Tydligt nej från TCO till EU-reglerade minimilöner

Arbetsrätt, EU

Artikel

Idag avslutas EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter kring frågan om att reglera minimilöner i medlemsländerna genom ett EU-direktiv. Tillsammans med LO och SACO, samt facken i Danmark, Norge och Island, har TCO lämnat in ett svar till kommissionen. Budskapet är kristallklart: vi säger nej till ett EU-direktiv, och därmed nej till att EU ska reglera frågor kring lön.

Idag avslutas EU-kommissionens samråd med arbetsmarknadens parter kring frågan om att reglera minimilöner i medlemsländerna genom ett EU-direktiv. Tillsammans med LO och SACO, samt facken i Danmark, Norge och Island, har TCO lämnat in ett svar till kommissionen.

Budskapet är kristallklart: vi säger nej till ett EU-direktiv, och därmed nej till att EU ska reglera frågor kring lön. Vi står alltså inte bakom Europafackets gemensamma position, som är positiv till ett direktiv.

Det finns flera viktiga skäl till vårt tydliga nej, och som vi tar upp i vårt svar:

  • EU saknar rätt att lagstifta om lönebildning, och detsamma gäller föreningsrätt och strejkrätt. Det står tydligt i fördragets artikel 153.5. Sverige har också tidigare fått starka garantier från kommissionen om att kollektivavtalen och parternas självreglering ska skyddas.
  • En gemensam minimilön riskerar att slå mot löntagare i Norden, där starka parter tecknar avtal utan att staten intervenerar. Om EU (eller staten) börjar lagstifta om frågor som regleras i avtal minskar parternas incitament att ta ansvar för och upprätthålla kollektivavtalen.
  • Gemensamma EU-regler kan leda till sänkta minimilöner i Europa. Med en stelbent beräkningsgrund som ska gälla för alla länder riskerar förslaget slå helt snett, och för vissa EU-länder kan resultatet bli ännu lägre minimilön än den som gäller idag.

Läs mer om hur vi resonerar i tidigare blogginlägg och i TCO/LO/SACOs brev till svenska Europaparlamentariker.

Men är ett nej till minimilöner ett nej till ett socialt Europa? Tvärtom. Ett mer socialt EU är just vad vi behöver.

Däremot ska vägen dit inte gå genom lagstiftning och tvångströjor som riskerar att hota väl fungerande avtalsmodeller. På arbetsmarknadsområdet måste EU:s huvuduppgift vara att just bidra till att samverkan mellan parterna i medlemsländerna stärks, så att fler kollektivavtal kan tecknas.

För det är just genom en pågående, konstruktiv dialog mellan parterna på arbetsmarknaden som Europa kan klara omställningen till en grön, digital ekonomi. Att börja lagstifta om löner och arbetsvillkor som ska gälla lika i alla EU-länder riskerar bara att leda till motsatsen: att man blir fast i gamla hjulspår och den nödvändiga omställningen uteblir.

Vi har en rad förslag till hur EU kan bidra till bättre villkor för arbetstagare och som dessutom bidrar till konkurrenskraftiga ekonomier i Europa:

  • En ny EU-fond för social dialog, som kan bidra till att utveckla oberoende och effektiva system för partssamverkan i de EU-länder där det behövs.
  • En ”Ombudsman för social dialog” som kan bevaka uppbyggnad och utveckling av system för partssamverkan i olika medlemsländer.
  • Gör partssamverkan till en del av EU:s rekommendationer till medlemsländerna i Europeiska planeringsterminen.
  • Stärk upphandlingsdirektivet så att reglerna tydligare främjar kollektivavtalstäckning.

Än är frågan om minimilönerna inte avgjord. Nästa steg är att kommissionen fattar beslut om ett direktiv över huvud taget ska läggas fram. Tillsammans med LO, SACO och övriga skandinaviska fack fortsätter vi arbetet med att övertyga både kommissionen och andra EU-länder om att det finns betydligt bättre sätt att öka lägstalönerna och förbättra villkoren på arbetsmarknaden.

Bild på Oscar Wåglund Söderström

Internationell chef

Oscar Wåglund Söderström