Tänk om – men lägg inte ner utan att först tänka efter

TCObloggar 2015-11-02

Riksrevisionen har i en granskning av rehabiliteringsgarantin visat på omfattande brister. Fokus på behandlingsmetod och bristande kompetens hos vårdgivare har lett till att sjukskrivna har fått fel åtgärder, sjukskrivna har fått vänta upp till ett år på behandling och det har saknats en systematisk uppföljning av insatser liksom fokus på arbetsåtergång. Landstingen har också hanterat medlen inom rehabiliteringsgarantin olika. Riksrevisionens granskning ska tas på allvar. Rekommendationen är att rehabiliteringsgarantin antingen läggs ner eller görs om. Men innan rehabiliteringsgarantin läggs ned bör den ses över och ställas mot alternativa insatser – psykisk ohälsa ökar och det behövs åtgärder för att förhindra långvarig sjukskrivning.

Rehabiliteringsgarantin grundar sig på årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) inom olika landsting. Syftet med garantin är at staten finansierar vissa behandlingar för att undvika att människor hamnar i sjukskrivning och främja återgång i arbete. När det gäller psykisk ohälsa innebär överenskommelserna att landstingen får en viss ersättning för varje person med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som erbjuds evidensbaserade medicinska behandlingar för återgång i arbete. De godkända behandlingarna inom rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT).

Riksrevisionens granskning visar dock på stora brister i hur rehabiliteringsgarantin har fungerat när det gäller psykisk ohälsa. För det första har rehabiliteringsgarantin inneburit att personer med psykisk ohälsa erbjudits KBT även om det har varit oklart om KBT har varit den behandlingsmetod som behövts. Genom att särskilt ersätta kostnaderna för en viss behandlingsmetod har rehabiliteringsgarantin, kanske mer eller mindre medvetet hos behandlarna, påverkat deras val av behandlingsmetod.

Rehabiliteringsgarantin har också specificerat antalet behandlingstillfällen, vilket har inneburit att sjukskrivna har genomgått behandling även om det egentligen har behövts (alternativt att behandlare har skrivit upp rätt antal trots att färre behandlingstillfällen har ägt rum). Och kanske ännu allvarligare, kunskapskraven på dem som bedömer om KBT är en tillämplig behandling, och de som utför själva behandlingen, har varit lågt ställda då det inte har funnits tillräckligt med legitimerade psykologer och psykoterapeuter. I en del fall har resultatet blivit att personer med psykisk ohälsa har bedömts och behandlats av folk som egentligen saknar rätt kunskap. Om det hade rört sig om hjärtsjukdom eller cancer hade detta aldrig accepterats.

Riksrevisionens granskning visar också att det i många fall har tagit lång tid för dem som omfattades av garantin att få behandling. I vissa fall har det tagit upp till ett år innan behandling ges trots att det i överenskommelsen för åren 2009-2010 sattes som mål att behandling skall påbörjas 6-8 veckor från sjukskrivningens början.

Som ytterligare lök på laxen har regeringen i rehabiliteringsgarantin inte angett hur medlen till landstingen ska användas, utan landstingen har fritt fått disponera de pengar de har fått inom garantin. Riksrevisionen fann att i början använde landstingen en stor del av pengarna till psykiatrin, vilket går stick i stäv mot rehabiliteringsgarantin då det främst är personer med komplex psykiatrisk problembild som behandlas inom psykiatrin (och inte lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som rehabiliteringsgarantin fokuserade på). Det finns också landsting som har använt pengarna inom rehabiliteringsgarantin för att balansera underskott inom helt andra områden – vilket knappast var tanken när garantin infördes.

De brister Riksrevisionen lyfter fram är allvarliga. Psykisk ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken bland TCO-förbundens medlemmar. En professionell och effektiv behandling vid psykisk ohälsa och fokus på arbetsåtergång är avgörande för att förhindra långvarig sjukskrivning. Men just därför det vore det olyckligt om rehabiliteringsgarantin läggs ned rakt av. Istället behövs en rejäl översyn av rehabiliteringsgarantins utformning. I en sådan översyn bör även effekterna av en reformerad rehabiliteringsgaranti ställas mot effekterna av alternativa insatser, så som satsningar inom arbetsmiljöområdet och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

För att säkerställa att den behandling som ges inom ramen för rehabiliteringsgarantin är effektiv krävs det att professionella psykologer och psykoterapeuter delta i utformningen av garantin. Därtill bör rehabiliteringsgarantin vara utformad så att det finns utrymme för sakkunniga inom psykologi och psykoterapi att fatta professionella beslut kring vilken behandling som behövs i enskilda fall. Rehabiliteringsgarantin måste ge utrymme för psykologers och psykoterapeuters yrkeskunnande.

Att det sedan finns en brist på legitimerade psykologer och psykoterapeuter gör givetvis inte situationen lättare. Det tar även tid att få fram psykologer och psykoterapeuter. Här måste regeringen i samverkan med relevanta lärosäten diskutera hur denna brist kan avhjälpas. Exempelvis kan man tänka sig ett snabbspår för dem som kan bli legitimerade psykologer efter en kortare utbildningsinsats.

Det måste också säkerställas att de pengar som ingår i rehabiliteringsgarantin också används av landstingen på så sätt att syftet med rehabiliteringsgarantin uppnås. För att förhindra att landstingen använder pengarna på ett sätt som uppenbart inte har varit avsikten, exempelvis för att täcka upp för underskott inom andra områden, bör landstingen inte ges helt fria tyglar i hur de disponerar pengarna inom garantin.

Det kan också noteras att Riksrevisionen lyfter fram betydelsen av att bättre ta tillvara företagshälsovårdens kompetens. Hur tillgången till kvalitetssäkrad företagshälsovård kan stärkas och hur företagshälsovårdens kompetens kan tas tillvara diskuterar TCO gärna inom ramen för de trepartssamtal som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll initierade i samband med presentationen av regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Utredare välfärdsfrågor

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Carina Pettersson från Unionen är regionalt arbetsmiljöombud och hjälper privata företag med deras arbetsmiljöarbete. 

Läs mer

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Samarbete mellan fack och arbetsgivare en styrka när arbetsmiljön ska bli bättre

Arbetgivarorganisationen Svensk Scenkonst arbetar tillsammans med facken för att få bukt med de problem som kom upp till ytan under #metoo. - Vi håller på att förändra en kultur. Det tar tid, men vi är gemensamt fast beslutna om att förbättra arbetsmiljön inom svensk scen och film, säger Martin Hjorth, förbundsjurist på Svensk Scenkonst.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco tar avstånd från Europafackets svar om minimilöner

LO, TCO och Saco tar starkt avstånd från Europafackets samrådssvar angående EU-kommissionens planerade initiativ om europeisk minimilön. Det meddelar de tre centralorganisationerna efter att Europafacket gett sitt slutgiltiga besked.

Debatt

En europeisk minimilön drabbar löntagarna i Norden

TCO och SACO svarar på kritiken: ”Vårt motstånd till minimilöner på EU-nivå bygger inte på okunskap.” Repliken publicerades på DN Debatt.

Nyheter

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Att göra skillnad och få människor att må bättre på jobbet. Det är det bästa med Carina Petterssons roll som regionalt arbetsmiljöombud. De arbetsgivare hon kommer i kontakt med vill skapa en god arbetsmiljö, men saknar ibland kunskaper för att göra det. – Arbetsgivarna är ofta väldigt tacksamma över att få hjälp, säger Carina Pettersson.

Pressmeddelanden

Massiv satsning på digitalt kunnande - unikt samarbete för utbildning och forskning

Hur ska vi lära oss genom hela livet? Trots ett skriande behov av mer digitala färdigheter på arbetsmarknaden så kompetensutvecklar sig svensken alldeles för lite och för sällan. För att råda bot på det startar TCO:s tankesmedja Futurion och Google, i samarbete med innovationsstiftelsen Nesta, Göteborgs universitet och Hyper Island, en stor utbildningssatsning som nu rullas ut till hundratals medlemmar i TCO:s förbund. Satsningen går under namnet FutureFit.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

10 februari, 2020

50 år av att betala sin egen skatt

Den 9 februari var det 50 år sedan riksdagen beslutade om en skattereform som bland annat innebar att var och en blev skattskyldig för sin egen inkomst. Sambeskattningen av gifta makar upphörde. Och gifta kvinnors förvärvsarbete blev i ett slag väldigt mycket mer lönsamt.

Jämställdhet, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

26 februari, 2020

Frågan om minimilöner är långt ifrån avgjord

TCO, SACO och LO röstade nej när Europafacket i förra veckan röstade om en gemensam syn på kommissionens initiativ om minimilöner som regleras på EU-nivå, något vi inte kan ställa oss bakom. Men frågan är långt ifrån avgjord. Vi kommer att fortsätta att påverka.

Arbetsmarknad, EU, Partsmodellen

Ulrika Hagström - Utredare, Arbetsmiljö

20 februari, 2020

Små arbetsgivare behöver extra stöd i arbetsmiljöarbetet

Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump utan är något man behöver jobba med systematiskt. I Sverige har vi en modell där skyddsombud utses och representerar arbetstagarna. Ulrika Hagström, utredare inom arbetsmiljö går igenom det grundläggande kring skyddsombud och regionala skyddsombud.

Arbetsmiljö, Partsmodellen

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 februari, 2020

En frisk debatt om sjukförsäkringen

TCO höll på torsdagen den 20/2 ett seminarium om förslagen i betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredare Claes Jansson presenterade förslagen i betänkandet, och Hans Flygare från Lärarförbundet och Linda Wallin från Unionen samtalade om vad förslagen konkret kan innebära för förbundens medlemmar. Därefter var det dags för ledamöter från Socialförsäkringsutskottet att ge sina kommentarer på utredningens förslag. Det var då intressant att se att det fanns en del gemensamma utgångspunkter att bygga vidare på – vilket borgar gott för en konstruktiv debatt framöver i en fråga som är alltför viktig för att käbblas bort.

Trygghetssystem

Samuel Engblom - Samhällspolitisk chef

19 februari, 2020

Algoritmerna, ansvaret och arbetsplatserna

Algoritmernas intåg i arbetslivet väcker stora förhoppningar om bättre beslut, ökad effektivitet och en framtid där människa och maskin kompletterar varandra. Men samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar. Där har de fackliga organisationerna en viktig uppgift.

Karin Pilsäter - Skattepolitisk expert och utredare

18 februari, 2020

Högt i tak så det räcker i rut!

Riksrevisionens granskning av rutavdraget visar att det långt ifrån är självfinansierande för statskassan. Inget märkligt resultat, få hävdar att det är så. Däremot är rutavdraget en viktig bit i det livspussel många försöker lägga med jobb och ansvar för barn och hem. Därför måste rutavdraget värnas, från förslag som gör det dyrare och minskar legitimiteten.

Ekonomi och tillväxt, Jämställdhet, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 Mars

Torsdag 5 mars 08:30 - 09:30 |

Jämställdhetsfrukost

Internationella kvinnodagen närmar sig. Den 5 mars bjuder TCO in till en jämställdhetsfrukost med två intressanta samtal - om jämställdhet i arbetslivet och jämställdhet i politiken. Frukost serveras från klockan 8:00.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorginisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund