EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Den nya strategin som kallas An open, sustainable and assertive trade policy ska ersätta den tidigare Trade for All, som lanserades under Cecilia Malmströms tid som handelskommissionär.

Handelspolitiken är ett av de områden när EU har ”exklusiv kompetens”, vilket innebär att det är EU som helt och hållet sköter handelsfrågorna åt medlemsländerna. Sverige är medlem i Världshandelsorganisationen WTO, men EU talar alltid med en gemensam röst. Alla frihandelsavtal som gäller Sverige ingås av EU och gäller för hela unionen. Just det här med att EU sköter handelspolitiken gör att Europa har en rejäl tyngd i frihandelsförhandlingar och en central roll när globala handelsregler förhandlas fram. Självklart innebär det en hel del kompromissande mellan olika intressen viljor inom EU, men slutresultatet är i allmänhet väl avvägt.

Redan idag stödjer handel 35 miljoner jobb inom EU, och samtidigt har världshandeln minskat under 2020. När EU:s och övriga världens ekonomier ska byggas upp och ställa om efter Covidkrisen är det därför avgörande att den globala handeln fungerar och blir ännu smidigare än tidigare. Då behövs en europeisk handelspolitik som bygger på öppenhet och frihandel. Men lika viktigt är att den bidrar till att stärka mänskliga och fackliga rättigheter globalt, till nya, trygga jobb och minskad klimatpåverkan.

EU har under de senaste åren förhandlat fram en rad viktiga frihandelsavtal med viktiga partners: Japan, Kanada, Sydkorea, Vietnam – och nu senast Storbritannien. Fler är på gång med exempelvis Mexiko, Mercosur, Australien och Nya Zeeland. Alla de här avtalen innehåller bindande hållbarhetskapitel med fokus på arbetstagarrättigheter och miljöfrågor. För flera av de här länderna behöver mer göras för att se till att partnerländerna verkligen håller vad man lovat, exempelvis att fullt ut respektera grundläggande ILO-konventioner. Och förutom detta behövs globala regler som anpassas till den växande digitala handeln och som dessutom kan hantera de oschysta metoder som exempelvis Kina använder i sin utrikeshandel. Här kan EU jobba tätt ihop med USA, Storbritannien och Japan inom WTO.

TCO kom tillsammans med Saco och LO under hösten 2020 med synpunkter inför översynen av handelspolitiken. En viktig princip för oss är att fokus i EU:s handelspolitik även fortsättningsvis har två huvudspår: att minska globala och bilaterala handelshinder, samtidigt som vi använder handelspolitiken för att främja hållbara värdekedjor. Vi efterlyste särskilt konkreta insatser från EU för att stärka arbetstagares rättigheter.

TCO ser globalisering och global handel som främst något positivt, och som leder till ofta nödvändig strukturomvandling. Rätt hanterat kan resultatet bli bra, men fel hanterat kan vi riskera högre arbetslöshet och ett race to the bottom vad gäller löner och arbetsvillkor. Det är skälet varför vi trycker på vikten av att handelspolitiken får en social dimension som kan bidra till att arbetstagare – oavsett om det är inom EU eller i utvecklingsländer – verkligen kan dra nytta av globaliseringen. Hållbarhetsdelen av handelspolitiken måste utvecklas, både när det gäller själva regelverket och dess tillämpning. Det här gäller både i EU:s frihandelsavtal och i WTO-regelverken, där Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen måste vara i fokus.

Samtidigt vet vi att handelspolitiken inte kan lösa allt. Mycket handlar om att matcha handelsliberaliseringar med ambitiös politik inom miljö, arbetsmarknad, arbetsmiljö, utbildning – och omställningsinsatser för arbetstagare. Det här är ju lika viktigt i utvecklingsländer, och därför behöver EU:s handelspolitik och politiken för utvecklingssamarbete gå hand i hand.

TCO, Saco och LO lade fram en rad konkreta förslag inför översynen:

• Reformera WTO med sikte på att främja arbetstagarrättigheter och Parisavtalet.
• Anpassa WTO-regelverken till digitalisering och för att hantera olagliga subventioner.
• Stärk samarbetet med USA i handelsfrågor, helst genom ett nytt, djupt frihandelsavtal
• Fortsätt förhandla frihandelsavtal, även med utvecklingsländer.
• Värna rätten för stater att reglera: frihandelsavtal ska inte omfatta offentliga tjänster.
• Stärk kopplingen mellan förmånliga handelsvillkor för utvecklingsländer och respekt för ILO-konventioner
• Utveckla och öka handelsrelationerna med Afrika i ett verkligt partnerskap.
• EU:s handelspolitik och politik för utvecklingssamarbete ska gå hand i hand. Insatser behövs för rättsstat, miljöskydd, hälsa, arbetsmarknad och utbildning även i partnerländer. Aid for Trade spelar en viktig roll.
• Inför gränsjusteringsskatt för koldioxid för varor som producerats i länder med lägre utsläppskrav.
• Avskaffa importtullar på miljövaror och verka för globala handelsregler för återvunna produkter.
• Analys av effekter på jämställdhet samt krav på respekt för ILO-konventioner om jämställdhet och icke-diskriminering ska ingå i EU:s handelsförhandlingar.
• Brist på respekt för ILO-konventioner ska kunna leda till suspendering av handelsavtal.
• Inför en övervakningsmekanism med arbetsmarknadens parter för samtliga EU:s frihandelsavtal, finansierat av EU-kommissionen.
• Möjlighet till sanktioner vid brott mot åtaganden i hållbarhetskapitel.
• Stärk rollen för Domestic Advisory Groups (övervakningsgrupper som består av arbetsmarknadens parter och civilsamhället) till att omfatta alla delar av frihandelsavtalen. Inför systematisk uppföljning med EU-kommissionen.
• Fackföreningar ska kunna lämna anmälningar om bristande respekt för regler i frihandelsavtal direkt till EU-kommissionen. Klagomål ska utredas noggrant.
• Utvärdera frihandelsavtalens påverkans på hållbarhet även efter de börjat gälla.
• Nytt direktiv om obligatorisk due diligence för företag med globala värdekedjor.

Så hur förhåller sig kommissionens nya handelsstrategi till våra fackliga synpunkter?

Kommissionens strategi har tre olika spår: öppenhet för handel och investeringar, hållbarhet och ansvarstagande respektive beslutsamhet för att agera mot oschysta handelsmetoder.

Strategin innehåller många bra förslag, och vi välkomnar särskilt fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Det är tydligt att kommissionen tagit intryck av inspel och förslag bland annat från fackföreningsrörelsen. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO, och hur brist på respekt för ILO-konventioner i länder som har frihandelsavtal med EU ska kunna jämställas med andra brott mot avtalen, exempelvis genom sanktioner.

Begreppet ”öppen strategisk autonomi” ligger till grund för handelsstrategin. Det är ett omdiskuterat begrepp som ofta associerats med tendenser till protektionism och en vilja att återta produktion till Europa. I den strategi som nu ligger på bordet presenteras det som att EU bör bli starkare på den globala arenan, genom att prioritera reform av det multilaterala systemet, öka det transatlantiska samarbetet och reagera kraftfull mot oschysta handelsmetoder från Kinas sida. Här gäller det dock fortsatt att bevaka att just principer om öppenhet och frihandel fortsätter att prägla handelspolitiken.

Kommissionen föreslår en ambitiös reform av WTO, vars regler omfattar två tredjedelar av EU:s handel med omvärlden (resten omfattas av bilaterala frihandelsavtal). Här vill man förhandla nya ”plurilaterala” avtal för att hantera nya behov.

På hållbarhetsområdet vill kommissionen stärka tillämpningen av hållbarhetskapitlen. Fokus på klimatfrågor är tydligt, bland annat vill man göra Parisavtalet till en central del i alla framtida handelsavtal och få frihandelspartners inom G20 att göra åtaganden om klimatneutralitet. En ny gränsjusteringsskatt för koldioxid ska införas.

Kommissionen vill lägga större vikt vid att se till att åtaganden kring ILO-konventioner i frihandelsavtalen följs. För att främja hållbara värdekedjor ska kommissionen lägga ett tvingande system för due diligence vad gäller både mänskliga rättigheter och miljöskydd.

På det digitala området vill kommissionen förenkla för dataöverföringar mellan länder, genom bindande regler i handelsavtal. Dessutom vill man se dialog med handelspartners för att sprida EU:s digitala standarder och metod för digital reglering.