Tänk om – men lägg inte ner utan att först tänka efter

TCObloggar 2015-11-02

Riksrevisionen har i en granskning av rehabiliteringsgarantin visat på omfattande brister. Fokus på behandlingsmetod och bristande kompetens hos vårdgivare har lett till att sjukskrivna har fått fel åtgärder, sjukskrivna har fått vänta upp till ett år på behandling och det har saknats en systematisk uppföljning av insatser liksom fokus på arbetsåtergång. Landstingen har också hanterat medlen inom rehabiliteringsgarantin olika. Riksrevisionens granskning ska tas på allvar. Rekommendationen är att rehabiliteringsgarantin antingen läggs ner eller görs om. Men innan rehabiliteringsgarantin läggs ned bör den ses över och ställas mot alternativa insatser – psykisk ohälsa ökar och det behövs åtgärder för att förhindra långvarig sjukskrivning.

Rehabiliteringsgarantin grundar sig på årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) inom olika landsting. Syftet med garantin är at staten finansierar vissa behandlingar för att undvika att människor hamnar i sjukskrivning och främja återgång i arbete. När det gäller psykisk ohälsa innebär överenskommelserna att landstingen får en viss ersättning för varje person med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som erbjuds evidensbaserade medicinska behandlingar för återgång i arbete. De godkända behandlingarna inom rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT).

Riksrevisionens granskning visar dock på stora brister i hur rehabiliteringsgarantin har fungerat när det gäller psykisk ohälsa. För det första har rehabiliteringsgarantin inneburit att personer med psykisk ohälsa erbjudits KBT även om det har varit oklart om KBT har varit den behandlingsmetod som behövts. Genom att särskilt ersätta kostnaderna för en viss behandlingsmetod har rehabiliteringsgarantin, kanske mer eller mindre medvetet hos behandlarna, påverkat deras val av behandlingsmetod.

Rehabiliteringsgarantin har också specificerat antalet behandlingstillfällen, vilket har inneburit att sjukskrivna har genomgått behandling även om det egentligen har behövts (alternativt att behandlare har skrivit upp rätt antal trots att färre behandlingstillfällen har ägt rum). Och kanske ännu allvarligare, kunskapskraven på dem som bedömer om KBT är en tillämplig behandling, och de som utför själva behandlingen, har varit lågt ställda då det inte har funnits tillräckligt med legitimerade psykologer och psykoterapeuter. I en del fall har resultatet blivit att personer med psykisk ohälsa har bedömts och behandlats av folk som egentligen saknar rätt kunskap. Om det hade rört sig om hjärtsjukdom eller cancer hade detta aldrig accepterats.

Riksrevisionens granskning visar också att det i många fall har tagit lång tid för dem som omfattades av garantin att få behandling. I vissa fall har det tagit upp till ett år innan behandling ges trots att det i överenskommelsen för åren 2009-2010 sattes som mål att behandling skall påbörjas 6-8 veckor från sjukskrivningens början.

Som ytterligare lök på laxen har regeringen i rehabiliteringsgarantin inte angett hur medlen till landstingen ska användas, utan landstingen har fritt fått disponera de pengar de har fått inom garantin. Riksrevisionen fann att i början använde landstingen en stor del av pengarna till psykiatrin, vilket går stick i stäv mot rehabiliteringsgarantin då det främst är personer med komplex psykiatrisk problembild som behandlas inom psykiatrin (och inte lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som rehabiliteringsgarantin fokuserade på). Det finns också landsting som har använt pengarna inom rehabiliteringsgarantin för att balansera underskott inom helt andra områden – vilket knappast var tanken när garantin infördes.

De brister Riksrevisionen lyfter fram är allvarliga. Psykisk ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken bland TCO-förbundens medlemmar. En professionell och effektiv behandling vid psykisk ohälsa och fokus på arbetsåtergång är avgörande för att förhindra långvarig sjukskrivning. Men just därför det vore det olyckligt om rehabiliteringsgarantin läggs ned rakt av. Istället behövs en rejäl översyn av rehabiliteringsgarantins utformning. I en sådan översyn bör även effekterna av en reformerad rehabiliteringsgaranti ställas mot effekterna av alternativa insatser, så som satsningar inom arbetsmiljöområdet och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

För att säkerställa att den behandling som ges inom ramen för rehabiliteringsgarantin är effektiv krävs det att professionella psykologer och psykoterapeuter delta i utformningen av garantin. Därtill bör rehabiliteringsgarantin vara utformad så att det finns utrymme för sakkunniga inom psykologi och psykoterapi att fatta professionella beslut kring vilken behandling som behövs i enskilda fall. Rehabiliteringsgarantin måste ge utrymme för psykologers och psykoterapeuters yrkeskunnande.

Att det sedan finns en brist på legitimerade psykologer och psykoterapeuter gör givetvis inte situationen lättare. Det tar även tid att få fram psykologer och psykoterapeuter. Här måste regeringen i samverkan med relevanta lärosäten diskutera hur denna brist kan avhjälpas. Exempelvis kan man tänka sig ett snabbspår för dem som kan bli legitimerade psykologer efter en kortare utbildningsinsats.

Det måste också säkerställas att de pengar som ingår i rehabiliteringsgarantin också används av landstingen på så sätt att syftet med rehabiliteringsgarantin uppnås. För att förhindra att landstingen använder pengarna på ett sätt som uppenbart inte har varit avsikten, exempelvis för att täcka upp för underskott inom andra områden, bör landstingen inte ges helt fria tyglar i hur de disponerar pengarna inom garantin.

Det kan också noteras att Riksrevisionen lyfter fram betydelsen av att bättre ta tillvara företagshälsovårdens kompetens. Hur tillgången till kvalitetssäkrad företagshälsovård kan stärkas och hur företagshälsovårdens kompetens kan tas tillvara diskuterar TCO gärna inom ramen för de trepartssamtal som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll initierade i samband med presentationen av regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Utredare välfärdsfrågor

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.