Viktigt att slå vakt om en rättssäker sjukförsäkring

TCObloggar 2016-12-13

Riksrevision visar i granskningsrapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31) att indragen sjukpenning inte nödvändigtvis leder till negativa konsekvenser för individen. Genom att jämföra en grupp där bedömningen av rätt till sjukpenning vid omprövning var striktare med en grupp där bedömningen vid omprövning var mindre strikt kunde det visas att den första gruppen stärkte sin arbetsmarknadsanknytning jämfört med den senare gruppen utan påverkan på hälsan. Men att neka sjukpenning får nu inte bli den nya universallösningen. Istället måste arbetet med att få sjukskrivningsprocessen rättssäker och likformig fortsatt stå i fokus.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport utgått från ett naturligt experiment där omprövningar av nekad sjukpenning, både efter avslag på ansökan och indragen sjukpenning, bedömts på olika kontor utifrån den försäkrades födelsedatum. Då sannolikheten att få nekad sjukpenning vid omprövning har varit större vid ett av kontoren (Stockholm) jämfört med de andra kontoren (Norrköping, Jönköping och Göteborg) men det inte funnits några andra skillnader mellan dem som fått sjukpenning nekad kan två grupper som i övrigt är lika varandra jämföras utifrån effekter av nekad sjukpenning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att då granskningsrapporten utgår från omprövningar innebär detta att rapporten gäller försäkrade som av Försäkringskassan en gång bedömts ha en arbetsförmåga och därmed sakna rätt till sjukpenning.

Riksrevision visar att nekad sjukpenning har haft positiv påverkan på individernas arbetsutbud i form av arbetsinkomst ett år efter beslutet att neka sjukpenning. Samtidigt ger rapporten inget stöd för att nekad sjukpenning leder till negativa effekter på individernas hälsa, mätt som besök inom öppenvården, läkemedelsanvändning och tid inom slutenvård samt mortalitet (s. 6). Vidare lyfter Riksrevisionen fram att nekad sjukpenning har haft positiva effekter för jämställdhet och för att minska den ekonomiska ojämlikheten då kvinnor och grupper med lägre inkomster tenderar att vara sjukskrivna i högre utsträckning än män och grupper med högre inkomster (s. 6).

Då dessa effekter är större för dem som har fått nekad sjukpenning i samband med omprövning efter indragen sjukpenning jämfört med dem som fått nekad sjukpenning vid omprövning efter avslag på ansökan om sjukpenning fokuserar Riksrevisionen på den förra gruppen. I den djupare analysen framträder dock skillnader i effekterna av nekad sjukpenning utifrån olika faktorer såsom kön, arbetsmarknadsanknytning och hälsostatus.

Nekad sjukpenning leder till att kvinnor minskar sin användning av sjukförsäkringen upp till två år efter nekandet och får en lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA). För män får nekad sjukpenning inte någon säkerställd effekt på användning av sjukförsäkringen eller SA (s. 33). Kvinnors minskade sjukfrånvaro fick inte några säkerställda effekter på hälsa eller löneinkomst, medan män får ökade löneinkomster efter nekad sjukpenning. Riksrevisionen lyfter fram olika förklaringar till denna skillnad. Kvinnor är i högre utsträckning än män deltidssjukskrivna, vilket gör at arbete ger mindre utdelning än för män. Kvinnor kan också i högre utsträckning än män hittat alternativ försörjning, såsom studiemedel eller att bli försörjd av partner (s. 33).

Riksrevisionen skapar också ett index för att mäta förankring på arbetsmarknad efter utbildningsnivå, utrikes född och sysselsättningsstatus. Kanske inte så förvånande visar resultaten att nekad sjukpenning har störst positiv effekt för en mellangrupp som har relativt god förankring på arbetsmarknaden medan den mest missgynnade gruppen inte i lika hög utsträckning får positiva effekter i form av minskad sjukskrivning eller högre arbetsinkomst (s. 33).

Till sist visar Riksrevisionen att individens hälsostatus vid omprövningen har påverkan på vilka effekterna blir av nekad sjukpenning. De med den bästa hälsan får – återigen inte så förvånande – mest positiva effekter i form av minskad sjukskrivning efter nekandet. Dock framträder inte några större effekter på arbetsinkomst, vilket kan förklaras av att de också i stor utsträckning är sjukskrivna på deltid vid omprövningen. Däremot ökar de med sämst hälsa sin arbetsinkomst åren efter omprövningen, och minskar sina sjukskrivningsdagar främst under året efter omprövningen (ss. 33f).

Riksrevisionen framhåller i sin rapport de positiva effekterna av nekad sjukpenning i form av minskad sjukskrivning och ökad arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite kring vad Riksrevisionens rapport visar och hur vi bör förhålla oss till detta.

Granskningen visar, för det första, att utrikes födda, kvinnor och lågutbildade i högre utsträckning blev nekad sjukpenning än svenskfödda, män och dem med högre utbildning. Utan att gå in på om detta är motiverat eller inte i de fall som Riksrevisionen granskat, kan det konstateras att det är centralt för sjukförsäkringens funktion och legitimitet att det inte finns osakliga skillnader i hur försäkrade behandlas i sjukskrivningsprocessen – och här pågår ständigt ett arbete hos Försäkringskassan för att få bort osakliga skillnader i handläggningen av sjukförsäkringen. Samtidigt har olika rapporter visat att det finns skillnader i hantering av män och kvinnor och inrikes respektive utrikes födda inom sjukförsäkringen (Se exempelvis Inspektionen för Socialförsäkringen: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, Rapport 2016:5 och Läkares sjukskrivning av kvinnor och män, Rapport 2016:13).

För det andra kan det konstateras att det finns frågor där det går att önska att Riksrevisionen hade borrat djupare. Till exempel har arbetsinkomsten för dem som fick nekad sjukpenning jämförts innan sjukskrivningen påbörjades och efter nekandet. Det vore intressant at se vilka som efter nekandet av sjukpenning gick till en arbetsinkomst som ligger i nivå med den de hade innan sjukskrivningen och vilka som går till en arbetsinkomst som är mycket lägre (eller kanske högre). Det vore också intressant att se i vilken utsträckning olika grupper av försäkrade blir hänvisade till alternativa försörjningskällor (som partner, familj osv). Sedan vore det givetvis intressant att se hur arbetsgivarnas insatser har påverkat konsekvenserna av nekad sjukpenning. En kvalificerad gissning är att de som har blivit nekad sjukpenning men haft en arbetsgivare som är villig att ta sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning klarar sig bättre än de som har haft en arbetsgivare som främst velat bli av med den försäkrade. Detta hade dock krävt en helt annan typ av granskning än den som Riksrevisionen har gjort.

Till sist, men kanske främst, är det viktigt att komma ihåg att sjukförsäkringen genom att utgå från försäkringsprincipen ger de försäkrade en rätt till ersättning i det fall deras arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Denna rätt till ersättning gäller oavsett vad konsekvenserna skulle vara av att neka sjukpenning i individuella fall. Vilka krav som ska ställas för att de försäkrade ska få rätt till sjukpenning är sedan en normativ och politisk fråga som bör diskuteras i den politiska och normativa samhällsdebatten. Ytterst handlar det om vilka krav vi bör (och kan och vill) ställa på oss medborgare att aktivt bidra till samhället genom förvärvsarbete. Att Riksrevisionens granskningsrapport visar att konsekvenserna av att bli nekad sjukpenning inte behöver bli odelat negativa får inte leda till att nekande av sjukpenning ses som den nya universallösningen. Däremot kan resultaten bidra till den fortsatta debatten kring utformningen av sjukförsäkringen.

Utredare välfärdsfrågor

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.