Viktigt att slå vakt om en rättssäker sjukförsäkring

TCObloggar 2016-12-13

Riksrevision visar i granskningsrapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? (RiR 2016:31) att indragen sjukpenning inte nödvändigtvis leder till negativa konsekvenser för individen. Genom att jämföra en grupp där bedömningen av rätt till sjukpenning vid omprövning var striktare med en grupp där bedömningen vid omprövning var mindre strikt kunde det visas att den första gruppen stärkte sin arbetsmarknadsanknytning jämfört med den senare gruppen utan påverkan på hälsan. Men att neka sjukpenning får nu inte bli den nya universallösningen. Istället måste arbetet med att få sjukskrivningsprocessen rättssäker och likformig fortsatt stå i fokus.

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport utgått från ett naturligt experiment där omprövningar av nekad sjukpenning, både efter avslag på ansökan och indragen sjukpenning, bedömts på olika kontor utifrån den försäkrades födelsedatum. Då sannolikheten att få nekad sjukpenning vid omprövning har varit större vid ett av kontoren (Stockholm) jämfört med de andra kontoren (Norrköping, Jönköping och Göteborg) men det inte funnits några andra skillnader mellan dem som fått sjukpenning nekad kan två grupper som i övrigt är lika varandra jämföras utifrån effekter av nekad sjukpenning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att då granskningsrapporten utgår från omprövningar innebär detta att rapporten gäller försäkrade som av Försäkringskassan en gång bedömts ha en arbetsförmåga och därmed sakna rätt till sjukpenning.

Riksrevision visar att nekad sjukpenning har haft positiv påverkan på individernas arbetsutbud i form av arbetsinkomst ett år efter beslutet att neka sjukpenning. Samtidigt ger rapporten inget stöd för att nekad sjukpenning leder till negativa effekter på individernas hälsa, mätt som besök inom öppenvården, läkemedelsanvändning och tid inom slutenvård samt mortalitet (s. 6). Vidare lyfter Riksrevisionen fram att nekad sjukpenning har haft positiva effekter för jämställdhet och för att minska den ekonomiska ojämlikheten då kvinnor och grupper med lägre inkomster tenderar att vara sjukskrivna i högre utsträckning än män och grupper med högre inkomster (s. 6).

Då dessa effekter är större för dem som har fått nekad sjukpenning i samband med omprövning efter indragen sjukpenning jämfört med dem som fått nekad sjukpenning vid omprövning efter avslag på ansökan om sjukpenning fokuserar Riksrevisionen på den förra gruppen. I den djupare analysen framträder dock skillnader i effekterna av nekad sjukpenning utifrån olika faktorer såsom kön, arbetsmarknadsanknytning och hälsostatus.

Nekad sjukpenning leder till att kvinnor minskar sin användning av sjukförsäkringen upp till två år efter nekandet och får en lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning (SA). För män får nekad sjukpenning inte någon säkerställd effekt på användning av sjukförsäkringen eller SA (s. 33). Kvinnors minskade sjukfrånvaro fick inte några säkerställda effekter på hälsa eller löneinkomst, medan män får ökade löneinkomster efter nekad sjukpenning. Riksrevisionen lyfter fram olika förklaringar till denna skillnad. Kvinnor är i högre utsträckning än män deltidssjukskrivna, vilket gör at arbete ger mindre utdelning än för män. Kvinnor kan också i högre utsträckning än män hittat alternativ försörjning, såsom studiemedel eller att bli försörjd av partner (s. 33).

Riksrevisionen skapar också ett index för att mäta förankring på arbetsmarknad efter utbildningsnivå, utrikes född och sysselsättningsstatus. Kanske inte så förvånande visar resultaten att nekad sjukpenning har störst positiv effekt för en mellangrupp som har relativt god förankring på arbetsmarknaden medan den mest missgynnade gruppen inte i lika hög utsträckning får positiva effekter i form av minskad sjukskrivning eller högre arbetsinkomst (s. 33).

Till sist visar Riksrevisionen att individens hälsostatus vid omprövningen har påverkan på vilka effekterna blir av nekad sjukpenning. De med den bästa hälsan får – återigen inte så förvånande – mest positiva effekter i form av minskad sjukskrivning efter nekandet. Dock framträder inte några större effekter på arbetsinkomst, vilket kan förklaras av att de också i stor utsträckning är sjukskrivna på deltid vid omprövningen. Däremot ökar de med sämst hälsa sin arbetsinkomst åren efter omprövningen, och minskar sina sjukskrivningsdagar främst under året efter omprövningen (ss. 33f).

Riksrevisionen framhåller i sin rapport de positiva effekterna av nekad sjukpenning i form av minskad sjukskrivning och ökad arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara värt att reflektera lite kring vad Riksrevisionens rapport visar och hur vi bör förhålla oss till detta.

Granskningen visar, för det första, att utrikes födda, kvinnor och lågutbildade i högre utsträckning blev nekad sjukpenning än svenskfödda, män och dem med högre utbildning. Utan att gå in på om detta är motiverat eller inte i de fall som Riksrevisionen granskat, kan det konstateras att det är centralt för sjukförsäkringens funktion och legitimitet att det inte finns osakliga skillnader i hur försäkrade behandlas i sjukskrivningsprocessen – och här pågår ständigt ett arbete hos Försäkringskassan för att få bort osakliga skillnader i handläggningen av sjukförsäkringen. Samtidigt har olika rapporter visat att det finns skillnader i hantering av män och kvinnor och inrikes respektive utrikes födda inom sjukförsäkringen (Se exempelvis Inspektionen för Socialförsäkringen: Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda, Rapport 2016:5 och Läkares sjukskrivning av kvinnor och män, Rapport 2016:13).

För det andra kan det konstateras att det finns frågor där det går att önska att Riksrevisionen hade borrat djupare. Till exempel har arbetsinkomsten för dem som fick nekad sjukpenning jämförts innan sjukskrivningen påbörjades och efter nekandet. Det vore intressant at se vilka som efter nekandet av sjukpenning gick till en arbetsinkomst som ligger i nivå med den de hade innan sjukskrivningen och vilka som går till en arbetsinkomst som är mycket lägre (eller kanske högre). Det vore också intressant att se i vilken utsträckning olika grupper av försäkrade blir hänvisade till alternativa försörjningskällor (som partner, familj osv). Sedan vore det givetvis intressant att se hur arbetsgivarnas insatser har påverkat konsekvenserna av nekad sjukpenning. En kvalificerad gissning är att de som har blivit nekad sjukpenning men haft en arbetsgivare som är villig att ta sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning klarar sig bättre än de som har haft en arbetsgivare som främst velat bli av med den försäkrade. Detta hade dock krävt en helt annan typ av granskning än den som Riksrevisionen har gjort.

Till sist, men kanske främst, är det viktigt att komma ihåg att sjukförsäkringen genom att utgå från försäkringsprincipen ger de försäkrade en rätt till ersättning i det fall deras arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Denna rätt till ersättning gäller oavsett vad konsekvenserna skulle vara av att neka sjukpenning i individuella fall. Vilka krav som ska ställas för att de försäkrade ska få rätt till sjukpenning är sedan en normativ och politisk fråga som bör diskuteras i den politiska och normativa samhällsdebatten. Ytterst handlar det om vilka krav vi bör (och kan och vill) ställa på oss medborgare att aktivt bidra till samhället genom förvärvsarbete. Att Riksrevisionens granskningsrapport visar att konsekvenserna av att bli nekad sjukpenning inte behöver bli odelat negativa får inte leda till att nekande av sjukpenning ses som den nya universallösningen. Däremot kan resultaten bidra till den fortsatta debatten kring utformningen av sjukförsäkringen.

Utredare välfärdsfrågor

Rättvis klimatomställning är en facklig uppgift

Tillsammans med Global utmaning lanserar vi ett utbildningspaket om klimatomställningen. För vi i facket är en viktig del i den gröna omställningen. 

Läs mer

Debatt

Regeringen måste föra en tydlig svensk linje i EU

Vi har ett tydligt budskap till regeringen om vad som bör utgöra kärnan i Sveriges EU-arbete under året. Ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO​ på Europaportalen.

Nyheter

Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterade Välfärdskommissionen sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Åtgärderna som presenteras är en bra början, men TCO vill se kraftfullare och mer långtgående reformer.

Pressmeddelanden

Fackliga organisationer i Välfärdskommissionen: Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterar Välfärdskommissionen sin slutredovisning som innehåller 29 förslag på åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. De fackliga organisationer som ingått i kommissionen tycker att åtgärderna är en god början men efterlyser mer kraftfulla och långtgående reformer.

Debatt

Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet ökat de senaste fem åren. Men trots att vi arbetar alltmer digitalt saknas lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Nu måste regeringen snabbt lägga fram en ny rättighetslagstiftning, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i Altinget.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Bättre utbildningsmöjligheter kan minska brist på arbetskraft

Bristen på arbetskraft har ökat kraftigt enligt Arbetsförmedlingens nya prognos som presenterades idag. TCO efterlyser bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma tjänstemän och tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad som viktiga åtgärder framöver.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 januari, 2022

Rättvis klimatomställning - en facklig uppgift

En av Sveriges - och världens - största folkrörelser är facket. Runt om i landet på alla typer av arbetsplatser, i alla sektorer och branscher finns människor som valt att vara medlemmar och förtroendevalda. Därför att de tror på vår grundläggande idé – med kraften bakom mångas stöd och engagemang kan vi göra skillnad. Därför är vi fackliga organisationer också viktiga i många stora frågor där samhället behöver förändras och där arbetsplatserna är viktiga arenor.

Therese Svanström - Ordförande TCO

13 januari, 2022

Stå upp för demokratin under valåret 2022!

Riksdagsåret rivstartade igår med partiledardebatt i riksdagen. Ett år då vi också går in i ett valår. För precis 100 år sedan – 10 januari 1922 - tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag och vi har det gångna året firat att vår demokrati nu har 100 år på nacken. Det ska vi vara stolta och glada över. Men vi måste också inse att hundra år är en kort tid i mänsklig historia. Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Genom de sätt på vilket vi agerar och genom det politiska systemets ansvarstagande.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

13 januari, 2022

Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

TCO lämnade den 22 december förra året sitt remissvar på slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO ställde sig positiv till utredningens förslag. Men medan förslagen kring sjuk- och aktivitetsersättning kan vara politiskt omstridda borde den politiska enigheten kring förslagen som rör förebyggande insatser och rehabilitering vara desto större. Åtminstone om man tar politikerna själva på orden.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2021

Julhälsningar från TCO

Året som gått har inneburit flera stora framgångar för TCO. I statsbudgeten för nästa år finns det till exempel medel för att genomföra avsevärda förbättringar i sjukförsäkringen. Det höjda taket i a-kassan finns också kvar nästa år, vilket är positivt.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

21 december, 2021

EU-suveränitet och jobb i fokus under franska ordförandeskapet

Massor av viktiga frågor står på agendan när Frankrike på nyårsnatten tar över ordförandeklubban i EU från Slovenien. President Macron prioriterar ett "suveränt Europa", minimilöner och förändrade budgetregler. TCO:s medskick är tydligt: istället för klåfingriga minimilöneregler vi vill se satsningar på kompetensutveckling, jämställdhet, partssamverkan och en fortsatt öppen handelspolitik. Och att EU slår vakt om den fria rörligheten. Det är så vi lyckas med den gröna omställningen och bidrar till nya, trygga jobb i hela Europa.

Lise Donovan - Jurist

17 december, 2021

Ny visselblåsarlag här – men saknar svar i centrala frågor

I dag, den 17 december 2021, börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och ersätter den visselblåsarlag som kom för fem år sedan, men som levt ett mycket undanskymt liv. Den nya lagen har flera förbättringar, men den saknar svar i centrala frågor. Det krävs förtydligande så att arbetstagare tryggt kan visselblåsa när missförhållanden av allmänintresse upptäcks.

Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.