Slopad tidsgräns får inte innebära att de sjukskrivna lämnas i sticket.

TCObloggar 2016-02-01

Idag träder regeringens förslag i budgeten för 2016 att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ikraft efter beslut i riksdagen den 9 december 2015. Det innebär att sjukskrivna kan få i princip ett obegränsat antal dagar med sjukpenning. Därtill tas Arbetslivsintroduktionen, ALI, bort. Debatten fram till proposition och beslut har varit livlig och meningarna delade. TCO har accepterat att den bortre tidsgränsen tas bort, men hade hellre sett ökade insatser för rehabilitering och stöd så att fler sjukskrivna kommer tillbaka till arbetslivet och att den tidsbegränsade sjukersättningen återinförs för dem som har en mera stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det är oerhört viktig att de sjukskrivna i och med borttagandet av den bortre tidsgränsen nu inte lämnas i sticket.

I den sjukförsäkring som alliansregeringen skapade genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 var olika tidsgränser för insatser och prövning av arbetsförmåga mot en successivt bredare arbetsmarknad centrala. Mycket diskussion har stått kring tidsgränsen vid 180 dagar då den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, om det inte är oskäligt med en sådan prövning eller det finns särskilda skäl. Rätten till sjukpenning normalnivå upphör normalt vid dag 365 (om det rör sig om allvarlig sjukdom kan den försäkrade få fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller om det vore oskäligt på annat sätt att inte bevilja fler dagar på normalnivå). Den sjukskriven kan då ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå som kan fås i ytterligare 550 dagar (längre tid om det rör sig om arbetsskada).  Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är den tidsgräns som infaller då rätten till sjukpenning på fortsättningsnivå upphör efter totalt 914 dagars sjukskrivning (2,5 år).

Då den bortre tidsgränsen passeras går den sjukskrivne över till Arbetslivsintroduktion (ALI) i Arbetsförmedlingens regi där ytterligare utredningar och stöd görs för att se om det finns arbetsförmågan kan återfås. Under tiden i ALI har den som deltar få rätt till aktivitetsstöd. Efter avslutad ALI går en del tillbaka till sjukförsäkringen och börjar om med en ny sjukskrivningsperiod, en del går till sjukersättning, en del stannar kvar i arbetslöshet och en (om än liten) del går till mer eller mindre subventionerat arbete.

Kritiken mot den bortre tidsgränsen, eller ”stupstocken” som de som har varit mot tidsgränsen också har kallat den, har varit omfattande.  Kritiken har främst varit att personer som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom kastas ut ur sjukförsäkringen och hamnar i åtgärder som inte hjälper dem. Det har också förekommit att Försäkringskassan har bedömt att det finns en arbetsförmåga och därför nekat sjukpenning medan Arbetsförmedlingar har bedömt att samma person helt saknar arbetsförmåga och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande – personer har så att säga ”fallit mellan stolarna”.

Det har också funnits en ganska stor kritik mot ALI och de insatser som görs inom ALI – eller snarare frånvaron av insatser för många som har deltagit i ALI. Bland annat har Försäkringskassan visat i en rapport att många av de som deltog i ALI inte förstod varför de skulle delta eller blev hjälpta av att delta i ALI. Samtidigt fanns det också de som blev hjälpta av att delta i ALI och komma till Arbetsföremedlingen och därifrån vidare till ett arbete och förnyad tro på sig själva. Vilka effekter som vägde över egentligen är svårt att säga.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen är dock inte oproblematiskt, och olika slags argument kan anföras mot att den bortre tidsgränsen nu tas bort. Förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen lades fram i DS 2015:17 – Avskaffandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen – som togs fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet.   Arbetsgruppen för ett principiellt resonemang om syftet med sjukförsäkringen. Arbetsgruppen skriver att:

Syftet med sjukförsäkringen är att den som drabbas av sjukdom och till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. Införandet av en tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse mot denna princip.

Men det är långt ifrån uppenbart att syftet med sjukförsäkringen är att ge ekonomiskt skydd hur länge som helst åt dem som på grund av sjukdom inte kan försörja sig själv genom förvärvsarbete. Tvärtom har syftet med sjukförsäkringen av dem som lade grunden för dagens sjukförsäkringssystem definierats som att ge inkomsttrygghet vid inkomstförlust på grund av sjukdom under en begränsad period. Socialvårdskommittén skriver i sitt betänkande om sjukförsäkringen (SOU 1944:15, s. 184) att ”Sjukpenningens uppgift är fastmer att upprätthålla [levnads-] standarden, i vart fall under övergående perioder av arbetsoförmåga”. Vid längre perioder av arbetsoförmåga förväntas den som drabbats i viss mån anpassa sina levnadskostnader till en minskad inkomst. Tidsgränsen för rätt till sjukpenning sattes av Socialvårdskommittén till två år.

Och Anna Hedborg skriver i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande, ”Mera försäkring och mera arbete” (SOU 2006:86, s. 65), att sjukförsäkringen består av två delar, där sjukpenningen syftar till ersätta inkomstförlut vid en tillfällig period av arbetsoförmåga på grund av sjukdom:

Sjukförsäkringen kan sägas bestå av två delar; ett skydd mot tillfällig arbetsoförmåga (sjukpenning) och ett skydd mot varaktig arbetsoförmåga (sjuk- och aktivitetsersättning tidigare kallat förtidspension). Det är i grunden två delar av samma försäkring men regler och villkor skiljer sig på flera punkter.

Att det finns en bortre tidsgräns för rätt till sjukpenning är med andra ord inget nytt påfund utan en viktig del av sjukförsäkringssystemet. Tanken kring sjukförsäkringen och sjukpenning har just varit att rätten till sjukpenning, som syftar till att ge de försäkrade inkomsttrygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, är tidsbegränsad. Vid mer långvarig sjukfrånvaro hänvisas den sjukskrivne till sjukersättning där andra villkor gäller och ersättningen är lägre.

Ett argument för denna ”arbetsdelning” mellan sjukpenning och sjukersättning är att om sjukpenning kunde fås under obegränsad tid skulle detta leda till en urholkning av sjukförsäkringen som en försäkring och riskera att sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag. Även om sambandet mellan avgifter till sjukförsäkringen, som i princip betalas av de förvärvsarbetande i form av avstått löneutrymme (även om arbetsgivaren betalar in premien), inte är aktuariskt på individnivå (dvs speglar den enskildes ”risk” att behöva utnyttja sjukförsäkringen), baseras sjukförsäkringen ändå på försäkringsprincipen där de försäkrade får en rätt till ersättning från försäkringen i kraft av att de bidrar till försäkringen. Sjukförsäkringen är som socialvårdskommittén uttryckte det ”en hjälp till självhjälp”, vilket är fundamentalt olikt ett bidrag. Borttagandet av den bortre tidsgränsen kan då riskera att ersättning i form av sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag, och därmed hotas sjukförsäkringens grund i försäkringsprincipen (hur skakig den än nu är i dagens sjukförsäkring).

Flera tunga remissinstanser har också varit mer eller mindre kritiska till borttagandet av den bortre tidsgränsen. Försäkringskassan varnar i sitt remissvar på Ds 2015:17 fören ökad sjukfrånvaro som en effekt av att den bortre tidsgränsen tas bort. Inspektionen för socialförsäkringen lyfter i sitt remissvar fram att det är möjligt att den bortre tidsgränsen tas bort, men att det då är än viktigare att försäkringskassan upprätthåller tidsgränserna vid 90, 180 och 365 dagar. ISF delar inte uppfattningen att borttagandet av den bortre tidsgränsen underlättar för rehabilitering och återgång i arbete, som arbetsgruppen bakom Ds 2015:17 påstår. ISF påpekar att det behövs andra åtgärder, och föreslår att ALI finns kvar men att de som deltar ska få ersättning från sjukförsäkringen istället för aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen varnar i sitt remissvar för en ökad sjukfrånvaro och allt längre sjukfall. Framförallt ser Arbetsförmedlingen brister i arbetsgruppens analyser av konsekvenserna av att den bortre tidsgränsen tas bort och hur åtgärder för de långa sjukfallen ska samordnas i framtiden. Risken är att sjukfallen blir längre och att de sjukskrivna inte får tillgodogöra sig insatser från Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis pekar expertmyndigheter på risken att borttagandet av den bortre tidsgränsen leder till en ökad sjukfrånvaro, och därmed högre kostnader för socialförsäkringssystemet, och att enskilda riskerar att hamna i längre sjukfall om inte insatser görs för att säkerställa att sjukskrivna får insatser och rehabilitering i tid.

TCO lyfter i sitt remissvar fram att det är bra utförsäkringarna från sjukförsäkringen upphör i och med förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen. Däremot hade TCO i första hand sett ett annat tillvägagångssätt än ett slopande av bortre tidsgränsen.  TCO har i sina förslag för en bättre sjukförsäkring flera förslag som syftar till att göra det lättare för de som drabbas av ohälsa att ta tillvara sin kompetens och erfarenhet och komma tillbaka till arbetslivet. Exempelvis vill TCO att den maximala tiden med sjukpenning förlängs med ett år och att de sjukskrivna får ett år där deras arbetsförmåga prövas mot arbeten inom deras kompetensområde. TCO vill också stärka resurserna till Försäkringskassan så att de kontroller och bedömningar som krävs inför de olika tidsgränserna verkligen genomförs, och stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att erbjuda sjukskrivna medarbetare den arbetsinriktade rehabilitering de behöver.  För att ge de som drabbas av en mera varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom en säker inkomst och andrum för återhämtning vill TCO återinföra tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att sjukersättning kan återigen kan fylla sitt syfte att erbjuda de som drabbas av en mera långvarig ohälsa en trygg inkomst. Det bör också hållas i minnet att även sjukersättning kan kombineras med olika insatser för at stimulera återgång i arbete eller att den som har sjukersättning även idag kan pröva på arbete utan att förlora rätten till sjukersättning.

Nu gäller det framförallt för regeringen att se till att den bortre tidsgränsen inte innebär att de långvarigt sjuka lämnas i sticket utan att de får hjälp och stöd och när det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I budgeten för 2016 stärker regeringen Försäkringskassans budget för att säkerställa att Försäkringskassan gör sitt jobb när det gäller bedömningar och kontroller vid tidsgränserna 90, 180 och 365 dagar. Och Försäkringskassan har också fått i uppdrag att se över sjukskrivningsprocessen. Det är välbehövligt då Försäkringskassan inte har klarat av att göra de avstämningar och utredningar som krävs vid de olika tidsgränserna, även om det också blivit bättre på senare tid. I debatten inför avskaffandet av den bortre tidsgränsen framhöll också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att regeringen har diskuterat olika förslag för att minska sjukfrånvaron och även förstärkt anslagen till Försäkringskassan och samordningsförbunden (anf. 51). Men ännu har regeringen faktiskt inte i lagstiftning eller instruktioner till myndigheter konkretiserat förslagen på hur de långvariga sjukfallen ska få stöd och hjälp att komma tillbaka till arbetslivet – d.v.s. de sjukfall där dag 180 och dag 365 har passerats och det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.  Vi får hoppas att det kommer. Sverige har inte råd att gå miste om människors kompetens och kraft bara för att de har blivit sjuka.

Utredare välfärdsfrågor

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Efter en ovanlig vår och ett ovanligt år summerar Therese Svanström året hittills och med hopp går hon in i semestern och ser fram emot den osäkra, men intressanta hösten. Glad sommar! 

Läs mer

Debatt

Ökade sjuktal kräver en reformerad försäkring

Sjuktalen går upp i Hallands län – då är det viktigt med en sjukförsäkring som ger de försäkrade inkomsttrygghet och som främjar rehabilitering och återgång i arbete, skriver Therese Svanström i Hallandsposten.

Nyheter

Kompromisskampen firar fem år - fast i höst

Det började som en rolig idé 2016 - att få de politiska ungdomsförbunden att kompromissa sig fram till lösningar på scenen i Almedalen. Sedan dess har vi sett spännande samarbeten och nya vänskaper uppstå i TCO-landet. I år blir det inget Almedalen, men det blir Kompromisskampen. Skriv redan nu in 7 oktober i din kalender, då firar vi fem år av lösningar istället för låsningar i politiken.

Pressmeddelanden

TCO välkomnar en a-kassa anpassad efter dagens arbetsmarknad

TCO är positiva till a-kasseutredningen som överlämnades till regeringen måndagen 15 juni. Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning. En förändring som betyder mycket för tjänstemannagrupperna, det välkomnar TCO.

Debatt

Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen

Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får i dag ersättning från a-kassan. Därför är det bra att en aktuell utredning föreslår att a-kassan ska breddas. Det gynnar exempelvis egenföretagare och kombinatörer, skriver Therese Svanström, TCO på Altinget.se.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2020

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

TCO starkt kritiska till LAS-utredningen

TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO ser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 juli, 2020

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Sommarhälsningar av det här slaget brukar alltid vara lättsamma och glada. Den del av året som vi lämnar bakom oss brukar summeras och vi brukar kunna lämna jobbet bakom oss för några veckors efterlängtad ledighet. Men i år är inget vanligt år. Min inledning börjar därför tyvärr i moll, men avslutas med både hopp och glädje.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 juli, 2020

TCO inför EU-toppmötet: slå vakt om fria rörligheten och stoppa EU-reglerade minimilöner

På fredag och lördag denna vecka samlas EU-ledarna på nytt för att försöka komma överens om EU:s nya sjuårsbudget och det stora återhämtningspaketet. TCO gör två medskick till regeringen inför slutförhandlingen: ta upp frågan om att gränserna inom EU snarast måste öppnas, och kräv att förslaget om EU-reglerade minimilöner slopas.

EU, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

02 juli, 2020

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

30 juni, 2020

Ett regelverk som uppmuntrar till visselblåsning är viktigt

Igår presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. TCO välkomnar ett förbättrat skydd för visselblåsare men pekar på risken för ett omfattande och krångligt regelverk. Det ska alltid vara enkelt att slå larm om missförhållande, det är en viktig princip som TCO vill värna om.

Arbetsrätt, EU

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

18 juni, 2020

EU:s midsommartoppmöte: Kompromissvilja krävs för att vända krisen till framtidstro

På midsommarafton inleder EU-ledarna förhandlingar om det nya räddningspaketet som ska bidra till att Europas ekonomi kommer på rätt köl. TCO driver på för att EU ska enas kring en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning - som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling. I förhandlingarna krävs att Sverige och övriga länder står upp för Europasamarbetet och agerar konstruktivt och lösningsorienterat, för läget är allvarligt. Bara genom kompromissvilja och handlingskraft kan krisen vändas till framtidstro.

Ekonomi och tillväxt, EU, Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 juni, 2020

Midsommarförhandlingar i EU

I morgon, på midsommarafton, möts EU-ländernas stats- och regeringschefer digitalt för att bland annat diskutera formerna för och finansieringen av unionens krisåtgärder men också långtidsbudgeten. Det finns olika syn på hur det ska gå till men också om hur budgeten ska utformas och finansieras. Utsikterna för att man skulle komma överens i morgon får anses vara små.

Ekonomi och tillväxt, EU, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.