Stärkta drivkrafter för arbetsgivare - ett kliv framåt

TCObloggar 2016-04-07

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll presenterade igår ett system för Hälsoväxling, vilket i korthet innebär att arbetsgivare får stå för en del av sjukpenningkostnaderna för anställda som blivit sjukskrivna. Det är glädjande. TCO har länge drivit att arbetsgivarnas drivkrafter att ta ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning måste stärkas genom exempelvis att arbetsgivarna står för en del av sjukpenningkostnaderna – vilket också påpekas i den departementsskrivelse där förslaget presenteras (DS 2016:8, s. 78). Överraskande var dock att Strandhäll också öppnade upp för att om arbetsmarknadens parter kommer överens om ett system med liknande effekt kan regeringen tänka sig avstå från att lägga fram förslaget om Hälsoväxling (se artikel i DN). Förslaget om Hälsoväxling och upplägget med ett alternativt partsspår innebär ett stort kliv framåt – men det är inte helt lätt att se vart stigen leder.

Hälsoväxling innebär att arbetsgivarna betalar en särskild sjukförsäkringsavgift som uppgår till 25 procent av sjukpenningskostnaden från och med dag 91 i sjukperioden för anställda som blivit sjukskrivna. Syftet är att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att arbeta förebyggande och ta ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering för att hejda ökningen av sjukfrånvaron. För att slå vakt om småföretag, som är särskilt sårbara för kostnadsökningar, är arbetsgivare endast skyldiga att betala särskild sjukförsäkringsavgift om denne överstiger 33 500 kr under ett kalenderår, vilket motsvarar ett års sjukskrivning för en person med genomsnittlig sjukpenningnivå. Därtill sänker regeringen arbetsgivaravgifterna så att förslaget om Hälsoväxling inte innebär ökade kostnader för arbetsgivarna som kollektiv.

För att motverka selektering och att Hälsoväxling leder till att det blir svårare för personer med sjukhistorik eller nedsatt funktionsförmåga att komma in på arbetsmarknaden är det också tänkt att det särskilda högriskskyddet, som innebär att arbetsgivare inte behöver betala sjuklön för personer med risk för en eller flera återkommande sjukperioder, även ska omfatta arbetsgivarnas kostnader för den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Utöver detta behöver inte heller arbetsgivarna betala särskild sjukförsäkringsavgift för personer som får olika former av anställningsstöd, såsom för personer med lönebidrag eller trygghetsanställning osv.

Förslaget om Hälsoväxling är intressant och utgår från samma tankar som TCO:s förslag på stärkta drivkrafter för arbetsgivarna genom ett system med medfinansiering som presenterats i TCOs förslag för en bättre sjukförsäkring. Samtidigt är Hälsoväxling en trubbigare konstruktion än det som TCO har skissat på. I TCOs förslag var syftet i första hand att medfinansieringen skulle rikta in sig på de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering i längre sjukfall medan de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar inte påförs någon extra kostnad i form av medfinansiering. En sådan konstruktion krävs dock att det i enskilda sjukskrivningsfall kan avgöras om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar eller inte. Detta kan ordnas på olika sätt. En bedömning om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar kan exempelvis kopplas till de insatser Försäkringskassan gör för att klarlägga behovet av rehabilitering eller arbetsanpassning, eller så kan det åläggas arbetsgivaren att vid en viss tidpunkt i sjukperioden redogöra för insatser och utifrån detta bedöma om arbetsgivaren har tagit ansvar.

Det kan också konstateras att Hälsoväxling är trubbigare än det system med medfinansiering som fanns i bruk mellan 2005 och 2006. I detta medfinansieringssystem betalade arbetshivaren inte någon medfinansieringsavgift om den anställde kunde återgå i arbete på deltid eller fick rehabiliteringspenning under pågående rehabilitering. Motiveringen till detta är att målsättningen med Hälsoväxling är att den sjuskrivne ska kunna återgå i arbete i oförändrad omfattning. Även om det fribeloppet och sänkning av arbetsgivaravgiften torde innebära att hälsoväxling inte leder till ökade kostnader totalt sett för arbetsgivare som redan tar sitt ansvar, kan detta ändå leda till att arbetsgivare betalar särskild sjukförsäkringsavgift även då arbetsgivarna inte har möjlighet att påverka sjukskrivningens längd genom insatser på arbetsplatsen eller inte hade kunnat förhindra sjukskrivningen. Om inte annat lär väl arbetsgivarna ha principiella invändningar mot detta - även om sänkta arbetsgivaravgifter gör förslaget kostnadsneutralt för många arbetsgivare.

Den stora överraskningen levererade Strandhäll dock efter att ha presenterat försslaget om Hälsoväxling genom att öppna upp för parterna att komma överens om en konstruktion som hade liknande effekt. Om en sådan överenskommelse kunde slutas mellan parterna skulle regeringen avstå från att lägga fram en proposition om Hälsoväxling. Hälsoväxling är med andra ord även en morot – eller piska om man så vill – för parterna att komma överens om ett alternativt sätt att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Partslösningar har också flera fördelar framför en lagstiftning. För det första är partslösningar smidigare då parter inom olika sektorer och branscher kan anpassa sina överenskommelser till de förhållanden som råder inom en viss bransch eller sektor. Det är också för många lättare att följa ett avtal som man själv har fått vara med att utforma än en lagstiftning. Parterna har också arbetat fram olika mekanismer för att säkerställa att avtal mellan parterna följs och för at behandla eventuella tvister mellan parterna om efterlevnaden av en överenskommelse.

Samtidigt finns det flera frågor kring hur en partslösning skulle kunna se ut och Strandhälls upplägg. En första sådan fråga är på vilken nivå avtal ska slutas – på central nivå mellan arbetsgivarorganisationer och förhandlingsorganisationerna (dvs PTK och OFR), eller på kollektivavtalsnivå mellan förbund och arbetsgivarorganisationer. Mycket talar för en mer central nivå för att inte behöva förhandla om en eventuell överenskommelse i varje avtalsrörelse. En annan fråga är om parterna inom de olika sektorerna (privat, kommuner och landsting och statlig sektor) måste komma fram till liknande avtal, eller om relativt olika konstruktioner kan accepteras inom olika sektorer. Och kommer staten vara beredd att skjuta till resurser – exempelvis i form av sänkta arbetsgivaravgifter eller i någon annan form? En närliggande fråga är hur det ska avgöras om det som parterna kommer överens om är tillräckligt? Och vad händer om parterna kommer överens om något inom två sektorer men inte i den tredje? Sedan är det ju också en fråga vad som ska göras för de som arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal och följaktligen inte kommer att ingå i en partslösning. Den pågående avtalsrörelsen sätter också käppar i hjulen för snabba partslösningar då det varslats om konflikt inom flera områden, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för förhandlingar om system för att få fler arbetsgivare att ta ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassning och rehabilitering.

Parternas förmåga att ta ansvar ska emellertid inte underskattas – men det är viktigt att lyfta fram att även staten måste ta sitt ansvar och inte helt lämna över till parterna. Framförallt måste staten vara beredd att träda in med resurser och ge parterna förutsättningar för att nå konstruktiva lösningar. Hälsoväxling är ett stort kliv framåt i arbetet för att hejda den ökande sjukfrånvaron – vart nästa steg leder är en mera öppen fråga.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.