Viktigt att slå vakt om en rättssäker sjukförsäkring

TCObloggar 2016-12-13

Riksrevision visar i granskningsrapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31) att indragen sjukpenning inte nödvändigtvis leder till negativa konsekvenser för individen. Genom att jämföra en grupp där bedömningen av rätt till sjukpenning vid omprövning var striktare med en grupp där bedömningen vid omprövning var mindre strikt kunde det visas att den första gruppen stärkte sin arbetsmarknadsanknytning jämfört med den senare gruppen utan påverkan på hälsan. Men att neka sjukpenning får nu inte bli den nya universallösningen. Istället måste arbetet med att få sjukskrivningsprocessen rättssäker och likformig fortsatt stå i fokus.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport utgått från ett naturligt experiment där omprövningar av nekad sjukpenning, både efter avslag på ansökan och indragen sjukpenning, bedömts på olika kontor utifrån den försäkrades födelsedatum. Då sannolikheten att få nekad sjukpenning vid omprövning har varit större vid ett av kontoren (Stockholm) jämfört med de andra kontoren (Norrköping, Jönköping och Göteborg) men det inte funnits några andra skillnader mellan dem som fått sjukpenning nekad kan två grupper som i övrigt är lika varandra jämföras utifrån effekter av nekad sjukpenning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att då granskningsrapporten utgår från omprövningar innebär detta att rapporten gäller försäkrade som av Försäkringskassan en gång bedömts ha en arbetsförmåga och därmed sakna rätt till sjukpenning.

Riksrevision visar att nekad sjukpenning har haft positiv påverkan på individernas arbetsutbud i form av arbetsinkomst ett år efter beslutet att neka sjukpenning. Samtidigt ger rapporten inget stöd för att nekad sjukpenning leder till negativa effekter på individernas hälsa, mätt som besök inom öppenvården, läkemedelsanvändning och tid inom slutenvård samt mortalitet (s. 6). Vidare lyfter Riksrevisionen fram att nekad sjukpenning har haft positiva effekter för jämställdhet och för att minska den ekonomiska ojämlikheten då kvinnor och grupper med lägre inkomster tenderar att vara sjukskrivna i högre utsträckning än män och grupper med högre inkomster (s. 6).

Då dessa effekter är större för dem som har fått nekad sjukpenning i samband med omprövning efter indragen sjukpenning jämfört med dem som fått nekad sjukpenning vid omprövning efter avslag på ansökan om sjukpenning fokuserar Riksrevisionen på den förra gruppen. I den djupare analysen framträder dock skillnader i effekterna av nekad sjukpenning utifrån olika faktorer såsom kön, arbetsmarknadsanknytning och hälsostatus.

Nekad sjukpenning leder till att kvinnor minskar sin användning av sjukförsäkringen upp till två år efter nekandet och får en lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA). För män får nekad sjukpenning inte någon säkerställd effekt på användning av sjukförsäkringen eller SA (s. 33). Kvinnors minskade sjukfrånvaro fick inte några säkerställda effekter på hälsa eller löneinkomst, medan män får ökade löneinkomster efter nekad sjukpenning. Riksrevisionen lyfter fram olika förklaringar till denna skillnad. Kvinnor är i högre utsträckning än män deltidssjukskrivna, vilket gör at arbete ger mindre utdelning än för män. Kvinnor kan också i högre utsträckning än män hittat alternativ försörjning, såsom studiemedel eller att bli försörjd av partner (s. 33).

Riksrevisionen skapar också ett index för att mäta förankring på arbetsmarknad efter utbildningsnivå, utrikes född och sysselsättningsstatus. Kanske inte så förvånande visar resultaten att nekad sjukpenning har störst positiv effekt för en mellangrupp som har relativt god förankring på arbetsmarknaden medan den mest missgynnade gruppen inte i lika hög utsträckning får positiva effekter i form av minskad sjukskrivning eller högre arbetsinkomst (s. 33).

Till sist visar Riksrevisionen att individens hälsostatus vid omprövningen har påverkan på vilka effekterna blir av nekad sjukpenning. De med den bästa hälsan får – återigen inte så förvånande – mest positiva effekter i form av minskad sjukskrivning efter nekandet. Dock framträder inte några större effekter på arbetsinkomst, vilket kan förklaras av att de också i stor utsträckning är sjukskrivna på deltid vid omprövningen. Däremot ökar de med sämst hälsa sin arbetsinkomst åren efter omprövningen, och minskar sina sjukskrivningsdagar främst under året efter omprövningen (ss. 33f).

Riksrevisionen framhåller i sin rapport de positiva effekterna av nekad sjukpenning i form av minskad sjukskrivning och ökad arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite kring vad Riksrevisionens rapport visar och hur vi bör förhålla oss till detta.

Granskningen visar, för det första, att utrikes födda, kvinnor och lågutbildade i högre utsträckning blev nekad sjukpenning än svenskfödda, män och dem med högre utbildning. Utan att gå in på om detta är motiverat eller inte i de fall som Riksrevisionen granskat, kan det konstateras att det är centralt för sjukförsäkringens funktion och legitimitet att det inte finns osakliga skillnader i hur försäkrade behandlas i sjukskrivningsprocessen – och här pågår ständigt ett arbete hos Försäkringskassan för att få bort osakliga skillnader i handläggningen av sjukförsäkringen. Samtidigt har olika rapporter visat att det finns skillnader i hantering av män och kvinnor och inrikes respektive utrikes födda inom sjukförsäkringen (Se exempelvis Inspektionen för Socialförsäkringen: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, Rapport 2016:5 och Läkares sjukskrivning av kvinnor och män, Rapport 2016:13).

För det andra kan det konstateras att det finns frågor där det går att önska att Riksrevisionen hade borrat djupare. Till exempel har arbetsinkomsten för dem som fick nekad sjukpenning jämförts innan sjukskrivningen påbörjades och efter nekandet. Det vore intressant at se vilka som efter nekandet av sjukpenning gick till en arbetsinkomst som ligger i nivå med den de hade innan sjukskrivningen och vilka som går till en arbetsinkomst som är mycket lägre (eller kanske högre). Det vore också intressant att se i vilken utsträckning olika grupper av försäkrade blir hänvisade till alternativa försörjningskällor (som partner, familj osv). Sedan vore det givetvis intressant att se hur arbetsgivarnas insatser har påverkat konsekvenserna av nekad sjukpenning. En kvalificerad gissning är att de som har blivit nekad sjukpenning men haft en arbetsgivare som är villig att ta sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning klarar sig bättre än de som har haft en arbetsgivare som främst velat bli av med den försäkrade. Detta hade dock krävt en helt annan typ av granskning än den som Riksrevisionen har gjort.

Till sist, men kanske främst, är det viktigt att komma ihåg att sjukförsäkringen genom att utgå från försäkringsprincipen ger de försäkrade en rätt till ersättning i det fall deras arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Denna rätt till ersättning gäller oavsett vad konsekvenserna skulle vara av att neka sjukpenning i individuella fall. Vilka krav som ska ställas för att de försäkrade ska få rätt till sjukpenning är sedan en normativ och politisk fråga som bör diskuteras i den politiska och normativa samhällsdebatten. Ytterst handlar det om vilka krav vi bör (och kan och vill) ställa på oss medborgare att aktivt bidra till samhället genom förvärvsarbete. Att Riksrevisionens granskningsrapport visar att konsekvenserna av att bli nekad sjukpenning inte behöver bli odelat negativa får inte leda till att nekande av sjukpenning ses som den nya universallösningen. Däremot kan resultaten bidra till den fortsatta debatten kring utformningen av sjukförsäkringen.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.