Sätt press på Polen och Ungern om rättsstat och EU-budget

Efter intensiva förhandlingar har Europaparlamentet och ministerrådet enats om en ”rättsstatsmekanism” för att garantera att pengar från EU:s budget och den stora återhämtningsfonden bara går till länder som fullt ut respekterar rättsstatens principer. De här fullt rimliga och nödvändiga kraven säger Ungern och Polen nej till, därför blockerar man nu beslutet om den nya 7-årsbudgeten och återhämtningsplanen. Här krävs nämligen att alla 27 medlemsländer är överens, och det innebär att inte en cent ur återhämtningsfonden kan betalas ut. Det kan få allvarliga konsekvenser för redan sargade ekonomier i Europa, där den andra Coronavågen nu gör läget ännu svårare.

Vid det extra EU-toppmötet idag är det viktigt att den svenska regeringen sätter kraftig press på Polen och Ungern för att acceptera den nya rättsstatsmekanismen. Att koppla utbetalning av EU-pengar till respekt för rättsstaten var ett av TCO:s viktigaste krav på regeringen för att stödja förslaget om återhämtningsplanen i somars.

Varför säger Ungern och Polen nej? Helt enkelt för att de riskerar att bli av med sina olika bidrag eller att få dem kraftigt reducerade. Och sådana begränsningar finns det goda skäl till.

Viktor Orbáns regering i Ungern har under ett decennium systematiskt politiserat domstolsväsendet, undergrävt fria medier och tvingat fria universitet att lämna landet. Efter fem år med det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa ser vi hur oberoendet för både domstolsväsende och medier kringskurits allt mer. Det är precis den typen av kränkningar av rättsstaten som inte är acceptabla för ett EU-land. EU-fördraget slår nämligen fast att EU bygger på värdena ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna”.

Flera av de här problemen har beskrivits i EU-kommissionens landrapporter om hur rättsstatsprincipen efterlevs, och som presenterades för första gången i våras. Här finns en bra sammanfattning för alla EU-länder (pdf)

Så är det här med rättsstatskrav rimligt? 

Ja, i högsta grad. Det nära och förtroendefulla samarbete vi har inom EU kräver att vi alla kan lita på att varje medlemsland respekterar och står upp för både rättsstaten och medborgarnas grundläggande rättigheter. Dessutom fungerar den inre marknaden med alla dess regler bara om vi kan lita fullt ut på varandras rättssystem. Därför har EU en grunduppgift i att garantera att demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer upprätthålls och efterlevs i medlemsländerna.

Just därför är den nya rättsstatsmekanismen så viktig, i och med att den kopplas till pengar från EU-budgeten. 

Det enda verktyg som finns idag är nämligen artikel 7 i fördraget, som ofta kallas ”atombomben”. Den handlar om att ett land som allvarligt åsidosätter EU:s grundläggande värden efter en lång och omständlig process kan fråntas sin rösträtt i ministerrådet. Den här formen av process har inletts mot både Polen och Ungern, men man kommer ingen vart – helt enkelt för att det krävs att de 26 övriga länderna röstar ja. Och här håller Orbán och Kaczynski varandra om ryggen.

Förhandlingen om den nya rättsstatsmekanismen har varit tuff, och den mekanism som nu finns på plats är inte lika kraftfull och bred som många av oss hade önskat. Men ministerrådet ska nu med kvalificerad majoritet kunna besluta att hålla inne EU-medel om ett land kränker rättsstatsprincipen, till exempel om det finns en fara för rättssystemets oberoende. Det är ett viktigt steg framåt, men det blir nu upp till bevis för EU-länderna att våga trigga mekanismen i praktiken.