Stärkta drivkrafter för arbetsgivare - ett kliv framåt

TCObloggar 2016-04-07

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll presenterade igår ett system för Hälsoväxling, vilket i korthet innebär att arbetsgivare får stå för en del av sjukpenningkostnaderna för anställda som blivit sjukskrivna. Det är glädjande. TCO har länge drivit att arbetsgivarnas drivkrafter att ta ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning måste stärkas genom exempelvis att arbetsgivarna står för en del av sjukpenningkostnaderna – vilket också påpekas i den departementsskrivelse där förslaget presenteras (DS 2016:8, s. 78). Överraskande var dock att Strandhäll också öppnade upp för att om arbetsmarknadens parter kommer överens om ett system med liknande effekt kan regeringen tänka sig avstå från att lägga fram förslaget om Hälsoväxling (se artikel i DN). Förslaget om Hälsoväxling och upplägget med ett alternativt partsspår innebär ett stort kliv framåt – men det är inte helt lätt att se vart stigen leder.

Hälsoväxling innebär att arbetsgivarna betalar en särskild sjukförsäkringsavgift som uppgår till 25 procent av sjukpenningskostnaden från och med dag 91 i sjukperioden för anställda som blivit sjukskrivna. Syftet är att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att arbeta förebyggande och ta ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering för att hejda ökningen av sjukfrånvaron. För att slå vakt om småföretag, som är särskilt sårbara för kostnadsökningar, är arbetsgivare endast skyldiga att betala särskild sjukförsäkringsavgift om denne överstiger 33 500 kr under ett kalenderår, vilket motsvarar ett års sjukskrivning för en person med genomsnittlig sjukpenningnivå. Därtill sänker regeringen arbetsgivaravgifterna så att förslaget om Hälsoväxling inte innebär ökade kostnader för arbetsgivarna som kollektiv.

För att motverka selektering och att Hälsoväxling leder till att det blir svårare för personer med sjukhistorik eller nedsatt funktionsförmåga att komma in på arbetsmarknaden är det också tänkt att det särskilda högriskskyddet, som innebär att arbetsgivare inte behöver betala sjuklön för personer med risk för en eller flera återkommande sjukperioder, även ska omfatta arbetsgivarnas kostnader för den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Utöver detta behöver inte heller arbetsgivarna betala särskild sjukförsäkringsavgift för personer som får olika former av anställningsstöd, såsom för personer med lönebidrag eller trygghetsanställning osv.

Förslaget om Hälsoväxling är intressant och utgår från samma tankar som TCO:s förslag på stärkta drivkrafter för arbetsgivarna genom ett system med medfinansiering som presenterats i TCOs förslag för en bättre sjukförsäkring. Samtidigt är Hälsoväxling en trubbigare konstruktion än det som TCO har skissat på. I TCOs förslag var syftet i första hand att medfinansieringen skulle rikta in sig på de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering i längre sjukfall medan de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar inte påförs någon extra kostnad i form av medfinansiering. En sådan konstruktion krävs dock att det i enskilda sjukskrivningsfall kan avgöras om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar eller inte. Detta kan ordnas på olika sätt. En bedömning om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar kan exempelvis kopplas till de insatser Försäkringskassan gör för att klarlägga behovet av rehabilitering eller arbetsanpassning, eller så kan det åläggas arbetsgivaren att vid en viss tidpunkt i sjukperioden redogöra för insatser och utifrån detta bedöma om arbetsgivaren har tagit ansvar.

Det kan också konstateras att Hälsoväxling är trubbigare än det system med medfinansiering som fanns i bruk mellan 2005 och 2006. I detta medfinansieringssystem betalade arbetshivaren inte någon medfinansieringsavgift om den anställde kunde återgå i arbete på deltid eller fick rehabiliteringspenning under pågående rehabilitering. Motiveringen till detta är att målsättningen med Hälsoväxling är att den sjuskrivne ska kunna återgå i arbete i oförändrad omfattning. Även om det fribeloppet och sänkning av arbetsgivaravgiften torde innebära att hälsoväxling inte leder till ökade kostnader totalt sett för arbetsgivare som redan tar sitt ansvar, kan detta ändå leda till att arbetsgivare betalar särskild sjukförsäkringsavgift även då arbetsgivarna inte har möjlighet att påverka sjukskrivningens längd genom insatser på arbetsplatsen eller inte hade kunnat förhindra sjukskrivningen. Om inte annat lär väl arbetsgivarna ha principiella invändningar mot detta - även om sänkta arbetsgivaravgifter gör förslaget kostnadsneutralt för många arbetsgivare.

Den stora överraskningen levererade Strandhäll dock efter att ha presenterat försslaget om Hälsoväxling genom att öppna upp för parterna att komma överens om en konstruktion som hade liknande effekt. Om en sådan överenskommelse kunde slutas mellan parterna skulle regeringen avstå från att lägga fram en proposition om Hälsoväxling. Hälsoväxling är med andra ord även en morot – eller piska om man så vill – för parterna att komma överens om ett alternativt sätt att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Partslösningar har också flera fördelar framför en lagstiftning. För det första är partslösningar smidigare då parter inom olika sektorer och branscher kan anpassa sina överenskommelser till de förhållanden som råder inom en viss bransch eller sektor. Det är också för många lättare att följa ett avtal som man själv har fått vara med att utforma än en lagstiftning. Parterna har också arbetat fram olika mekanismer för att säkerställa att avtal mellan parterna följs och för at behandla eventuella tvister mellan parterna om efterlevnaden av en överenskommelse.

Samtidigt finns det flera frågor kring hur en partslösning skulle kunna se ut och Strandhälls upplägg. En första sådan fråga är på vilken nivå avtal ska slutas – på central nivå mellan arbetsgivarorganisationer och förhandlingsorganisationerna (dvs PTK och OFR), eller på kollektivavtalsnivå mellan förbund och arbetsgivarorganisationer. Mycket talar för en mer central nivå för att inte behöva förhandla om en eventuell överenskommelse i varje avtalsrörelse. En annan fråga är om parterna inom de olika sektorerna (privat, kommuner och landsting och statlig sektor) måste komma fram till liknande avtal, eller om relativt olika konstruktioner kan accepteras inom olika sektorer. Och kommer staten vara beredd att skjuta till resurser – exempelvis i form av sänkta arbetsgivaravgifter eller i någon annan form? En närliggande fråga är hur det ska avgöras om det som parterna kommer överens om är tillräckligt? Och vad händer om parterna kommer överens om något inom två sektorer men inte i den tredje? Sedan är det ju också en fråga vad som ska göras för de som arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal och följaktligen inte kommer att ingå i en partslösning. Den pågående avtalsrörelsen sätter också käppar i hjulen för snabba partslösningar då det varslats om konflikt inom flera områden, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för förhandlingar om system för att få fler arbetsgivare att ta ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassning och rehabilitering.

Parternas förmåga att ta ansvar ska emellertid inte underskattas – men det är viktigt att lyfta fram att även staten måste ta sitt ansvar och inte helt lämna över till parterna. Framförallt måste staten vara beredd att träda in med resurser och ge parterna förutsättningar för att nå konstruktiva lösningar. Hälsoväxling är ett stort kliv framåt i arbetet för att hejda den ökande sjukfrånvaron – vart nästa steg leder är en mera öppen fråga.

Utredare välfärdsfrågor

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.