Vad händer egentligen när sjukpenning avslutas? Om en kanske försåtligt positiv bild

TCObloggar 2018-11-12

I dagarna kom Försäkringskassan med rapporten "Vad händer efter avslutad sjukpenning"?. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. Men det finns goda skäl att nyansera det första positiva intrycket rapporten ger, för även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt.

Försäkringskassan har i dagarna presenterat en ny rapport med den uttömmande titeln Vad händer efter avslutad sjukpenning - Sysselsättning och försörjning för de som får avslag eller avslutar sjukpenning dag 180–365. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. 2015 var omkring 80 procent av dem som avslutat sjukpenning i arbete året efter och nära 70 procent av dem som fått avslag på sjukpenningen. Det framträder inga större skillnader mellan män och kvinnor, men högutbildade och inrikes födda kommer tillbaka till arbete i något högre utsträckning än lågutbildade och utrikes födda (undantaget utrikes födda med förgymnasial utbildning som återgår i högre utsträckning än inrikes födda med förgymnasial utbildning). Det finns dock starka skäl att nyansera det positiva första intryck rapporten ger.


Försäkringskassans rapport följer de sjukskrivna över tre år där den första kohorten får avslag eller avslutar sin sjukpenning 2011. Inom varje årskohort minskar andelen som är i arbete något över tid mellan det första och det tredje året – undantaget de som fick avslag 2013 där andelen som är arbete ökar något på det tredje året. Av de som återgick i arbete hade efter två år 28 procent av de som avslutat sjukpenningen bytt arbetsgivare, och 40 procent av dem som fått avslag. Och två år efter avslutad sjukpenning hade 18 respektive 29 procent bytt både arbetsgivare och bransch.

 

De som inte återgår i arbete går i huvudsak över till omställning (d.v.s. studier med CSN eller till arbetsförmedlingen). 2015 gick 17 procent av de som fick avslag till omställning det första året efter sjukpenningen upphört, och 4 procent av dem som avslutat sjukpenningen. För de som har fått avslag minskar andelen som är i omställning med tiden, medan trenden för de som avslutat sjukpenningen är den motsatta. Yngre är i högre utsträckning än äldre i omställning, män i högre utsträckning än kvinnor och lågutbildade var i högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen än högutbildade. Utrikes födda var i betydande högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen året efter avslag eller avslut än inrikes födda (24 procent av utrikes födda efter avslag vilket kan jämföras med 16,9 procent av inrikes födda).

 

Rapporten visar också att inkomsten för de som har fått avslag minskar i förhållande till inkomsten (dvs både från arbete och från transfereringar) tiden innan avslag, men inte så mycket som man kanske kunde ha befarat. För de som har avslutat sjukpenningen är utfallet snarare det motsatta, de som har avslutat sjukpenningen får en högre inkomst än vad de hade innan avslutet. Skillnaden ligger främst i att de som har avslutat sjukpenningen får mer inkomst från arbete än de som fått avslag på sjukpenning. De förra hade också en högre inkomst från arbete generellt än de senare.
Försäkringskassans rapport ger med andra ord en relativt positiv bild av hur det går för de som får avslag på sin sjukpenning och därmed måste söka sig tillbaka till sitt arbete, till omställning eller på annat sätt få en inkomst.


Men det vore fel att utifrån rapporten dra slutsatsen att dagens sjukförsäkring faktiskt fungerar utan några problem.

För det första, oavsett konsekvenserna av ett avslag på sjukpenning är det centralt för sjukförsäkringens trovärdighet och legitimitet att sjukskrivningsprocessen är begriplig för den försäkrade (transparent) och rättssäker. Som LO-TCO Rättsskydd har visat finns det många exempel på sjukskrivningsfall där processen som leder fram till ett avslag kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och där det är allt annat än tydligt på vilka grunder Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.


För att tydliggöra bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden har regeringen startat utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med Claes Jansson som utredare. TCO följer utredningen aktivt och har kunnat bidra med kommentarer och insikt till utredningens första delbetänkande om särskilda skäl som enligt direktiven skall publiceras i slutet av januari 2019.


För det andra visar rapporten att en relativt stor andel av de som går tillbaka till arbete efter avslut eller avslag rör på sig på arbetsmarknaden. 28 procent av de som avslutat sjukpenning, och 40 procent av de som fått avslag, hade bytt arbetsgivare efter 1-2 år. Och 18 procent av de som avslutat och 29 procent av de som fått avslag hade 1-2 år efter avslut eller avslag bytt både arbetsgivare och bransch.

Att en så pass stor andel har bytt både arbetsgivare och bransch reser en del frågetecken – framförallt mot bakgrund av att sjukfrånvaron är särskilt hög inom yrkesområden som också kan karaktäriseras som bristyrken där det behövs fler händer.

Här behövs mer analys av vilka yrkesgrupper som företrädesvis byter bransch. Dessa resultat visar också på behovet av att sjukförsäkringen utformas på så vis att de sjukskrivna ha ren rimlig möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller i arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.


Rapporten visar också att andelen som är i arbete av de årskohorter som följs minskar över de tre år som följs upp för varje kohort från 2011 till 2013 (undantaget de som har fått avslag 2013 där andelen i arbete ökar något mellan år 2 och 3, även om andelen år 3 ändå är mindre än andelen vid år 1). Samtidigt tycks andelen i omställning av de som har avslutat sjukpenningen öka något över tid. Och andelen av de som fått avslag som får sjukersättning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden socialförsäkringen ökar också över tid. Här finns anledning att följa upp hur utvecklingen ser ut för de som fick avslag eller avslut under 2014 eller 2015 – om återgång i arbete för många är kortvarig är det inte bra. Detta visar också att huruvida återgång i arbete är positivt beror på hur varaktig denna återgång är. Varken samhället eller den enskilde gynnas av en försäkring som leder till att sjukskrivna återgår till arbeten där de inte kan ta tillvara sin arbetsförmåga.

Till sist förtjänas en kommentar som LO:s utredare i välfärdsfrågor Kjell Rautio har lyft fram i sina kommentarer på Försäkringskassans rapport, nämligen att rapporten också visar att inkomsten från arbete för de som har fått avslag är mycket svag och starkt minskar efter avslag jämfört med 2 år innan avslaget – och det gäller särskilt för de med mycket låga inkomster. Denna grupp hade ca 150 000 kr i årsinkomst 2 år innan avslag, och ca 30 000 kr i årsinkomst efter avslag. Detta vittnar om att många går tillbaka till arbete fast de har en svag arbetsförmåga – vilket reser frågan hur ytterligare tid i sjukförsäkringen med rehabilitering och stärkande insatser hade påverkat den kvarstående arbetsförmågan.

 

Försäkringskassans rapport är ett välkommet underlag till sjukförsäkringsdebatten. Även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt. Och det finns skäl att nyansera det positiva intrycket av rapportens resultat – och kanske också i framtida undersökningar gräva djupare under vissa av de stenar som rapporten pekar på men inte vänder.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommen till TCO-landet i Almedalen

Välkommen till TCO-landet! I en grönskande trädgård på Strandgatan 19 i Visby kan du ladda batterierna och vila fötterna. Förutom intressanta seminarier och avslappnande mingel bjuder vi på gratis wifi, ekologiska våfflor och gott Fairtrade-kaffe.

Läs mer här.

Debatt

Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Många tjänstemän vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö

En ny rapport från TCO visar att risken att drabbas av arbetsorsakade besvär är högst för kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som grupp drabbas hårdast men även var fjärde man har besvär som beror på deras jobb. Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är inom samtliga grupper en för hög arbetsbelastning med otillräcklig återhämtning. Rapporten visar också att problemen på jobbet följer med hem och begränsar privatlivet för många.

Debatt

Skärpta straff för hot och våld räcker inte

Tre av tio tjänstemän i offentlig sektor har utsatts för hot och våld. Det skadar individen, försvårar rekryteringen och är ett reellt hot mot demokratin. Men politikens fokus på straffrättsliga åtgärder räcker inte. Nu måste regeringen ta fram en heltäckande strategi mot hot, våld och trakasserier.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2022

Dags för en omstart av pensionsgruppen

Just nu pågår vårbudgetdebatten i riksdagen. Det mesta kretsar dock kring hur och när de med lägst pensioner ska få mer pengar. De två förslag det i praktiken nu står mellan handlar om höjd garantipension och höjt bostadstillägg, men med lite olika belopp.

Pension

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 juli, 2022

Tjeckiens EU-ordförandeskap: Ukraina, energi, rättsstat och ekonomi i fokus

1 juli betyder skifte på EU-ordförandeposten. Bland de tjeckiska prioriteringarna finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka demokratin och rättsstaten och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. TCO har stora förväntningar på höstens förhandlingar, men också på att Tjeckien fortsätter att agera mot rättsstatskränkningar i Polen och Ungern.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

01 juli, 2022

Vad innebär den höjda garantipensionen?

Sent på eftermiddagen 22 juni röstade Riksdagen för regeringens ändringsbudget med röstsiffrorna 174 mot 173. I och med det höjs garantipensionen. Det medför att ensamstående pensionärer med en inkomstgrundad pension på högst 14 882 kronor per månad kommer att ha någon del garantipension. Motsvarande belopp för gifta är 13 477 kronor per månad. Genomsnittlig pension år 2022 är 14 000 kr per månad, alltså lägre än nivån där garantipensionen är helt avräknad. Det innebär att respektavståndet – skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst – minskar drastiskt.

Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

28 juni, 2022

Kränkningar av fackliga rättigheter är ett hot mot demokratin

Idag presenterade världsfacket ITUC sin årliga granskning av mänskliga rättigheter i arbetslivet, Global Rights Index (GRI). Det är på många sätt en upprörande läsning. För nionde året i rad ökar hoten, kränkningarna och våldet mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare.

Internationellt

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 juni, 2022

Tillbaka till budgetlag och riksdagsordning, tack!

Den senaste tidens turer runt pensionshöjningen visar att politiken nu måste återgå till ordning, eftertanke och remissbehandling av pensionsförändringar. Samt att följa budgetlag och riksdagsordning för beslut om statens finanser. Arbetsliv och pensionering är mycket långsiktiga delar i människors liv. Villkoren för detta måste vara både kända och rimligt stabila över tid.

Ekonomi och tillväxt, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från a-kassa till b-kassa

I den här rapporten visar TCO med hjälp av siffror från OECD att ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan ligger på en bottenplacering, vid en jämförelse med andra EU-länder. Trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt.

Läs vidare

Rapporter

Hatad och hotad i demokratins tjänst

I rapporten "Hatad och hotad i demokratins tjänst - Så kan hot, våld och trakasserier mot tjänstemän påverka demokratin" belyses omfattningen av hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och hur det kan påverka demokratin.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår vi på jobbet?

Den här rapporten ger en bild av vilka arbetsorsakade besvär som drabbar TCO-förbundens medlemmar.

Läs vidare

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.