleringar som förespråkar tillräckligt höga nivåer för minimilön, anställningsskydd och arbetslöshetsförsäkring. Man rekommenderade även att ILO och arbetsmarknadens parter ska involveras vid arbetsmarknadsreformer.

Det är dock fortfarande oklart om och i så fall hur Världsbanken har översatt dessa analyser och rekommendationer till praktiska åtgärder i sin dagliga verksamhet.

För IMF har skiftet i det analytiska tankesättet varit mer ojämnt. År 2010 startades ett gemensamt arbete med FN:s arbetslivsorgan ILO med att ta fram strategier för jobbskapande tillväxt och för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Men IMF hoppade av projektet efter ett par år och satte istället en motsatt strategi i verket i de krisdrabbade euroländerna.

De senaste tre åren har dock IMF producerat ett flertal forskningspapper som demonstrerar inkomstskillnadernas negativa effekt på tillväxt och ekonomisk stabilitet. En viktig bidragande orsak bakom den ökande ojämlikheten står att finna i avreglerade arbetsmarknader och en minskad organisationsgrad och kollektivavtalstäckning, menar en IMF-studie. Strukturer för partssamverkan har betydelse för inkomstfördelningen. Ju högre facklig organisationsgrad i ett land desto lägre ojämlikhet.

I sin senaste upplaga av "World Economic Outlook" (2016) varnar dessutom IMF för att endast en liten del av världens befolkning upplever att frihandel är positiv. Rapporten uppmanar därför beslutsfattare att hantera frihandelns negativa effekter för arbetstagarna genom effektivt stöd till vidareutbildning, kompetensutveckling samt yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Givet denna positiva utveckling på forskningsfronten i IMF och Världsbanken, och den negativa politiska utveckling vi ser idag kändes det som en mycket lämplig tidpunkt för mötet i Washington. Mötena skedde under ”Chatham House rules” vilket innebär att deltagarna inte får citera någon talare i efterhand. Men det var kanske därför som diskussionerna blev så öppna och ärliga.

Vi i den fackliga delegationen var noga med att lyfta fram och peka på oförenligheten mellan IMF- och banktjänstemännens forskningsresultat och de konkreta åtgärder som institutionerna fortfarande vidtar. Analysen är rätt, men inte politiken. Ännu.

IMF och Världsbanken bör nu främja investeringar i utbildning och omställning samt i strukturer för partssamverkan. Det är genom kompetensutveckling, goda arbetsvillkor och fackligt inflytande som en mer inkluderande tillväxt kan skapas. Och därmed stärka förutsättningarna för öppenhet, demokrati och fred.

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.