Höjt skattetryck inte lösningen för välfärden

TCObloggar 2018-04-16

Idag startade valrörelsen på riktigt. Regeringens ekonomiska vårproposition sammanfattar den gångna mandatperioden och lägger grunden för vad regeringen tänker göra nästa mandatperiod om den får förnyat förtroende. Under de kommande veckorna presenterar oppositionspartierna sina motförslag. I stor utsträckning är stridslinjerna inför hösten då uppritade.

Just nu verkar risken stor att debatten kommer att handla om verklighetsbeskrivning, snarare än hur våra stora samhällsproblem ska hanteras. Regeringen målar i ljusa färger. Arbetslösheten är låg. Statsskulden är historiskt liten. Tiden innan utlandsfödda är etablerade på arbetsmarknaden blir, enligt regeringen, kortare. Oppositionen pekar på att regeringen får svårt att nå sitt mål att den svenska arbetslösheten ska vara lägst i EU, på att långtidsarbetslösheten är högre nu än den var 2014, att skillnaden i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda har ökat och på att regeringens expertmyndigheter menar att överskottsmålet riskerar att inte nås.

Jag skulle i debatten vilja lyfta fram Konjunkturinstitutets, KI:s, senaste bedömning av konjunkturläget. KI menar att om personaltätheten i offentliga tjänster ska kunna upprätthållas under 2019 så krävs en tillkommande finansiering på 20 miljarder kronor. Skatter skulle alltså behöva höjas eller bidrag sänkas med 20 miljarder kronor för att personaltätheten ska kunna vara oförändrad, menar KI.

Det tillkommande behovet av personal uppstår i stor utsträckning i vård och skola, det vill säga i kommuner och landsting. Risken är stor att finansieringen kommer att ske genom höjd kommunalskatt.

Det illustrerar ett centralt dilemma som Sverige står inför. För att vi ska klara personalförsörjningen i de viktiga välfärdsverksamheterna så krävs fler människor som ska göra jobbet – det hjälper inte med mer pengar till en verksamhet om det inte finns personal att anställa. TCO har pekat på behovet av åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen, men även att höga skatter på arbetsinkomster skapar problem. Höga skatter på en inkomstökning minskar människors vilja att i arbetslivet utbilda och fortbilda sig, att flytta till en annan ort för att få ett nytt jobb eller att söka uppdrag med större ansvar för att få högre lön. Det finns starkt empiriskt stöd för att höjda marginalskatter leder till minskat arbetsutbud, vilket såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet påpekat.

Det är numera inte bara traditionella höginkomsttagare som drabbas av höga marginalskatter. Även människor i förhållandevis vanliga yrken, specialistsjuksköterskor, IT-ingenjörer eller chefer i kommunala och landstingskommunala verksamheter ser över hälften av en löneökning försvinna i skatt.

Utrymmet att finansiera det allmännas välfärdsåtagande genom ytterligare höjda inkomstskatter är, med andra ord, begränsat. Tvärsom skulle höjda inkomstskatter sannolikt göra problemen än större.

Samtidigt krävs det stora resurstillskott till vård, skola, polis, försvar och andra offentliga verksamheter. Slutsatsen som TCO dragit är att det krävs en bred, övergripande skattereform. Utan att ta ställning till den samlade nivån på skatteuttaget konstaterar vi att skatterna på arbetsinkomster måste sänkas, vilket kräver att andra skatter höjs – konsumtionsskatter, skatter på miljöskadlig verksamhet och fastigheter.

Särskilt bekymmersamt riskerar läget att bli i de kommuner där befolkningen minskar och som ofta redan idag har hög kommunalskatt. Dessa kommuner riskerar att hamna i en ond cirkel där minskande befolkning i yrkesaktiv ålder leder till behov av höjd kommunalskatt som i sin tur ytterligare minskar möjligheten att rekrytera personal till de kommunala verksamheterna. Dagens kommunala skatteutjämningssystem kan inte hantera den typen av problem. Det är svårt att se att inte staten behöver ta ett större direkt ansvar. TCO har även lyft fram behovet av att reformera det kommunala utjämningssystemet.

Att åstadkomma en genomgripande skattereform kommer att kräva obekväma politiska beslut. TCO tror att det kräver samarbete över den traditionella blockgränsen. Därför är det bekymmersamt att den politiska debatten så mycket går ut på att använda statistik som slagträ istället för som ett verktyg för att förstå de problem vi står inför.

Regeringen borde redan nu tillsätta de utredningar som krävs för att reformera skattesystemet och oppositionspartierna borde signalera en öppenhet för att, när stridsröken skingras efter höstens val, inleda diskussioner om hur det nya århundradets skattereform ska kunna utformas. Inget tyder på att det parlamentariska läget efter valet kommer att vara mindre komplicerad än det är nu. Det bör alla partier som gör anspråk på regeringsmakten besinna.

Chefsekonom och teamchef för team ekonomi, jämställdhet och mångfald

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund