Viktigt att slå vakt om en rättssäker sjukförsäkring

TCObloggar 2016-12-13

Riksrevision visar i granskningsrapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31) att indragen sjukpenning inte nödvändigtvis leder till negativa konsekvenser för individen. Genom att jämföra en grupp där bedömningen av rätt till sjukpenning vid omprövning var striktare med en grupp där bedömningen vid omprövning var mindre strikt kunde det visas att den första gruppen stärkte sin arbetsmarknadsanknytning jämfört med den senare gruppen utan påverkan på hälsan. Men att neka sjukpenning får nu inte bli den nya universallösningen. Istället måste arbetet med att få sjukskrivningsprocessen rättssäker och likformig fortsatt stå i fokus.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport utgått från ett naturligt experiment där omprövningar av nekad sjukpenning, både efter avslag på ansökan och indragen sjukpenning, bedömts på olika kontor utifrån den försäkrades födelsedatum. Då sannolikheten att få nekad sjukpenning vid omprövning har varit större vid ett av kontoren (Stockholm) jämfört med de andra kontoren (Norrköping, Jönköping och Göteborg) men det inte funnits några andra skillnader mellan dem som fått sjukpenning nekad kan två grupper som i övrigt är lika varandra jämföras utifrån effekter av nekad sjukpenning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att då granskningsrapporten utgår från omprövningar innebär detta att rapporten gäller försäkrade som av Försäkringskassan en gång bedömts ha en arbetsförmåga och därmed sakna rätt till sjukpenning.

Riksrevision visar att nekad sjukpenning har haft positiv påverkan på individernas arbetsutbud i form av arbetsinkomst ett år efter beslutet att neka sjukpenning. Samtidigt ger rapporten inget stöd för att nekad sjukpenning leder till negativa effekter på individernas hälsa, mätt som besök inom öppenvården, läkemedelsanvändning och tid inom slutenvård samt mortalitet (s. 6). Vidare lyfter Riksrevisionen fram att nekad sjukpenning har haft positiva effekter för jämställdhet och för att minska den ekonomiska ojämlikheten då kvinnor och grupper med lägre inkomster tenderar att vara sjukskrivna i högre utsträckning än män och grupper med högre inkomster (s. 6).

Då dessa effekter är större för dem som har fått nekad sjukpenning i samband med omprövning efter indragen sjukpenning jämfört med dem som fått nekad sjukpenning vid omprövning efter avslag på ansökan om sjukpenning fokuserar Riksrevisionen på den förra gruppen. I den djupare analysen framträder dock skillnader i effekterna av nekad sjukpenning utifrån olika faktorer såsom kön, arbetsmarknadsanknytning och hälsostatus.

Nekad sjukpenning leder till att kvinnor minskar sin användning av sjukförsäkringen upp till två år efter nekandet och får en lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA). För män får nekad sjukpenning inte någon säkerställd effekt på användning av sjukförsäkringen eller SA (s. 33). Kvinnors minskade sjukfrånvaro fick inte några säkerställda effekter på hälsa eller löneinkomst, medan män får ökade löneinkomster efter nekad sjukpenning. Riksrevisionen lyfter fram olika förklaringar till denna skillnad. Kvinnor är i högre utsträckning än män deltidssjukskrivna, vilket gör at arbete ger mindre utdelning än för män. Kvinnor kan också i högre utsträckning än män hittat alternativ försörjning, såsom studiemedel eller att bli försörjd av partner (s. 33).

Riksrevisionen skapar också ett index för att mäta förankring på arbetsmarknad efter utbildningsnivå, utrikes född och sysselsättningsstatus. Kanske inte så förvånande visar resultaten att nekad sjukpenning har störst positiv effekt för en mellangrupp som har relativt god förankring på arbetsmarknaden medan den mest missgynnade gruppen inte i lika hög utsträckning får positiva effekter i form av minskad sjukskrivning eller högre arbetsinkomst (s. 33).

Till sist visar Riksrevisionen att individens hälsostatus vid omprövningen har påverkan på vilka effekterna blir av nekad sjukpenning. De med den bästa hälsan får – återigen inte så förvånande – mest positiva effekter i form av minskad sjukskrivning efter nekandet. Dock framträder inte några större effekter på arbetsinkomst, vilket kan förklaras av att de också i stor utsträckning är sjukskrivna på deltid vid omprövningen. Däremot ökar de med sämst hälsa sin arbetsinkomst åren efter omprövningen, och minskar sina sjukskrivningsdagar främst under året efter omprövningen (ss. 33f).

Riksrevisionen framhåller i sin rapport de positiva effekterna av nekad sjukpenning i form av minskad sjukskrivning och ökad arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite kring vad Riksrevisionens rapport visar och hur vi bör förhålla oss till detta.

Granskningen visar, för det första, att utrikes födda, kvinnor och lågutbildade i högre utsträckning blev nekad sjukpenning än svenskfödda, män och dem med högre utbildning. Utan att gå in på om detta är motiverat eller inte i de fall som Riksrevisionen granskat, kan det konstateras att det är centralt för sjukförsäkringens funktion och legitimitet att det inte finns osakliga skillnader i hur försäkrade behandlas i sjukskrivningsprocessen – och här pågår ständigt ett arbete hos Försäkringskassan för att få bort osakliga skillnader i handläggningen av sjukförsäkringen. Samtidigt har olika rapporter visat att det finns skillnader i hantering av män och kvinnor och inrikes respektive utrikes födda inom sjukförsäkringen (Se exempelvis Inspektionen för Socialförsäkringen: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, Rapport 2016:5 och Läkares sjukskrivning av kvinnor och män, Rapport 2016:13).

För det andra kan det konstateras att det finns frågor där det går att önska att Riksrevisionen hade borrat djupare. Till exempel har arbetsinkomsten för dem som fick nekad sjukpenning jämförts innan sjukskrivningen påbörjades och efter nekandet. Det vore intressant at se vilka som efter nekandet av sjukpenning gick till en arbetsinkomst som ligger i nivå med den de hade innan sjukskrivningen och vilka som går till en arbetsinkomst som är mycket lägre (eller kanske högre). Det vore också intressant att se i vilken utsträckning olika grupper av försäkrade blir hänvisade till alternativa försörjningskällor (som partner, familj osv). Sedan vore det givetvis intressant att se hur arbetsgivarnas insatser har påverkat konsekvenserna av nekad sjukpenning. En kvalificerad gissning är att de som har blivit nekad sjukpenning men haft en arbetsgivare som är villig att ta sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning klarar sig bättre än de som har haft en arbetsgivare som främst velat bli av med den försäkrade. Detta hade dock krävt en helt annan typ av granskning än den som Riksrevisionen har gjort.

Till sist, men kanske främst, är det viktigt att komma ihåg att sjukförsäkringen genom att utgå från försäkringsprincipen ger de försäkrade en rätt till ersättning i det fall deras arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Denna rätt till ersättning gäller oavsett vad konsekvenserna skulle vara av att neka sjukpenning i individuella fall. Vilka krav som ska ställas för att de försäkrade ska få rätt till sjukpenning är sedan en normativ och politisk fråga som bör diskuteras i den politiska och normativa samhällsdebatten. Ytterst handlar det om vilka krav vi bör (och kan och vill) ställa på oss medborgare att aktivt bidra till samhället genom förvärvsarbete. Att Riksrevisionens granskningsrapport visar att konsekvenserna av att bli nekad sjukpenning inte behöver bli odelat negativa får inte leda till att nekande av sjukpenning ses som den nya universallösningen. Däremot kan resultaten bidra till den fortsatta debatten kring utformningen av sjukförsäkringen.

Utredare välfärdsfrågor

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.