Vad händer egentligen när sjukpenning avslutas? Om en kanske försåtligt positiv bild

TCObloggar 2018-11-12

I dagarna kom Försäkringskassan med rapporten "Vad händer efter avslutad sjukpenning"?. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. Men det finns goda skäl att nyansera det första positiva intrycket rapporten ger, för även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt.

Försäkringskassan har i dagarna presenterat en ny rapport med den uttömmande titeln Vad händer efter avslutad sjukpenning - Sysselsättning och försörjning för de som får avslag eller avslutar sjukpenning dag 180–365. Rapporten ger en förhållandevis positiv bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar. Framförallt visar rapporten att de flesta återgår till arbete. 2015 var omkring 80 procent av dem som avslutat sjukpenning i arbete året efter och nära 70 procent av dem som fått avslag på sjukpenningen. Det framträder inga större skillnader mellan män och kvinnor, men högutbildade och inrikes födda kommer tillbaka till arbete i något högre utsträckning än lågutbildade och utrikes födda (undantaget utrikes födda med förgymnasial utbildning som återgår i högre utsträckning än inrikes födda med förgymnasial utbildning). Det finns dock starka skäl att nyansera det positiva första intryck rapporten ger.


Försäkringskassans rapport följer de sjukskrivna över tre år där den första kohorten får avslag eller avslutar sin sjukpenning 2011. Inom varje årskohort minskar andelen som är i arbete något över tid mellan det första och det tredje året – undantaget de som fick avslag 2013 där andelen som är arbete ökar något på det tredje året. Av de som återgick i arbete hade efter två år 28 procent av de som avslutat sjukpenningen bytt arbetsgivare, och 40 procent av dem som fått avslag. Och två år efter avslutad sjukpenning hade 18 respektive 29 procent bytt både arbetsgivare och bransch.

 

De som inte återgår i arbete går i huvudsak över till omställning (d.v.s. studier med CSN eller till arbetsförmedlingen). 2015 gick 17 procent av de som fick avslag till omställning det första året efter sjukpenningen upphört, och 4 procent av dem som avslutat sjukpenningen. För de som har fått avslag minskar andelen som är i omställning med tiden, medan trenden för de som avslutat sjukpenningen är den motsatta. Yngre är i högre utsträckning än äldre i omställning, män i högre utsträckning än kvinnor och lågutbildade var i högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen än högutbildade. Utrikes födda var i betydande högre utsträckning inskrivna på arbetsförmedlingen året efter avslag eller avslut än inrikes födda (24 procent av utrikes födda efter avslag vilket kan jämföras med 16,9 procent av inrikes födda).

 

Rapporten visar också att inkomsten för de som har fått avslag minskar i förhållande till inkomsten (dvs både från arbete och från transfereringar) tiden innan avslag, men inte så mycket som man kanske kunde ha befarat. För de som har avslutat sjukpenningen är utfallet snarare det motsatta, de som har avslutat sjukpenningen får en högre inkomst än vad de hade innan avslutet. Skillnaden ligger främst i att de som har avslutat sjukpenningen får mer inkomst från arbete än de som fått avslag på sjukpenning. De förra hade också en högre inkomst från arbete generellt än de senare.
Försäkringskassans rapport ger med andra ord en relativt positiv bild av hur det går för de som får avslag på sin sjukpenning och därmed måste söka sig tillbaka till sitt arbete, till omställning eller på annat sätt få en inkomst.


Men det vore fel att utifrån rapporten dra slutsatsen att dagens sjukförsäkring faktiskt fungerar utan några problem.

För det första, oavsett konsekvenserna av ett avslag på sjukpenning är det centralt för sjukförsäkringens trovärdighet och legitimitet att sjukskrivningsprocessen är begriplig för den försäkrade (transparent) och rättssäker. Som LO-TCO Rättsskydd har visat finns det många exempel på sjukskrivningsfall där processen som leder fram till ett avslag kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och där det är allt annat än tydligt på vilka grunder Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.


För att tydliggöra bedömningen av de försäkrades arbetsförmåga mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden har regeringen startat utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med Claes Jansson som utredare. TCO följer utredningen aktivt och har kunnat bidra med kommentarer och insikt till utredningens första delbetänkande om särskilda skäl som enligt direktiven skall publiceras i slutet av januari 2019.


För det andra visar rapporten att en relativt stor andel av de som går tillbaka till arbete efter avslut eller avslag rör på sig på arbetsmarknaden. 28 procent av de som avslutat sjukpenning, och 40 procent av de som fått avslag, hade bytt arbetsgivare efter 1-2 år. Och 18 procent av de som avslutat och 29 procent av de som fått avslag hade 1-2 år efter avslut eller avslag bytt både arbetsgivare och bransch.

Att en så pass stor andel har bytt både arbetsgivare och bransch reser en del frågetecken – framförallt mot bakgrund av att sjukfrånvaron är särskilt hög inom yrkesområden som också kan karaktäriseras som bristyrken där det behövs fler händer.

Här behövs mer analys av vilka yrkesgrupper som företrädesvis byter bransch. Dessa resultat visar också på behovet av att sjukförsäkringen utformas på så vis att de sjukskrivna ha ren rimlig möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller i arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.


Rapporten visar också att andelen som är i arbete av de årskohorter som följs minskar över de tre år som följs upp för varje kohort från 2011 till 2013 (undantaget de som har fått avslag 2013 där andelen i arbete ökar något mellan år 2 och 3, även om andelen år 3 ändå är mindre än andelen vid år 1). Samtidigt tycks andelen i omställning av de som har avslutat sjukpenningen öka något över tid. Och andelen av de som fått avslag som får sjukersättning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden socialförsäkringen ökar också över tid. Här finns anledning att följa upp hur utvecklingen ser ut för de som fick avslag eller avslut under 2014 eller 2015 – om återgång i arbete för många är kortvarig är det inte bra. Detta visar också att huruvida återgång i arbete är positivt beror på hur varaktig denna återgång är. Varken samhället eller den enskilde gynnas av en försäkring som leder till att sjukskrivna återgår till arbeten där de inte kan ta tillvara sin arbetsförmåga.

Till sist förtjänas en kommentar som LO:s utredare i välfärdsfrågor Kjell Rautio har lyft fram i sina kommentarer på Försäkringskassans rapport, nämligen att rapporten också visar att inkomsten från arbete för de som har fått avslag är mycket svag och starkt minskar efter avslag jämfört med 2 år innan avslaget – och det gäller särskilt för de med mycket låga inkomster. Denna grupp hade ca 150 000 kr i årsinkomst 2 år innan avslag, och ca 30 000 kr i årsinkomst efter avslag. Detta vittnar om att många går tillbaka till arbete fast de har en svag arbetsförmåga – vilket reser frågan hur ytterligare tid i sjukförsäkringen med rehabilitering och stärkande insatser hade påverkat den kvarstående arbetsförmågan.

 

Försäkringskassans rapport är ett välkommet underlag till sjukförsäkringsdebatten. Även om rapportens resultat kan ses som positiva bör den ändå granskas kritiskt. Och det finns skäl att nyansera det positiva intrycket av rapportens resultat – och kanske också i framtida undersökningar gräva djupare under vissa av de stenar som rapporten pekar på men inte vänder.

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.