Vad händer egentligen när sjukpenning avslutas? Om en kanske försåtligt positiv bild

TCObloggar 2018-11-12

I dagarna kom Försäkringskassan med rapporten "Vad händer efter avslutad sjukpenning"?. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. Men det finns goda skäl att nyansera det första positiva intrycket rapporten ger, för även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt.

Försäkringskassan har i dagarna presenterat en ny rapport med den uttömmande titeln Vad händer efter avslutad sjukpenning - Sysselsättning och försörjning för de som får avslag eller avslutar sjukpenning dag 180–365. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. 2015 var omkring 80 procent av dem som avslutat sjukpenning i arbete året efter och nära 70 procent av dem som fått avslag på sjukpenningen. Det framträder inga större skillnader mellan män och kvinnor, men högutbildade och inrikes födda kommer tillbaka till arbete i något högre utsträckning än lågutbildade och utrikes födda (undantaget utrikes födda med förgymnasial utbildning som återgår i högre utsträckning än inrikes födda med förgymnasial utbildning). Det finns dock starka skäl att nyansera det positiva första intryck rapporten ger.


Försäkringskassans rapport följer de sjukskrivna över tre år där den första kohorten får avslag eller avslutar sin sjukpenning 2011. Inom varje årskohort minskar andelen som är i arbete något över tid mellan det första och det tredje året – undantaget de som fick avslag 2013 där andelen som är arbete ökar något på det tredje året. Av de som återgick i arbete hade efter två år 28 procent av de som avslutat sjukpenningen bytt arbetsgivare, och 40 procent av dem som fått avslag. Och två år efter avslutad sjukpenning hade 18 respektive 29 procent bytt både arbetsgivare och bransch.

 

De som inte återgår i arbete går i huvudsak över till omställning (d.v.s. studier med CSN eller till arbetsförmedlingen). 2015 gick 17 procent av de som fick avslag till omställning det första året efter sjukpenningen upphört, och 4 procent av dem som avslutat sjukpenningen. För de som har fått avslag minskar andelen som är i omställning med tiden, medan trenden för de som avslutat sjukpenningen är den motsatta. Yngre är i högre utsträckning än äldre i omställning, män i högre utsträckning än kvinnor och lågutbildade var i högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen än högutbildade. Utrikes födda var i betydande högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen året efter avslag eller avslut än inrikes födda (24 procent av utrikes födda efter avslag vilket kan jämföras med 16,9 procent av inrikes födda).

 

Rapporten visar också att inkomsten för de som har fått avslag minskar i förhållande till inkomsten (dvs både från arbete och från transfereringar) tiden innan avslag, men inte så mycket som man kanske kunde ha befarat. För de som har avslutat sjukpenningen är utfallet snarare det motsatta, de som har avslutat sjukpenningen får en högre inkomst än vad de hade innan avslutet. Skillnaden ligger främst i att de som har avslutat sjukpenningen får mer inkomst från arbete än de som fått avslag på sjukpenning. De förra hade också en högre inkomst från arbete generellt än de senare.
Försäkringskassans rapport ger med andra ord en relativt positiv bild av hur det går för de som får avslag på sin sjukpenning och därmed måste söka sig tillbaka till sitt arbete, till omställning eller på annat sätt få en inkomst.


Men det vore fel att utifrån rapporten dra slutsatsen att dagens sjukförsäkring faktiskt fungerar utan några problem.

För det första, oavsett konsekvenserna av ett avslag på sjukpenning är det centralt för sjukförsäkringens trovärdighet och legitimitet att sjukskrivningsprocessen är begriplig för den försäkrade (transparent) och rättssäker. Som LO-TCO Rättsskydd har visat finns det många exempel på sjukskrivningsfall där processen som leder fram till ett avslag kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och där det är allt annat än tydligt på vilka grunder Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.


För att tydliggöra bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden har regeringen startat utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med Claes Jansson som utredare. TCO följer utredningen aktivt och har kunnat bidra med kommentarer och insikt till utredningens första delbetänkande om särskilda skäl som enligt direktiven skall publiceras i slutet av januari 2019.


För det andra visar rapporten att en relativt stor andel av de som går tillbaka till arbete efter avslut eller avslag rör på sig på arbetsmarknaden. 28 procent av de som avslutat sjukpenning, och 40 procent av de som fått avslag, hade bytt arbetsgivare efter 1-2 år. Och 18 procent av de som avslutat och 29 procent av de som fått avslag hade 1-2 år efter avslut eller avslag bytt både arbetsgivare och bransch.

Att en så pass stor andel har bytt både arbetsgivare och bransch reser en del frågetecken – framförallt mot bakgrund av att sjukfrånvaron är särskilt hög inom yrkesområden som också kan karaktäriseras som bristyrken där det behövs fler händer.

Här behövs mer analys av vilka yrkesgrupper som företrädesvis byter bransch. Dessa resultat visar också på behovet av att sjukförsäkringen utformas på så vis att de sjukskrivna ha ren rimlig möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller i arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.


Rapporten visar också att andelen som är i arbete av de årskohorter som följs minskar över de tre år som följs upp för varje kohort från 2011 till 2013 (undantaget de som har fått avslag 2013 där andelen i arbete ökar något mellan år 2 och 3, även om andelen år 3 ändå är mindre än andelen vid år 1). Samtidigt tycks andelen i omställning av de som har avslutat sjukpenningen öka något över tid. Och andelen av de som fått avslag som får sjukersättning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden socialförsäkringen ökar också över tid. Här finns anledning att följa upp hur utvecklingen ser ut för de som fick avslag eller avslut under 2014 eller 2015 – om återgång i arbete för många är kortvarig är det inte bra. Detta visar också att huruvida återgång i arbete är positivt beror på hur varaktig denna återgång är. Varken samhället eller den enskilde gynnas av en försäkring som leder till att sjukskrivna återgår till arbeten där de inte kan ta tillvara sin arbetsförmåga.

Till sist förtjänas en kommentar som LO:s utredare i välfärdsfrågor Kjell Rautio har lyft fram i sina kommentarer på Försäkringskassans rapport, nämligen att rapporten också visar att inkomsten från arbete för de som har fått avslag är mycket svag och starkt minskar efter avslag jämfört med 2 år innan avslaget – och det gäller särskilt för de med mycket låga inkomster. Denna grupp hade ca 150 000 kr i årsinkomst 2 år innan avslag, och ca 30 000 kr i årsinkomst efter avslag. Detta vittnar om att många går tillbaka till arbete fast de har en svag arbetsförmåga – vilket reser frågan hur ytterligare tid i sjukförsäkringen med rehabilitering och stärkande insatser hade påverkat den kvarstående arbetsförmågan.

 

Försäkringskassans rapport är ett välkommet underlag till sjukförsäkringsdebatten. Även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt. Och det finns skäl att nyansera det positiva intrycket av rapportens resultat – och kanske också i framtida undersökningar gräva djupare under vissa av de stenar som rapporten pekar på men inte vänder.

Utredare välfärdsfrågor

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

”Nobeldesignern” Bea Szenfeld får TCO:s kulturpris 2018

Designern Bea Szenfeld tilldelas TCO:s kulturpris och årets kulturstipendiat är tonsättaren Jacob Mühlrad.

Läs mer här

A-kassan lovar runt men håller tunt

Det är en myt att svensk a-kassa är generös om man jämför med andra OECD-länder. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gradvis försämrats, skriver TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom och utredare Mats Essemyr i en artikel i Dagens samhälle.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund