Stärkta drivkrafter för arbetsgivare - ett kliv framåt

TCObloggar 2016-04-07

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll presenterade igår ett system för Hälsoväxling, vilket i korthet innebär att arbetsgivare får stå för en del av sjukpenningkostnaderna för anställda som blivit sjukskrivna. Det är glädjande. TCO har länge drivit att arbetsgivarnas drivkrafter att ta ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning måste stärkas genom exempelvis att arbetsgivarna står för en del av sjukpenningkostnaderna – vilket också påpekas i den departementsskrivelse där förslaget presenteras (DS 2016:8, s. 78). Överraskande var dock att Strandhäll också öppnade upp för att om arbetsmarknadens parter kommer överens om ett system med liknande effekt kan regeringen tänka sig avstå från att lägga fram förslaget om Hälsoväxling (se artikel i DN). Förslaget om Hälsoväxling och upplägget med ett alternativt partsspår innebär ett stort kliv framåt – men det är inte helt lätt att se vart stigen leder.

Hälsoväxling innebär att arbetsgivarna betalar en särskild sjukförsäkringsavgift som uppgår till 25 procent av sjukpenningskostnaden från och med dag 91 i sjukperioden för anställda som blivit sjukskrivna. Syftet är att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att arbeta förebyggande och ta ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering för att hejda ökningen av sjukfrånvaron. För att slå vakt om småföretag, som är särskilt sårbara för kostnadsökningar, är arbetsgivare endast skyldiga att betala särskild sjukförsäkringsavgift om denne överstiger 33 500 kr under ett kalenderår, vilket motsvarar ett års sjukskrivning för en person med genomsnittlig sjukpenningnivå. Därtill sänker regeringen arbetsgivaravgifterna så att förslaget om Hälsoväxling inte innebär ökade kostnader för arbetsgivarna som kollektiv.

För att motverka selektering och att Hälsoväxling leder till att det blir svårare för personer med sjukhistorik eller nedsatt funktionsförmåga att komma in på arbetsmarknaden är det också tänkt att det särskilda högriskskyddet, som innebär att arbetsgivare inte behöver betala sjuklön för personer med risk för en eller flera återkommande sjukperioder, även ska omfatta arbetsgivarnas kostnader för den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Utöver detta behöver inte heller arbetsgivarna betala särskild sjukförsäkringsavgift för personer som får olika former av anställningsstöd, såsom för personer med lönebidrag eller trygghetsanställning osv.

Förslaget om Hälsoväxling är intressant och utgår från samma tankar som TCO:s förslag på stärkta drivkrafter för arbetsgivarna genom ett system med medfinansiering som presenterats i TCOs förslag för en bättre sjukförsäkring. Samtidigt är Hälsoväxling en trubbigare konstruktion än det som TCO har skissat på. I TCOs förslag var syftet i första hand att medfinansieringen skulle rikta in sig på de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering i längre sjukfall medan de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar inte påförs någon extra kostnad i form av medfinansiering. En sådan konstruktion krävs dock att det i enskilda sjukskrivningsfall kan avgöras om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar eller inte. Detta kan ordnas på olika sätt. En bedömning om arbetsgivaren har tagit sitt ansvar kan exempelvis kopplas till de insatser Försäkringskassan gör för att klarlägga behovet av rehabilitering eller arbetsanpassning, eller så kan det åläggas arbetsgivaren att vid en viss tidpunkt i sjukperioden redogöra för insatser och utifrån detta bedöma om arbetsgivaren har tagit ansvar.

Det kan också konstateras att Hälsoväxling är trubbigare än det system med medfinansiering som fanns i bruk mellan 2005 och 2006. I detta medfinansieringssystem betalade arbetshivaren inte någon medfinansieringsavgift om den anställde kunde återgå i arbete på deltid eller fick rehabiliteringspenning under pågående rehabilitering. Motiveringen till detta är att målsättningen med Hälsoväxling är att den sjuskrivne ska kunna återgå i arbete i oförändrad omfattning. Även om det fribeloppet och sänkning av arbetsgivaravgiften torde innebära att hälsoväxling inte leder till ökade kostnader totalt sett för arbetsgivare som redan tar sitt ansvar, kan detta ändå leda till att arbetsgivare betalar särskild sjukförsäkringsavgift även då arbetsgivarna inte har möjlighet att påverka sjukskrivningens längd genom insatser på arbetsplatsen eller inte hade kunnat förhindra sjukskrivningen. Om inte annat lär väl arbetsgivarna ha principiella invändningar mot detta - även om sänkta arbetsgivaravgifter gör förslaget kostnadsneutralt för många arbetsgivare.

Den stora överraskningen levererade Strandhäll dock efter att ha presenterat försslaget om Hälsoväxling genom att öppna upp för parterna att komma överens om en konstruktion som hade liknande effekt. Om en sådan överenskommelse kunde slutas mellan parterna skulle regeringen avstå från att lägga fram en proposition om Hälsoväxling. Hälsoväxling är med andra ord även en morot – eller piska om man så vill – för parterna att komma överens om ett alternativt sätt att hejda den ökande sjukfrånvaron.

Partslösningar har också flera fördelar framför en lagstiftning. För det första är partslösningar smidigare då parter inom olika sektorer och branscher kan anpassa sina överenskommelser till de förhållanden som råder inom en viss bransch eller sektor. Det är också för många lättare att följa ett avtal som man själv har fått vara med att utforma än en lagstiftning. Parterna har också arbetat fram olika mekanismer för att säkerställa att avtal mellan parterna följs och för at behandla eventuella tvister mellan parterna om efterlevnaden av en överenskommelse.

Samtidigt finns det flera frågor kring hur en partslösning skulle kunna se ut och Strandhälls upplägg. En första sådan fråga är på vilken nivå avtal ska slutas – på central nivå mellan arbetsgivarorganisationer och förhandlingsorganisationerna (dvs PTK och OFR), eller på kollektivavtalsnivå mellan förbund och arbetsgivarorganisationer. Mycket talar för en mer central nivå för att inte behöva förhandla om en eventuell överenskommelse i varje avtalsrörelse. En annan fråga är om parterna inom de olika sektorerna (privat, kommuner och landsting och statlig sektor) måste komma fram till liknande avtal, eller om relativt olika konstruktioner kan accepteras inom olika sektorer. Och kommer staten vara beredd att skjuta till resurser – exempelvis i form av sänkta arbetsgivaravgifter eller i någon annan form? En närliggande fråga är hur det ska avgöras om det som parterna kommer överens om är tillräckligt? Och vad händer om parterna kommer överens om något inom två sektorer men inte i den tredje? Sedan är det ju också en fråga vad som ska göras för de som arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal och följaktligen inte kommer att ingå i en partslösning. Den pågående avtalsrörelsen sätter också käppar i hjulen för snabba partslösningar då det varslats om konflikt inom flera områden, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för förhandlingar om system för att få fler arbetsgivare att ta ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassning och rehabilitering.

Parternas förmåga att ta ansvar ska emellertid inte underskattas – men det är viktigt att lyfta fram att även staten måste ta sitt ansvar och inte helt lämna över till parterna. Framförallt måste staten vara beredd att träda in med resurser och ge parterna förutsättningar för att nå konstruktiva lösningar. Hälsoväxling är ett stort kliv framåt i arbetet för att hejda den ökande sjukfrånvaron – vart nästa steg leder är en mera öppen fråga.

Utredare välfärdsfrågor

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.