Viktigt att slå vakt om en rättssäker sjukförsäkring

TCObloggar 2016-12-13

Riksrevision visar i granskningsrapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31) att indragen sjukpenning inte nödvändigtvis leder till negativa konsekvenser för individen. Genom att jämföra en grupp där bedömningen av rätt till sjukpenning vid omprövning var striktare med en grupp där bedömningen vid omprövning var mindre strikt kunde det visas att den första gruppen stärkte sin arbetsmarknadsanknytning jämfört med den senare gruppen utan påverkan på hälsan. Men att neka sjukpenning får nu inte bli den nya universallösningen. Istället måste arbetet med att få sjukskrivningsprocessen rättssäker och likformig fortsatt stå i fokus.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport utgått från ett naturligt experiment där omprövningar av nekad sjukpenning, både efter avslag på ansökan och indragen sjukpenning, bedömts på olika kontor utifrån den försäkrades födelsedatum. Då sannolikheten att få nekad sjukpenning vid omprövning har varit större vid ett av kontoren (Stockholm) jämfört med de andra kontoren (Norrköping, Jönköping och Göteborg) men det inte funnits några andra skillnader mellan dem som fått sjukpenning nekad kan två grupper som i övrigt är lika varandra jämföras utifrån effekter av nekad sjukpenning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att då granskningsrapporten utgår från omprövningar innebär detta att rapporten gäller försäkrade som av Försäkringskassan en gång bedömts ha en arbetsförmåga och därmed sakna rätt till sjukpenning.

Riksrevision visar att nekad sjukpenning har haft positiv påverkan på individernas arbetsutbud i form av arbetsinkomst ett år efter beslutet att neka sjukpenning. Samtidigt ger rapporten inget stöd för att nekad sjukpenning leder till negativa effekter på individernas hälsa, mätt som besök inom öppenvården, läkemedelsanvändning och tid inom slutenvård samt mortalitet (s. 6). Vidare lyfter Riksrevisionen fram att nekad sjukpenning har haft positiva effekter för jämställdhet och för att minska den ekonomiska ojämlikheten då kvinnor och grupper med lägre inkomster tenderar att vara sjukskrivna i högre utsträckning än män och grupper med högre inkomster (s. 6).

Då dessa effekter är större för dem som har fått nekad sjukpenning i samband med omprövning efter indragen sjukpenning jämfört med dem som fått nekad sjukpenning vid omprövning efter avslag på ansökan om sjukpenning fokuserar Riksrevisionen på den förra gruppen. I den djupare analysen framträder dock skillnader i effekterna av nekad sjukpenning utifrån olika faktorer såsom kön, arbetsmarknadsanknytning och hälsostatus.

Nekad sjukpenning leder till att kvinnor minskar sin användning av sjukförsäkringen upp till två år efter nekandet och får en lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA). För män får nekad sjukpenning inte någon säkerställd effekt på användning av sjukförsäkringen eller SA (s. 33). Kvinnors minskade sjukfrånvaro fick inte några säkerställda effekter på hälsa eller löneinkomst, medan män får ökade löneinkomster efter nekad sjukpenning. Riksrevisionen lyfter fram olika förklaringar till denna skillnad. Kvinnor är i högre utsträckning än män deltidssjukskrivna, vilket gör at arbete ger mindre utdelning än för män. Kvinnor kan också i högre utsträckning än män hittat alternativ försörjning, såsom studiemedel eller att bli försörjd av partner (s. 33).

Riksrevisionen skapar också ett index för att mäta förankring på arbetsmarknad efter utbildningsnivå, utrikes född och sysselsättningsstatus. Kanske inte så förvånande visar resultaten att nekad sjukpenning har störst positiv effekt för en mellangrupp som har relativt god förankring på arbetsmarknaden medan den mest missgynnade gruppen inte i lika hög utsträckning får positiva effekter i form av minskad sjukskrivning eller högre arbetsinkomst (s. 33).

Till sist visar Riksrevisionen att individens hälsostatus vid omprövningen har påverkan på vilka effekterna blir av nekad sjukpenning. De med den bästa hälsan får – återigen inte så förvånande – mest positiva effekter i form av minskad sjukskrivning efter nekandet. Dock framträder inte några större effekter på arbetsinkomst, vilket kan förklaras av att de också i stor utsträckning är sjukskrivna på deltid vid omprövningen. Däremot ökar de med sämst hälsa sin arbetsinkomst åren efter omprövningen, och minskar sina sjukskrivningsdagar främst under året efter omprövningen (ss. 33f).

Riksrevisionen framhåller i sin rapport de positiva effekterna av nekad sjukpenning i form av minskad sjukskrivning och ökad arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite kring vad Riksrevisionens rapport visar och hur vi bör förhålla oss till detta.

Granskningen visar, för det första, att utrikes födda, kvinnor och lågutbildade i högre utsträckning blev nekad sjukpenning än svenskfödda, män och dem med högre utbildning. Utan att gå in på om detta är motiverat eller inte i de fall som Riksrevisionen granskat, kan det konstateras att det är centralt för sjukförsäkringens funktion och legitimitet att det inte finns osakliga skillnader i hur försäkrade behandlas i sjukskrivningsprocessen – och här pågår ständigt ett arbete hos Försäkringskassan för att få bort osakliga skillnader i handläggningen av sjukförsäkringen. Samtidigt har olika rapporter visat att det finns skillnader i hantering av män och kvinnor och inrikes respektive utrikes födda inom sjukförsäkringen (Se exempelvis Inspektionen för Socialförsäkringen: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, Rapport 2016:5 och Läkares sjukskrivning av kvinnor och män, Rapport 2016:13).

För det andra kan det konstateras att det finns frågor där det går att önska att Riksrevisionen hade borrat djupare. Till exempel har arbetsinkomsten för dem som fick nekad sjukpenning jämförts innan sjukskrivningen påbörjades och efter nekandet. Det vore intressant at se vilka som efter nekandet av sjukpenning gick till en arbetsinkomst som ligger i nivå med den de hade innan sjukskrivningen och vilka som går till en arbetsinkomst som är mycket lägre (eller kanske högre). Det vore också intressant att se i vilken utsträckning olika grupper av försäkrade blir hänvisade till alternativa försörjningskällor (som partner, familj osv). Sedan vore det givetvis intressant att se hur arbetsgivarnas insatser har påverkat konsekvenserna av nekad sjukpenning. En kvalificerad gissning är att de som har blivit nekad sjukpenning men haft en arbetsgivare som är villig att ta sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning klarar sig bättre än de som har haft en arbetsgivare som främst velat bli av med den försäkrade. Detta hade dock krävt en helt annan typ av granskning än den som Riksrevisionen har gjort.

Till sist, men kanske främst, är det viktigt att komma ihåg att sjukförsäkringen genom att utgå från försäkringsprincipen ger de försäkrade en rätt till ersättning i det fall deras arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Denna rätt till ersättning gäller oavsett vad konsekvenserna skulle vara av att neka sjukpenning i individuella fall. Vilka krav som ska ställas för att de försäkrade ska få rätt till sjukpenning är sedan en normativ och politisk fråga som bör diskuteras i den politiska och normativa samhällsdebatten. Ytterst handlar det om vilka krav vi bör (och kan och vill) ställa på oss medborgare att aktivt bidra till samhället genom förvärvsarbete. Att Riksrevisionens granskningsrapport visar att konsekvenserna av att bli nekad sjukpenning inte behöver bli odelat negativa får inte leda till att nekande av sjukpenning ses som den nya universallösningen. Däremot kan resultaten bidra till den fortsatta debatten kring utformningen av sjukförsäkringen.

Utredare välfärdsfrågor

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.