1 juli. Så är det återigen dags för rotation på ordförandeposten i EU. Från Paris går ordförandeklubban till Prag, där den tjeckiska regeringen nu ansvarar för att leda arbetet i EU:s ministerråd under de närmaste sex månaderna.

Det senaste halvåret har ju i högsta grad varit händelserikt, om än inte på det sätt vi hade hoppats. Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig i februari har hela EU:s arbete fokuserat på att hantera kriget och dess följder. Även om det tidvis varit tuffa förhandlingar har EU-länderna visat att det går att agera snabbt, enat och fatta svåra men kraftfulla beslut när det verkligen gäller.

EU har bidragit med stora summor till Ukraina för vapeninköp, samtidigt som EU-länderna enats om kännbara sanktioner mot Ryssland. Massflyktsdirektivet har aktiverats, som gjort det möjligt att snabbt och effektivt ta emot flera miljoner ukrainska flyktingar runt om i Europa. Samtidigt har EU-kommissionen lagt fram en ambitiös plan för att bryta beroendet av ryska fossila bränslen, genom snabb utbyggnad av fossilfri energi. Och för någon vecka sedan toppades det franska ordförandeskapet med att bevilja Ukraina status som kandidatland till EU – en oerhört viktig markering som nu behöver fyllas med innehåll för att landet ska kunna påbörja den långa vägen mot EU-medlemskap.

Alla de här frågorna kommer fortsätta stå i centrum för EU-politiken den närmaste tiden. Dessutom har kriget i Ukraina gett ytterligare luft åt den diskussion som franska ordförandeskapet satte som sin viktigaste prioritering: ett ”suveränt Europa”, som är franska för att göra EU mindre beroende av omvärlden, med lite mer självförsörjning och stänk av statsdirigerad industripolitik. Det är en diskussion som är viktig, men samtidigt problematisk. Självklart måste EU bryta det osunda beroendet av energi från Ryssland, men det innebär inte att vi ska ta avstånd från globaliseringen eller ge avkall på regler som upprätthåller sund konkurrens på den inre marknaden. Fri och öppen handel har byggt vårt välstånd, den bidrar till innovation och spelar en nyckelroll för klimatomställningen. Dessutom bidrar globala leverantörskedjor till ett stort mått av flexibilitet om och när en kris uppstår. För TCO är det viktigt att EU fortsätter med en handelspolitik som bygger på frihandel och öppenhet - och som bidrar till hållbar utveckling och stärkta rättigheter för arbetstagare globalt.

Så vad vill då tjeckerna åstadkomma under sitt ordförandeskap? Prioriteringarna är kanske inte lika storvulna som de franska, men här finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka institutioner och aktörer som är centrala för demokratin och rättsstaten. Att göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig är en annan prioritering, och här nämns fler frihandelsavtal och fördjupning av den inre marknaden. Här nämns också vikten av kompetensutveckling för att klara den gröna och digitala omställningen, något som är en viktig prioritering även för TCO. Vi kommer noga att följa vad Tjeckien gör på detta område, och arbeta för att kompetensförsörjningsfrågor ska blir en huvudprioritering för det svenska ordförandehalvåret.

Men det är bara en liten del av ett ordförandeskap som egentligen går att påverka. En stor del av förhandlingsarbetet avgörs av vad som lagts fram av EU-kommissionen och vad som ärvs från tidigare ordförandeskap. Under hösten kommer förhandlingar att föras kring tre direktiv som är av stor betydelse för svensk och europeisk fackföreningsrörelse: plattformsarbete, lönetransparens och CSDD – due diligence för att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter i företagens leverantörskedjor. Det är frågor som TCO följer nära tillsammans med vårt fackliga Brysselkontor.

Den tjeckiska priolistan inleds med en hänvisning till dåvarande presidenten Vaclav Hável, som i ett Europatal på 90-talet uppmanade européerna att ”återupptäcka sitt samvete och ta ansvar för de globala miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna”, och menade att Europa bör inspirera omvärlden och leda genom goda exempel. Mot den bakgrunden lanserar den tjeckiska regeringen mottot ”rethink, rebuild, repower” – att EU måste tänka om och vända och vrida på tidigare sanningar för att nå framgång.

Att tänka om och tänka nytt är alltid klokt, men det måste ske under premissen att EU i alla lägen står fast vid de värden som byggt vår union så stark. Under ordförandehalvåret förväntas Tjeckien fortsätta hantera och driva de pågående processerna mot Polen och Ungern. Här gäller det att Tjeckien i alla lägen står upp för rättsstat och demokratiska principer, även om det kan leda till frostiga relationer med grannländerna.