Vad händer egentligen när sjukpenning avslutas? Om en kanske försåtligt positiv bild

TCObloggar 2018-11-12

I dagarna kom Försäkringskassan med rapporten "Vad händer efter avslutad sjukpenning"?. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. Men det finns goda skäl att nyansera det första positiva intrycket rapporten ger, för även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt.

Försäkringskassan har i dagarna presenterat en ny rapport med den uttömmande titeln Vad händer efter avslutad sjukpenning - Sysselsättning och försörjning för de som får avslag eller avslutar sjukpenning dag 180–365. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. 2015 var omkring 80 procent av dem som avslutat sjukpenning i arbete året efter och nära 70 procent av dem som fått avslag på sjukpenningen. Det framträder inga större skillnader mellan män och kvinnor, men högutbildade och inrikes födda kommer tillbaka till arbete i något högre utsträckning än lågutbildade och utrikes födda (undantaget utrikes födda med förgymnasial utbildning som återgår i högre utsträckning än inrikes födda med förgymnasial utbildning). Det finns dock starka skäl att nyansera det positiva första intryck rapporten ger.


Försäkringskassans rapport följer de sjukskrivna över tre år där den första kohorten får avslag eller avslutar sin sjukpenning 2011. Inom varje årskohort minskar andelen som är i arbete något över tid mellan det första och det tredje året – undantaget de som fick avslag 2013 där andelen som är arbete ökar något på det tredje året. Av de som återgick i arbete hade efter två år 28 procent av de som avslutat sjukpenningen bytt arbetsgivare, och 40 procent av dem som fått avslag. Och två år efter avslutad sjukpenning hade 18 respektive 29 procent bytt både arbetsgivare och bransch.

 

De som inte återgår i arbete går i huvudsak över till omställning (d.v.s. studier med CSN eller till arbetsförmedlingen). 2015 gick 17 procent av de som fick avslag till omställning det första året efter sjukpenningen upphört, och 4 procent av dem som avslutat sjukpenningen. För de som har fått avslag minskar andelen som är i omställning med tiden, medan trenden för de som avslutat sjukpenningen är den motsatta. Yngre är i högre utsträckning än äldre i omställning, män i högre utsträckning än kvinnor och lågutbildade var i högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen än högutbildade. Utrikes födda var i betydande högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen året efter avslag eller avslut än inrikes födda (24 procent av utrikes födda efter avslag vilket kan jämföras med 16,9 procent av inrikes födda).

 

Rapporten visar också att inkomsten för de som har fått avslag minskar i förhållande till inkomsten (dvs både från arbete och från transfereringar) tiden innan avslag, men inte så mycket som man kanske kunde ha befarat. För de som har avslutat sjukpenningen är utfallet snarare det motsatta, de som har avslutat sjukpenningen får en högre inkomst än vad de hade innan avslutet. Skillnaden ligger främst i att de som har avslutat sjukpenningen får mer inkomst från arbete än de som fått avslag på sjukpenning. De förra hade också en högre inkomst från arbete generellt än de senare.
Försäkringskassans rapport ger med andra ord en relativt positiv bild av hur det går för de som får avslag på sin sjukpenning och därmed måste söka sig tillbaka till sitt arbete, till omställning eller på annat sätt få en inkomst.


Men det vore fel att utifrån rapporten dra slutsatsen att dagens sjukförsäkring faktiskt fungerar utan några problem.

För det första, oavsett konsekvenserna av ett avslag på sjukpenning är det centralt för sjukförsäkringens trovärdighet och legitimitet att sjukskrivningsprocessen är begriplig för den försäkrade (transparent) och rättssäker. Som LO-TCO Rättsskydd har visat finns det många exempel på sjukskrivningsfall där processen som leder fram till ett avslag kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och där det är allt annat än tydligt på vilka grunder Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.


För att tydliggöra bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden har regeringen startat utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med Claes Jansson som utredare. TCO följer utredningen aktivt och har kunnat bidra med kommentarer och insikt till utredningens första delbetänkande om särskilda skäl som enligt direktiven skall publiceras i slutet av januari 2019.


För det andra visar rapporten att en relativt stor andel av de som går tillbaka till arbete efter avslut eller avslag rör på sig på arbetsmarknaden. 28 procent av de som avslutat sjukpenning, och 40 procent av de som fått avslag, hade bytt arbetsgivare efter 1-2 år. Och 18 procent av de som avslutat och 29 procent av de som fått avslag hade 1-2 år efter avslut eller avslag bytt både arbetsgivare och bransch.

Att en så pass stor andel har bytt både arbetsgivare och bransch reser en del frågetecken – framförallt mot bakgrund av att sjukfrånvaron är särskilt hög inom yrkesområden som också kan karaktäriseras som bristyrken där det behövs fler händer.

Här behövs mer analys av vilka yrkesgrupper som företrädesvis byter bransch. Dessa resultat visar också på behovet av att sjukförsäkringen utformas på så vis att de sjukskrivna ha ren rimlig möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller i arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.


Rapporten visar också att andelen som är i arbete av de årskohorter som följs minskar över de tre år som följs upp för varje kohort från 2011 till 2013 (undantaget de som har fått avslag 2013 där andelen i arbete ökar något mellan år 2 och 3, även om andelen år 3 ändå är mindre än andelen vid år 1). Samtidigt tycks andelen i omställning av de som har avslutat sjukpenningen öka något över tid. Och andelen av de som fått avslag som får sjukersättning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden socialförsäkringen ökar också över tid. Här finns anledning att följa upp hur utvecklingen ser ut för de som fick avslag eller avslut under 2014 eller 2015 – om återgång i arbete för många är kortvarig är det inte bra. Detta visar också att huruvida återgång i arbete är positivt beror på hur varaktig denna återgång är. Varken samhället eller den enskilde gynnas av en försäkring som leder till att sjukskrivna återgår till arbeten där de inte kan ta tillvara sin arbetsförmåga.

Till sist förtjänas en kommentar som LO:s utredare i välfärdsfrågor Kjell Rautio har lyft fram i sina kommentarer på Försäkringskassans rapport, nämligen att rapporten också visar att inkomsten från arbete för de som har fått avslag är mycket svag och starkt minskar efter avslag jämfört med 2 år innan avslaget – och det gäller särskilt för de med mycket låga inkomster. Denna grupp hade ca 150 000 kr i årsinkomst 2 år innan avslag, och ca 30 000 kr i årsinkomst efter avslag. Detta vittnar om att många går tillbaka till arbete fast de har en svag arbetsförmåga – vilket reser frågan hur ytterligare tid i sjukförsäkringen med rehabilitering och stärkande insatser hade påverkat den kvarstående arbetsförmågan.

 

Försäkringskassans rapport är ett välkommet underlag till sjukförsäkringsdebatten. Även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt. Och det finns skäl att nyansera det positiva intrycket av rapportens resultat – och kanske också i framtida undersökningar gräva djupare under vissa av de stenar som rapporten pekar på men inte vänder.

Utredare välfärdsfrågor

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.