Tänk om – men lägg inte ner utan att först tänka efter

TCObloggar 2015-11-02

Riksrevisionen har i en granskning av rehabiliteringsgarantin visat på omfattande brister. Fokus på behandlingsmetod och bristande kompetens hos vårdgivare har lett till att sjukskrivna har fått fel åtgärder, sjukskrivna har fått vänta upp till ett år på behandling och det har saknats en systematisk uppföljning av insatser liksom fokus på arbetsåtergång. Landstingen har också hanterat medlen inom rehabiliteringsgarantin olika. Riksrevisionens granskning ska tas på allvar. Rekommendationen är att rehabiliteringsgarantin antingen läggs ner eller görs om. Men innan rehabiliteringsgarantin läggs ned bör den ses över och ställas mot alternativa insatser – psykisk ohälsa ökar och det behövs åtgärder för att förhindra långvarig sjukskrivning.

Rehabiliteringsgarantin grundar sig på årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) inom olika landsting. Syftet med garantin är at staten finansierar vissa behandlingar för att undvika att människor hamnar i sjukskrivning och främja återgång i arbete. När det gäller psykisk ohälsa innebär överenskommelserna att landstingen får en viss ersättning för varje person med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som erbjuds evidensbaserade medicinska behandlingar för återgång i arbete. De godkända behandlingarna inom rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT).

Riksrevisionens granskning visar dock på stora brister i hur rehabiliteringsgarantin har fungerat när det gäller psykisk ohälsa. För det första har rehabiliteringsgarantin inneburit att personer med psykisk ohälsa erbjudits KBT även om det har varit oklart om KBT har varit den behandlingsmetod som behövts. Genom att särskilt ersätta kostnaderna för en viss behandlingsmetod har rehabiliteringsgarantin, kanske mer eller mindre medvetet hos behandlarna, påverkat deras val av behandlingsmetod.

Rehabiliteringsgarantin har också specificerat antalet behandlingstillfällen, vilket har inneburit att sjukskrivna har genomgått behandling även om det egentligen har behövts (alternativt att behandlare har skrivit upp rätt antal trots att färre behandlingstillfällen har ägt rum). Och kanske ännu allvarligare, kunskapskraven på dem som bedömer om KBT är en tillämplig behandling, och de som utför själva behandlingen, har varit lågt ställda då det inte har funnits tillräckligt med legitimerade psykologer och psykoterapeuter. I en del fall har resultatet blivit att personer med psykisk ohälsa har bedömts och behandlats av folk som egentligen saknar rätt kunskap. Om det hade rört sig om hjärtsjukdom eller cancer hade detta aldrig accepterats.

Riksrevisionens granskning visar också att det i många fall har tagit lång tid för dem som omfattades av garantin att få behandling. I vissa fall har det tagit upp till ett år innan behandling ges trots att det i överenskommelsen för åren 2009-2010 sattes som mål att behandling skall påbörjas 6-8 veckor från sjukskrivningens början.

Som ytterligare lök på laxen har regeringen i rehabiliteringsgarantin inte angett hur medlen till landstingen ska användas, utan landstingen har fritt fått disponera de pengar de har fått inom garantin. Riksrevisionen fann att i början använde landstingen en stor del av pengarna till psykiatrin, vilket går stick i stäv mot rehabiliteringsgarantin då det främst är personer med komplex psykiatrisk problembild som behandlas inom psykiatrin (och inte lätt eller medelsvår psykisk ohälsa som rehabiliteringsgarantin fokuserade på). Det finns också landsting som har använt pengarna inom rehabiliteringsgarantin för att balansera underskott inom helt andra områden – vilket knappast var tanken när garantin infördes.

De brister Riksrevisionen lyfter fram är allvarliga. Psykisk ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken bland TCO-förbundens medlemmar. En professionell och effektiv behandling vid psykisk ohälsa och fokus på arbetsåtergång är avgörande för att förhindra långvarig sjukskrivning. Men just därför det vore det olyckligt om rehabiliteringsgarantin läggs ned rakt av. Istället behövs en rejäl översyn av rehabiliteringsgarantins utformning. I en sådan översyn bör även effekterna av en reformerad rehabiliteringsgaranti ställas mot effekterna av alternativa insatser, så som satsningar inom arbetsmiljöområdet och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

För att säkerställa att den behandling som ges inom ramen för rehabiliteringsgarantin är effektiv krävs det att professionella psykologer och psykoterapeuter delta i utformningen av garantin. Därtill bör rehabiliteringsgarantin vara utformad så att det finns utrymme för sakkunniga inom psykologi och psykoterapi att fatta professionella beslut kring vilken behandling som behövs i enskilda fall. Rehabiliteringsgarantin måste ge utrymme för psykologers och psykoterapeuters yrkeskunnande.

Att det sedan finns en brist på legitimerade psykologer och psykoterapeuter gör givetvis inte situationen lättare. Det tar även tid att få fram psykologer och psykoterapeuter. Här måste regeringen i samverkan med relevanta lärosäten diskutera hur denna brist kan avhjälpas. Exempelvis kan man tänka sig ett snabbspår för dem som kan bli legitimerade psykologer efter en kortare utbildningsinsats.

Det måste också säkerställas att de pengar som ingår i rehabiliteringsgarantin också används av landstingen på så sätt att syftet med rehabiliteringsgarantin uppnås. För att förhindra att landstingen använder pengarna på ett sätt som uppenbart inte har varit avsikten, exempelvis för att täcka upp för underskott inom andra områden, bör landstingen inte ges helt fria tyglar i hur de disponerar pengarna inom garantin.

Det kan också noteras att Riksrevisionen lyfter fram betydelsen av att bättre ta tillvara företagshälsovårdens kompetens. Hur tillgången till kvalitetssäkrad företagshälsovård kan stärkas och hur företagshälsovårdens kompetens kan tas tillvara diskuterar TCO gärna inom ramen för de trepartssamtal som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll initierade i samband med presentationen av regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.