Stärkta drivkrafter för arbetsgivare - ett kliv framåt

TCObloggar 2016-04-07

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll presenterade igår ett system för Hälsoväxling, vilket i korthet innebär att arbetsgivare får stå för en del av sjukpenningkostnaderna för anställda som blivit sjukskrivna. Det är glädjande. TCO har länge drivit att arbetsgivarnas drivkrafter att ta ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning måste stärkas genom exempelvis att arbetsgivarna står för en del av sjukpenningkostnaderna – vilket också påpekas i den departementsskrivelse där förslaget presenteras (DS 2016:8, s. 78). Överraskande var dock att Strandhäll också öppnade upp för att om arbetsmarknadens parter kommer överens om ett system med liknande effekt kan regeringen tänka sig avstå från att lägga fram förslaget om Hälsoväxling (se artikel i DN). Förslaget om Hälsoväxling och upplägget med ett alternativt partsspår innebär ett stort kliv framåt – men det är inte helt lätt att se vart stigen leder.

Hälsoväxling innebär att arbetsgivarna betalar en särskild sjukförsäkringsavgift som uppgår till 25 procent av sjukpenningskostnaden från och med dag 91 i sjukperioden för anställda som blivit sjukskrivna. Syftet är att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att arbeta förebyggande och ta ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering för att hejda ökningen av sjukfrånvaron. För att slå vakt om småföretag, som är särskilt sårbara för kostnadsökningar, är arbetsgivare endast skyldiga att betala särskild sjukförsäkringsavgift om denne överstiger 33 500 kr under ett kalenderår, vilket motsvarar ett års sjukskrivning för en person med genomsnittlig sjukpenningnivå. Därtill sänker regeringen arbetsgivaravgifterna så att förslaget om Hälsoväxling inte innebär ökade kostnader för arbetsgivarna som kollektiv.

För att motverka selektering och att Hälsoväxling leder till att det blir svårare för personer med sjukhistorik eller nedsatt funktionsförmåga att komma in på arbetsmarknaden är det också tänkt att det särskilda högriskskyddet, som innebär att arbetsgivare inte behöver betala sjuklön för personer med risk för en eller flera återkommande sjukperioder, även ska omfatta arbetsgivarnas kostnader för den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Utöver detta behöver inte heller arbetsgivarna betala särskild sjukförsäkringsavgift för personer som får olika former av anställningsstöd, såsom för personer med lönebidrag eller trygghetsanställning osv.

Förslaget om Hälsoväxling är intressant och utgår från samma tankar som TCO:s förslag på stärkta drivkrafter för arbetsgivarna genom ett system med medfinansiering som presenterats i TCOs förslag för en bättre sjukförsäkring. Samtidigt är Hälsoväxling en trubbigare konstruktion än det som TCO har skissat på. I TCOs förslag var syftet i första hand att medfinansieringen skulle rikta in sig på de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering i längre sjukfall medan de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar inte påförs någon extra kostnad i form av medfinansiering. En sådan konstruktion krävs dock att det i enskilda sjukskrivningsfall kan avgöras om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar eller inte. Detta kan ordnas på olika sätt. En bedömning om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar kan exempelvis kopplas till de insatser Försäkringskassan gör för att klarlägga behovet av rehabilitering eller arbetsanpassning, eller så kan det åläggas arbetsgivaren att vid en viss tidpunkt i sjukperioden redogöra för insatser och utifrån detta bedöma om arbetsgivaren har tagit ansvar.

Det kan också konstateras att Hälsoväxling är trubbigare än det system med medfinansiering som fanns i bruk mellan 2005 och 2006. I detta medfinansieringssystem betalade arbetshivaren inte någon medfinansieringsavgift om den anställde kunde återgå i arbete på deltid eller fick rehabiliteringspenning under pågående rehabilitering. Motiveringen till detta är att målsättningen med Hälsoväxling är att den sjuskrivne ska kunna återgå i arbete i oförändrad omfattning. Även om det fribeloppet och sänkning av arbetsgivaravgiften torde innebära att hälsoväxling inte leder till ökade kostnader totalt sett för arbetsgivare som redan tar sitt ansvar, kan detta ändå leda till att arbetsgivare betalar särskild sjukförsäkringsavgift även då arbetsgivarna inte har möjlighet att påverka sjukskrivningens längd genom insatser på arbetsplatsen eller inte hade kunnat förhindra sjukskrivningen. Om inte annat lär väl arbetsgivarna ha principiella invändningar mot detta - även om sänkta arbetsgivaravgifter gör förslaget kostnadsneutralt för många arbetsgivare.

Den stora överraskningen levererade Strandhäll dock efter att ha presenterat försslaget om Hälsoväxling genom att öppna upp för parterna att komma överens om en konstruktion som hade liknande effekt. Om en sådan överenskommelse kunde slutas mellan parterna skulle regeringen avstå från att lägga fram en proposition om Hälsoväxling. Hälsoväxling är med andra ord även en morot – eller piska om man så vill – för parterna att komma överens om ett alternativt sätt att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Partslösningar har också flera fördelar framför en lagstiftning. För det första är partslösningar smidigare då parter inom olika sektorer och branscher kan anpassa sina överenskommelser till de förhållanden som råder inom en viss bransch eller sektor. Det är också för många lättare att följa ett avtal som man själv har fått vara med att utforma än en lagstiftning. Parterna har också arbetat fram olika mekanismer för att säkerställa att avtal mellan parterna följs och för at behandla eventuella tvister mellan parterna om efterlevnaden av en överenskommelse.

Samtidigt finns det flera frågor kring hur en partslösning skulle kunna se ut och Strandhälls upplägg. En första sådan fråga är på vilken nivå avtal ska slutas – på central nivå mellan arbetsgivarorganisationer och förhandlingsorganisationerna (dvs PTK och OFR), eller på kollektivavtalsnivå mellan förbund och arbetsgivarorganisationer. Mycket talar för en mer central nivå för att inte behöva förhandla om en eventuell överenskommelse i varje avtalsrörelse. En annan fråga är om parterna inom de olika sektorerna (privat, kommuner och landsting och statlig sektor) måste komma fram till liknande avtal, eller om relativt olika konstruktioner kan accepteras inom olika sektorer. Och kommer staten vara beredd att skjuta till resurser – exempelvis i form av sänkta arbetsgivaravgifter eller i någon annan form? En närliggande fråga är hur det ska avgöras om det som parterna kommer överens om är tillräckligt? Och vad händer om parterna kommer överens om något inom två sektorer men inte i den tredje? Sedan är det ju också en fråga vad som ska göras för de som arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal och följaktligen inte kommer att ingå i en partslösning. Den pågående avtalsrörelsen sätter också käppar i hjulen för snabba partslösningar då det varslats om konflikt inom flera områden, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för förhandlingar om system för att få fler arbetsgivare att ta ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassning och rehabilitering.

Parternas förmåga att ta ansvar ska emellertid inte underskattas – men det är viktigt att lyfta fram att även staten måste ta sitt ansvar och inte helt lämna över till parterna. Framförallt måste staten vara beredd att träda in med resurser och ge parterna förutsättningar för att nå konstruktiva lösningar. Hälsoväxling är ett stort kliv framåt i arbetet för att hejda den ökande sjukfrånvaron – vart nästa steg leder är en mera öppen fråga.

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Sofia Råsmar - EU-jurist

26 oktober, 2021

Arbetsrättsliga villkor 2.0

För närvarande bereds propositionen om Ett förenklat upphandlingsregelverk i finansutskottet. När ett nytt upphandlingsregelverk skulle genomföras år 2017 var frågan om arbetsrättsliga villkor högaktuell och en majoritet i riksdagen ställde sig då bakom förslaget att införa regler om arbetsrättsliga villkor för upphandlingar över tröskelvärdet.

Arbetsrätt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.