Slopad tidsgräns får inte innebära att de sjukskrivna lämnas i sticket.

TCObloggar 2016-02-01

Idag träder regeringens förslag i budgeten för 2016 att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ikraft efter beslut i riksdagen den 9 december 2015. Det innebär att sjukskrivna kan få i princip ett obegränsat antal dagar med sjukpenning. Därtill tas Arbetslivsintroduktionen, ALI, bort. Debatten fram till proposition och beslut har varit livlig och meningarna delade. TCO har accepterat att den bortre tidsgränsen tas bort, men hade hellre sett ökade insatser för rehabilitering och stöd så att fler sjukskrivna kommer tillbaka till arbetslivet och att den tidsbegränsade sjukersättningen återinförs för dem som har en mera stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det är oerhört viktig att de sjukskrivna i och med borttagandet av den bortre tidsgränsen nu inte lämnas i sticket.

I den sjukförsäkring som alliansregeringen skapade genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 var olika tidsgränser för insatser och prövning av arbetsförmåga mot en successivt bredare arbetsmarknad centrala. Mycket diskussion har stått kring tidsgränsen vid 180 dagar då den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, om det inte är oskäligt med en sådan prövning eller det finns särskilda skäl. Rätten till sjukpenning normalnivå upphör normalt vid dag 365 (om det rör sig om allvarlig sjukdom kan den försäkrade få fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller om det vore oskäligt på annat sätt att inte bevilja fler dagar på normalnivå). Den sjukskriven kan då ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå som kan fås i ytterligare 550 dagar (längre tid om det rör sig om arbetsskada).  Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är den tidsgräns som infaller då rätten till sjukpenning på fortsättningsnivå upphör efter totalt 914 dagars sjukskrivning (2,5 år).

Då den bortre tidsgränsen passeras går den sjukskrivne över till Arbetslivsintroduktion (ALI) i Arbetsförmedlingens regi där ytterligare utredningar och stöd görs för att se om det finns arbetsförmågan kan återfås. Under tiden i ALI har den som deltar få rätt till aktivitetsstöd. Efter avslutad ALI går en del tillbaka till sjukförsäkringen och börjar om med en ny sjukskrivningsperiod, en del går till sjukersättning, en del stannar kvar i arbetslöshet och en (om än liten) del går till mer eller mindre subventionerat arbete.

Kritiken mot den bortre tidsgränsen, eller ”stupstocken” som de som har varit mot tidsgränsen också har kallat den, har varit omfattande.  Kritiken har främst varit att personer som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom kastas ut ur sjukförsäkringen och hamnar i åtgärder som inte hjälper dem. Det har också förekommit att Försäkringskassan har bedömt att det finns en arbetsförmåga och därför nekat sjukpenning medan Arbetsförmedlingar har bedömt att samma person helt saknar arbetsförmåga och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande – personer har så att säga ”fallit mellan stolarna”.

Det har också funnits en ganska stor kritik mot ALI och de insatser som görs inom ALI – eller snarare frånvaron av insatser för många som har deltagit i ALI. Bland annat har Försäkringskassan visat i en rapport att många av de som deltog i ALI inte förstod varför de skulle delta eller blev hjälpta av att delta i ALI. Samtidigt fanns det också de som blev hjälpta av att delta i ALI och komma till Arbetsföremedlingen och därifrån vidare till ett arbete och förnyad tro på sig själva. Vilka effekter som vägde över egentligen är svårt att säga.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen är dock inte oproblematiskt, och olika slags argument kan anföras mot att den bortre tidsgränsen nu tas bort. Förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen lades fram i DS 2015:17 – Avskaffandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen – som togs fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet.   Arbetsgruppen för ett principiellt resonemang om syftet med sjukförsäkringen. Arbetsgruppen skriver att:

Syftet med sjukförsäkringen är att den som drabbas av sjukdom och till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. Införandet av en tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse mot denna princip.

Men det är långt ifrån uppenbart att syftet med sjukförsäkringen är att ge ekonomiskt skydd hur länge som helst åt dem som på grund av sjukdom inte kan försörja sig själv genom förvärvsarbete. Tvärtom har syftet med sjukförsäkringen av dem som lade grunden för dagens sjukförsäkringssystem definierats som att ge inkomsttrygghet vid inkomstförlust på grund av sjukdom under en begränsad period. Socialvårdskommittén skriver i sitt betänkande om sjukförsäkringen (SOU 1944:15, s. 184) att ”Sjukpenningens uppgift är fastmer att upprätthålla [levnads-] standarden, i vart fall under övergående perioder av arbetsoförmåga”. Vid längre perioder av arbetsoförmåga förväntas den som drabbats i viss mån anpassa sina levnadskostnader till en minskad inkomst. Tidsgränsen för rätt till sjukpenning sattes av Socialvårdskommittén till två år.

Och Anna Hedborg skriver i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande, ”Mera försäkring och mera arbete” (SOU 2006:86, s. 65), att sjukförsäkringen består av två delar, där sjukpenningen syftar till ersätta inkomstförlut vid en tillfällig period av arbetsoförmåga på grund av sjukdom:

Sjukförsäkringen kan sägas bestå av två delar; ett skydd mot tillfällig arbetsoförmåga (sjukpenning) och ett skydd mot varaktig arbetsoförmåga (sjuk- och aktivitetsersättning tidigare kallat förtidspension). Det är i grunden två delar av samma försäkring men regler och villkor skiljer sig på flera punkter.

Att det finns en bortre tidsgräns för rätt till sjukpenning är med andra ord inget nytt påfund utan en viktig del av sjukförsäkringssystemet. Tanken kring sjukförsäkringen och sjukpenning har just varit att rätten till sjukpenning, som syftar till att ge de försäkrade inkomsttrygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, är tidsbegränsad. Vid mer långvarig sjukfrånvaro hänvisas den sjukskrivne till sjukersättning där andra villkor gäller och ersättningen är lägre.

Ett argument för denna ”arbetsdelning” mellan sjukpenning och sjukersättning är att om sjukpenning kunde fås under obegränsad tid skulle detta leda till en urholkning av sjukförsäkringen som en försäkring och riskera att sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag. Även om sambandet mellan avgifter till sjukförsäkringen, som i princip betalas av de förvärvsarbetande i form av avstått löneutrymme (även om arbetsgivaren betalar in premien), inte är aktuariskt på individnivå (dvs speglar den enskildes ”risk” att behöva utnyttja sjukförsäkringen), baseras sjukförsäkringen ändå på försäkringsprincipen där de försäkrade får en rätt till ersättning från försäkringen i kraft av att de bidrar till försäkringen. Sjukförsäkringen är som socialvårdskommittén uttryckte det ”en hjälp till självhjälp”, vilket är fundamentalt olikt ett bidrag. Borttagandet av den bortre tidsgränsen kan då riskera att ersättning i form av sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag, och därmed hotas sjukförsäkringens grund i försäkringsprincipen (hur skakig den än nu är i dagens sjukförsäkring).

Flera tunga remissinstanser har också varit mer eller mindre kritiska till borttagandet av den bortre tidsgränsen. Försäkringskassan varnar i sitt remissvar på Ds 2015:17 fören ökad sjukfrånvaro som en effekt av att den bortre tidsgränsen tas bort. Inspektionen för socialförsäkringen lyfter i sitt remissvar fram att det är möjligt att den bortre tidsgränsen tas bort, men att det då är än viktigare att försäkringskassan upprätthåller tidsgränserna vid 90, 180 och 365 dagar. ISF delar inte uppfattningen att borttagandet av den bortre tidsgränsen underlättar för rehabilitering och återgång i arbete, som arbetsgruppen bakom Ds 2015:17 påstår. ISF påpekar att det behövs andra åtgärder, och föreslår att ALI finns kvar men att de som deltar ska få ersättning från sjukförsäkringen istället för aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen varnar i sitt remissvar för en ökad sjukfrånvaro och allt längre sjukfall. Framförallt ser Arbetsförmedlingen brister i arbetsgruppens analyser av konsekvenserna av att den bortre tidsgränsen tas bort och hur åtgärder för de långa sjukfallen ska samordnas i framtiden. Risken är att sjukfallen blir längre och att de sjukskrivna inte får tillgodogöra sig insatser från Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis pekar expertmyndigheter på risken att borttagandet av den bortre tidsgränsen leder till en ökad sjukfrånvaro, och därmed högre kostnader för socialförsäkringssystemet, och att enskilda riskerar att hamna i längre sjukfall om inte insatser görs för att säkerställa att sjukskrivna får insatser och rehabilitering i tid.

TCO lyfter i sitt remissvar fram att det är bra utförsäkringarna från sjukförsäkringen upphör i och med förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen. Däremot hade TCO i första hand sett ett annat tillvägagångssätt än ett slopande av bortre tidsgränsen.  TCO har i sina förslag för en bättre sjukförsäkring flera förslag som syftar till att göra det lättare för de som drabbas av ohälsa att ta tillvara sin kompetens och erfarenhet och komma tillbaka till arbetslivet. Exempelvis vill TCO att den maximala tiden med sjukpenning förlängs med ett år och att de sjukskrivna får ett år där deras arbetsförmåga prövas mot arbeten inom deras kompetensområde. TCO vill också stärka resurserna till Försäkringskassan så att de kontroller och bedömningar som krävs inför de olika tidsgränserna verkligen genomförs, och stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att erbjuda sjukskrivna medarbetare den arbetsinriktade rehabilitering de behöver.  För att ge de som drabbas av en mera varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom en säker inkomst och andrum för återhämtning vill TCO återinföra tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att sjukersättning kan återigen kan fylla sitt syfte att erbjuda de som drabbas av en mera långvarig ohälsa en trygg inkomst. Det bör också hållas i minnet att även sjukersättning kan kombineras med olika insatser för at stimulera återgång i arbete eller att den som har sjukersättning även idag kan pröva på arbete utan att förlora rätten till sjukersättning.

Nu gäller det framförallt för regeringen att se till att den bortre tidsgränsen inte innebär att de långvarigt sjuka lämnas i sticket utan att de får hjälp och stöd och när det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I budgeten för 2016 stärker regeringen Försäkringskassans budget för att säkerställa att Försäkringskassan gör sitt jobb när det gäller bedömningar och kontroller vid tidsgränserna 90, 180 och 365 dagar. Och Försäkringskassan har också fått i uppdrag att se över sjukskrivningsprocessen. Det är välbehövligt då Försäkringskassan inte har klarat av att göra de avstämningar och utredningar som krävs vid de olika tidsgränserna, även om det också blivit bättre på senare tid. I debatten inför avskaffandet av den bortre tidsgränsen framhöll också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att regeringen har diskuterat olika förslag för att minska sjukfrånvaron och även förstärkt anslagen till Försäkringskassan och samordningsförbunden (anf. 51). Men ännu har regeringen faktiskt inte i lagstiftning eller instruktioner till myndigheter konkretiserat förslagen på hur de långvariga sjukfallen ska få stöd och hjälp att komma tillbaka till arbetslivet – d.v.s. de sjukfall där dag 180 och dag 365 har passerats och det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.  Vi får hoppas att det kommer. Sverige har inte råd att gå miste om människors kompetens och kraft bara för att de har blivit sjuka.

Utredare välfärdsfrågor

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.