Brexitavtalet: en julklapp värd att hålla koll på

EU

Blogg

2021-01-15

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Lagom till Kalle Anka på julafton kom nyhetsflashen med en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien i elfte timmen förhandla fram ett nytt handelsavtal. Sedan den 1 januari tillämpas det nya avtalet provisoriskt, vilket innebär att det är i kraft fullt ut men ännu inte har granskats och ratificerats av Europaparlamentet. In i det sista försökte förhandlarna lösa ut knäckfrågor kring fiske och det som kallas level playing field – konkurrens på schysta villkor.

Sverige och Storbritannien har en omfattande bilateral handel, och beräkningar visar att britternas konsumtion understödjer mer än 75.000 jobb i Sverige. Banden mellan våra länder är täta, med närmare hundra tusen svenskar som studerar och arbetar i Storbritannien, och många britter som bor i Sverige.

Därför är det mycket positivt att ett avtal är i hamn. Det är kanske det mest långtgående frihandelsavtal som EU någonsin tecknat, men vi ska komma ihåg att det är något helt annat än ett EU-medlemskap. Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer slutar att gälla. Tullar införs inte, men varuhandeln blir krångligare, och på tjänsteområdet en klar försämring (vilket inte är bra eftersom just tjänstehandeln mellan Sverige och UK är stor). Parterna har åtagit sig att inte konkurrera med lägre skydd för arbetstagare, sämre miljöregler eller nya statsstöd. Men här gäller det att hålla koll, eftersom avtalet inte är så tvingande som vi hade hoppats.

TCO har under lång tid påtalat vikten av att relationen mellan EU och Storbritannien hålls så nära som möjligt: att inget onödigt krångel införs för handeln och att det fortsatt ska vara möjligt att flytta mellan EU och Storbritannien för att arbeta. Det brittiska EU-medlemskapet har bidragit till starkt miljöskydd och förbättrade villkor för brittiska arbetstagare, och TCO har understrukit att vi inte kan acceptera att brexit leder till dumpade arbetsvillkor, orättvisa statsstöd eller sämre miljöregler.

Så, hur har förhandlingarna gått? Vad innehåller avtalet? Med hjälp av en analys från Europafacket ska vi nysta i några av punkterna i avtalet. Notera att det är en preliminär analys, då avtalet är alldeles färskt.

Inga tullavgifter men kontroller vid gränsen

Den 1 januari lämnade Storbritannien EU:s tullunion (vilket innebär att kontroller på gränsen införs) och den inre marknaden (vilket innebär att UK inte längre omfattas av alla EU:s regler kring fri rörlighetkonkurrens och statsstöd). UK blir därmed ett så kallat tredje land.

Avtalet innebär att handeln mellan EU och UK fortsatt är tullfri, alltså att inga avgifter betalas och inga kvoter införs. Däremot krävs en hel del pappersexercis för att intyga att ursprungsregler följs och att varor lever upp till EU:s olika regelverk. Särskilda kontroller av exempelvis livsmedel görs vid gränsen.

För tjänstehandel blir det krångligare än tidigare, eftersom det ”ömsesidiga erkännandet” försvinner. Vissa krav på licenser och godkännande av yrkeskvalifikationer införs. Däremot har företag rätt att tillhandahålla tjänster över gränsen, utan att ha en etablering på plats. Dessutom blir det fortsatt möjligt att föra persondata över gränsen.

Ingen fri rörlighet för personer

Någon rätt att fritt flytta mellan EU och Storbritannien för att studera eller jobba finns inte längre. Arbetstillstånd krävs på båda sidor gränsen, med vissa undantag för exempelvis den som jobbar med att tillhandahålla tjänster. EU och Storbritannien kommer att fortsätta samordna sina socialförsäkringssystem för den som flyttar för att jobba, men rätten till exempelvis barnbidrag och andra liknande förmåner tas bort.

Regler mot dumpning, men hur tvingande?

Storbritannien och EU är överens om att konkurrens ska ske på justa villkor, ett level playing field. Det innebär i avtalet att vardera parten ska bibehålla sina höga standarder kring exempelvis konkurrens, statsstöd, miljöregler och skydd för arbetstagare, och att man ska fortsätta att förbättra dem. På arbetsmarknadsområdet finns det vissa frågetecken kring om hela EU:s sociala regelverk verkligen omfattas. Det finns ett förbud mot att försämra regler, men inget formellt krav på anpassning om den ena parten väljer att förstärka sina regelverk.

Dessutom har både EU och Storbritannien åtagit sig att arbeta för att internationell handel ska bidra till ”decent work”, värna och främja den sociala dialogen, fortsatt respektera Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna samt att exempelvis implementera de ILO-konventioner som man ratificerat.

Vad händer då om någon av parterna ändå väljer att bryta mot förbudet att försämra regler?

Om det gäller statsstöd så löses tvisten enligt den ordinarie form för tvistlösning som gäller för handelsreglerna i avtalet. Men för övriga bestämmelser inom det som kallas level playing field finns en särskild – och tyvärr svagare – process. Någon rätt för individer som drabbas att gå vare sig till nationell domstol eller till EU-domstolen finns inte. Istället inleds en process med flera steg: först ett samrådsförfarande, därefter en expertpanel som tar fram rekommendationer. Här har särskilda arbetsgrupper med bland annat fack och arbetsgivare en rådgivande funktion. I särskilt allvarliga fall finns rätten att ensidigt införa tullar och begränsa tillträde till marknaden för den andra parten. De här åtgärderna kan i sin tur leda till motåtgärder.

Så vad ska vi säga om avtalet?

Som sagt, vi ska vara nöjda med att förhandlarna ville hem och fira jul, så att man faktiskt kom överens till slut. Storbritannien kraschar inte ut i det okända, utan vi har regler på plats som gör att den bilaterala handeln kan fortsätta fungera. Samtidigt kommer vi behöva fortsätta hålla koll på att Storbritannien inte försvagar skyddet för arbetstagare eller försämrar sina miljöregler, för här är avtalet inte tillräckligt tvingande. Europafacket och de brittiska facken har en viktig roll i att bevaka utvecklingen.

Men även med ett avtal på plats återstår ett viktigt arbete att mildra konsekvenserna av brexit. Storbritannien var på många sätt en motsträvig EU-medlem, men samtidigt ett av de länder som drev på för en fördjupad inre marknad och frihandel med omvärlden. Nu vilar ett tungt ansvar på Sverige och andra frihandelsvänner att fortsätta det arbetet inom EU och motarbeta protektionistiska idéer (som inte sällan kläs i nya begrepp som ’strategisk autonomi’). För det är genom fri och hållbar handel – både inom EU och med övriga världen – som vi kan säkra EU:s konkurrenskraft och bidra till den nödvändiga omställning som behövs för trygga jobb i framtiden.

Mer info om brexit hos Kommerskollegium.

Bild på Oscar Wåglund Söderström

Internationell chef

Oscar Wåglund Söderström