Har IMF och Världsbanken äntligen sett ljuset?

TCObloggar 2017-02-14

Under de senaste decennierna har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i OECD-länderna. Det är en av de främsta orsakerna bakom den ökade protektionism, nationalism och populism som vi ser prov på idag i form av bland annat Brexit och Trump. Och kanske snart Le Pen.

Denna mörka bild målades upp av flera av representanterna för Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken vid ett möte med en delegation från Världsfacket i Washington förra veckan. Ledande företrädare för de två internationella finansinstitutionerna uttryckte en stark oro över det multilaterala samarbetets framtid och pekade, kanske omedvetet, mot Vita huset bara några kvarter bort. Man menade att det finns en risk att tilltron till demokratiska institutioner och multilaterala organ kommer att fortsätta minska, och därmed chanserna att lyckas upprätthålla den fred ur vilken de två institutionerna bildades.

IMF och Världsbanken bildades i slutet av det andra världskriget i syfte att bidra till skapa en hållbar global ekonomisk utveckling och därmed fred. Banken fick i huvuduppdrag att ekonomiskt stödja återuppbyggnaden av krigshärjade länder. IMF fick bland annat i uppgift att övervaka och ge råd om den ekonomiska utvecklingen på global och nationell nivå samt att uppmuntra till avskaffandet av handelshinder. Det IMF kanske är mest känt för dock är utlåningen av valuta till länder i ekonomisk kris – lån som är villkorade med strukturanpassningar.

IMF:s (och Världsbankens) strukturanpassningsprogram har dock i många fall inneburit omfattande liberaliseringar och avregleringar samt kraftiga nedskärningar av offentliga utgifter och mer regressiva skattesystem i de låntagande länderna. Denna ”Washington Consensus”-politik har anklagats för att ha lett till ökad ojämlikhet, fattigdom och sämre arbetsvillkor. Åtgärderna har ibland även genomförts utan förankring i nationella demokratiska strukturer eller hos arbetsmarknadens parter.

När den globala finanskrisen, som startade 2008, slog till mot EU ingick IMF i en trojka tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken för att ge lån och krediter till krisdrabbade euroländer. I förhandlingarna ställde trojkan krav på omfattande minskningar av offentliga utgifter, lönesänkningar och mer flexibla arbetsmarknadslagar. Kollektivavtal urholkades och de fackliga organisationernas inflytande försvagades. Det mest kända exemplet är Grekland, där dramat är långt ifrån över. TCO har upprepade gånger, bland annat genom Europafacket, framfört kritik mot trojkans metoder.

Det har under längre tid rått en samsyn bland ekonomer om att ”the Washington Consensus” har misslyckats. IMF och Världsbanken har felaktigt sett jobbskapande som ett automatiskt resultat av tillväxtskapande åtgärder så länge rättigheter och skydd för arbetstagarna hålls till ett minimum. Men de förväntade resultaten av strukturreformerna och åtstramningarna, i form av ökad tillväxt och sysselsättning, har inte infunnit sig. Varken IMF eller Världsbanken har på ett tillfredsställande sätt tagit i beaktande olika länders särskilda situation och frågan om hur globaliseringens vinster fördelas inom de enskilda länderna har varit av underordnad betydelse.

På senare år har dock Washington-institutionernas ståndpunkt ändrats – i alla fall på analytisk nivå. I sin ”World Development Report 2013: Jobs” slog Världsbanken hål på myten om att det finns en koppling mellan svagt arbetstagarskydd och stark jobbtillväxt. Rapporten konstaterade istället att högre minimilöner och vissa arbetsmarknadsregleringar minskar den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten visade också att minimilönernas effekter på sysselsättningen vanligtvis var ”små eller [statistiskt] insignifikanta (och i vissa fall positiva).” Rapporten uttryckte därför starkt stöd för respekten av arbetstagarnas rättigheter och föreslog att Världsbankens projekt skulle betraktas genom en ”jobs lens” för att skapa positiva effekter på arbetsmarknaden.

År 2015 publicerade analytiker på banken en manual för arbetsmarknadsregleringar som förespråkar tillräckligt höga nivåer för minimilön, anställningsskydd och arbetslöshetsförsäkring. Man rekommenderade även att ILO och arbetsmarknadens parter ska involveras vid arbetsmarknadsreformer.

Det är dock fortfarande oklart om och i så fall hur Världsbanken har översatt dessa analyser och rekommendationer till praktiska åtgärder i sin dagliga verksamhet.

För IMF har skiftet i det analytiska tankesättet varit mer ojämnt. År 2010 startades ett gemensamt arbete med FN:s arbetslivsorgan ILO med att ta fram strategier för jobbskapande tillväxt och för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Men IMF hoppade av projektet efter ett par år och satte istället en motsatt strategi i verket i de krisdrabbade euroländerna.

De senaste tre åren har dock IMF producerat ett flertal forskningspapper som demonstrerar inkomstskillnadernas negativa effekt på tillväxt och ekonomisk stabilitet. En viktig bidragande orsak bakom den ökande ojämlikheten står att finna i avreglerade arbetsmarknader och en minskad organisationsgrad och kollektivavtalstäckning, menar en IMF-studie. Strukturer för partssamverkan har betydelse för inkomstfördelningen. Ju högre facklig organisationsgrad i ett land desto lägre ojämlikhet.

I sin senaste upplaga av "World Economic Outlook" (2016) varnar dessutom IMF för att endast en liten del av världens befolkning upplever att frihandel är positiv. Rapporten uppmanar därför beslutsfattare att hantera frihandelns negativa effekter för arbetstagarna genom effektivt stöd till vidareutbildning, kompetensutveckling samt yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Givet denna positiva utveckling på forskningsfronten i IMF och Världsbanken, och den negativa politiska utveckling vi ser idag kändes det som en mycket lämplig tidpunkt för mötet i Washington. Mötena skedde under ”Chatham House rules” vilket innebär att deltagarna inte får citera någon talare i efterhand. Men det var kanske därför som diskussionerna blev så öppna och ärliga.

Vi i den fackliga delegationen var noga med att lyfta fram och peka på oförenligheten mellan IMF- och banktjänstemännens forskningsresultat och de konkreta åtgärder som institutionerna fortfarande vidtar. Analysen är rätt, men inte politiken. Ännu.

IMF och Världsbanken bör nu främja investeringar i utbildning och omställning samt i strukturer för partssamverkan. Det är genom kompetensutveckling, goda arbetsvillkor och fackligt inflytande som en mer inkluderande tillväxt kan skapas. Och därmed stärka förutsättningarna för öppenhet, demokrati och fred.

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.