Vad händer egentligen när sjukpenning avslutas? Om en kanske försåtligt positiv bild

TCObloggar 2018-11-12

I dagarna kom Försäkringskassan med rapporten "Vad händer efter avslutad sjukpenning"?. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. Men det finns goda skäl att nyansera det första positiva intrycket rapporten ger, för även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt.

Försäkringskassan har i dagarna presenterat en ny rapport med den uttömmande titeln Vad händer efter avslutad sjukpenning - Sysselsättning och försörjning för de som får avslag eller avslutar sjukpenning dag 180–365. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. 2015 var omkring 80 procent av dem som avslutat sjukpenning i arbete året efter och nära 70 procent av dem som fått avslag på sjukpenningen. Det framträder inga större skillnader mellan män och kvinnor, men högutbildade och inrikes födda kommer tillbaka till arbete i något högre utsträckning än lågutbildade och utrikes födda (undantaget utrikes födda med förgymnasial utbildning som återgår i högre utsträckning än inrikes födda med förgymnasial utbildning). Det finns dock starka skäl att nyansera det positiva första intryck rapporten ger.


Försäkringskassans rapport följer de sjukskrivna över tre år där den första kohorten får avslag eller avslutar sin sjukpenning 2011. Inom varje årskohort minskar andelen som är i arbete något över tid mellan det första och det tredje året – undantaget de som fick avslag 2013 där andelen som är arbete ökar något på det tredje året. Av de som återgick i arbete hade efter två år 28 procent av de som avslutat sjukpenningen bytt arbetsgivare, och 40 procent av dem som fått avslag. Och två år efter avslutad sjukpenning hade 18 respektive 29 procent bytt både arbetsgivare och bransch.

 

De som inte återgår i arbete går i huvudsak över till omställning (d.v.s. studier med CSN eller till arbetsförmedlingen). 2015 gick 17 procent av de som fick avslag till omställning det första året efter sjukpenningen upphört, och 4 procent av dem som avslutat sjukpenningen. För de som har fått avslag minskar andelen som är i omställning med tiden, medan trenden för de som avslutat sjukpenningen är den motsatta. Yngre är i högre utsträckning än äldre i omställning, män i högre utsträckning än kvinnor och lågutbildade var i högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen än högutbildade. Utrikes födda var i betydande högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen året efter avslag eller avslut än inrikes födda (24 procent av utrikes födda efter avslag vilket kan jämföras med 16,9 procent av inrikes födda).

 

Rapporten visar också att inkomsten för de som har fått avslag minskar i förhållande till inkomsten (dvs både från arbete och från transfereringar) tiden innan avslag, men inte så mycket som man kanske kunde ha befarat. För de som har avslutat sjukpenningen är utfallet snarare det motsatta, de som har avslutat sjukpenningen får en högre inkomst än vad de hade innan avslutet. Skillnaden ligger främst i att de som har avslutat sjukpenningen får mer inkomst från arbete än de som fått avslag på sjukpenning. De förra hade också en högre inkomst från arbete generellt än de senare.
Försäkringskassans rapport ger med andra ord en relativt positiv bild av hur det går för de som får avslag på sin sjukpenning och därmed måste söka sig tillbaka till sitt arbete, till omställning eller på annat sätt få en inkomst.


Men det vore fel att utifrån rapporten dra slutsatsen att dagens sjukförsäkring faktiskt fungerar utan några problem.

För det första, oavsett konsekvenserna av ett avslag på sjukpenning är det centralt för sjukförsäkringens trovärdighet och legitimitet att sjukskrivningsprocessen är begriplig för den försäkrade (transparent) och rättssäker. Som LO-TCO Rättsskydd har visat finns det många exempel på sjukskrivningsfall där processen som leder fram till ett avslag kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och där det är allt annat än tydligt på vilka grunder Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.


För att tydliggöra bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden har regeringen startat utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med Claes Jansson som utredare. TCO följer utredningen aktivt och har kunnat bidra med kommentarer och insikt till utredningens första delbetänkande om särskilda skäl som enligt direktiven skall publiceras i slutet av januari 2019.


För det andra visar rapporten att en relativt stor andel av de som går tillbaka till arbete efter avslut eller avslag rör på sig på arbetsmarknaden. 28 procent av de som avslutat sjukpenning, och 40 procent av de som fått avslag, hade bytt arbetsgivare efter 1-2 år. Och 18 procent av de som avslutat och 29 procent av de som fått avslag hade 1-2 år efter avslut eller avslag bytt både arbetsgivare och bransch.

Att en så pass stor andel har bytt både arbetsgivare och bransch reser en del frågetecken – framförallt mot bakgrund av att sjukfrånvaron är särskilt hög inom yrkesområden som också kan karaktäriseras som bristyrken där det behövs fler händer.

Här behövs mer analys av vilka yrkesgrupper som företrädesvis byter bransch. Dessa resultat visar också på behovet av att sjukförsäkringen utformas på så vis att de sjukskrivna ha ren rimlig möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller i arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.


Rapporten visar också att andelen som är i arbete av de årskohorter som följs minskar över de tre år som följs upp för varje kohort från 2011 till 2013 (undantaget de som har fått avslag 2013 där andelen i arbete ökar något mellan år 2 och 3, även om andelen år 3 ändå är mindre än andelen vid år 1). Samtidigt tycks andelen i omställning av de som har avslutat sjukpenningen öka något över tid. Och andelen av de som fått avslag som får sjukersättning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden socialförsäkringen ökar också över tid. Här finns anledning att följa upp hur utvecklingen ser ut för de som fick avslag eller avslut under 2014 eller 2015 – om återgång i arbete för många är kortvarig är det inte bra. Detta visar också att huruvida återgång i arbete är positivt beror på hur varaktig denna återgång är. Varken samhället eller den enskilde gynnas av en försäkring som leder till att sjukskrivna återgår till arbeten där de inte kan ta tillvara sin arbetsförmåga.

Till sist förtjänas en kommentar som LO:s utredare i välfärdsfrågor Kjell Rautio har lyft fram i sina kommentarer på Försäkringskassans rapport, nämligen att rapporten också visar att inkomsten från arbete för de som har fått avslag är mycket svag och starkt minskar efter avslag jämfört med 2 år innan avslaget – och det gäller särskilt för de med mycket låga inkomster. Denna grupp hade ca 150 000 kr i årsinkomst 2 år innan avslag, och ca 30 000 kr i årsinkomst efter avslag. Detta vittnar om att många går tillbaka till arbete fast de har en svag arbetsförmåga – vilket reser frågan hur ytterligare tid i sjukförsäkringen med rehabilitering och stärkande insatser hade påverkat den kvarstående arbetsförmågan.

 

Försäkringskassans rapport är ett välkommet underlag till sjukförsäkringsdebatten. Även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt. Och det finns skäl att nyansera det positiva intrycket av rapportens resultat – och kanske också i framtida undersökningar gräva djupare under vissa av de stenar som rapporten pekar på men inte vänder.

Utredare välfärdsfrågor

Coronaviruset påverkar hela samhället

Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar inom områden som påverkas stort av coronapandemin. Här hittar du allt som TCO skrivit med anledning av det nuvarande läget.

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 april, 2020

Media är viktigt i kristider – men också att inte synas

Det var någon i min omgivning som sa att vi sannolikt aldrig förr har tittat på och läst så mycket nyheter, som just nu. Och det är nog sant. I en svår tid som den vi befinner oss i är beroende av att hålla oss uppdaterade över vad myndigheter och politiker säger, men även om hur läget ser ut lokalt. Det är också tack vare journalistiken som vi kan ta del av hur vardagen ser ut för de som sliter med att bekämpa smittspridningen och vårda de sjuka. Många yrkesgrupper och branscher är hårt pressade. Det gäller också medierna och det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Nyhetsbevakning och granskning behövs alltid, inte minst i svåra tider.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.