Slopad tidsgräns får inte innebära att de sjukskrivna lämnas i sticket.

TCObloggar 2016-02-01

Idag träder regeringens förslag i budgeten för 2016 att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ikraft efter beslut i riksdagen den 9 december 2015. Det innebär att sjukskrivna kan få i princip ett obegränsat antal dagar med sjukpenning. Därtill tas Arbetslivsintroduktionen, ALI, bort. Debatten fram till proposition och beslut har varit livlig och meningarna delade. TCO har accepterat att den bortre tidsgränsen tas bort, men hade hellre sett ökade insatser för rehabilitering och stöd så att fler sjukskrivna kommer tillbaka till arbetslivet och att den tidsbegränsade sjukersättningen återinförs för dem som har en mera stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det är oerhört viktig att de sjukskrivna i och med borttagandet av den bortre tidsgränsen nu inte lämnas i sticket.

I den sjukförsäkring som alliansregeringen skapade genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 var olika tidsgränser för insatser och prövning av arbetsförmåga mot en successivt bredare arbetsmarknad centrala. Mycket diskussion har stått kring tidsgränsen vid 180 dagar då den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, om det inte är oskäligt med en sådan prövning eller det finns särskilda skäl. Rätten till sjukpenning normalnivå upphör normalt vid dag 365 (om det rör sig om allvarlig sjukdom kan den försäkrade få fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller om det vore oskäligt på annat sätt att inte bevilja fler dagar på normalnivå). Den sjukskriven kan då ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå som kan fås i ytterligare 550 dagar (längre tid om det rör sig om arbetsskada).  Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är den tidsgräns som infaller då rätten till sjukpenning på fortsättningsnivå upphör efter totalt 914 dagars sjukskrivning (2,5 år).

Då den bortre tidsgränsen passeras går den sjukskrivne över till Arbetslivsintroduktion (ALI) i Arbetsförmedlingens regi där ytterligare utredningar och stöd görs för att se om det finns arbetsförmågan kan återfås. Under tiden i ALI har den som deltar få rätt till aktivitetsstöd. Efter avslutad ALI går en del tillbaka till sjukförsäkringen och börjar om med en ny sjukskrivningsperiod, en del går till sjukersättning, en del stannar kvar i arbetslöshet och en (om än liten) del går till mer eller mindre subventionerat arbete.

Kritiken mot den bortre tidsgränsen, eller ”stupstocken” som de som har varit mot tidsgränsen också har kallat den, har varit omfattande.  Kritiken har främst varit att personer som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom kastas ut ur sjukförsäkringen och hamnar i åtgärder som inte hjälper dem. Det har också förekommit att Försäkringskassan har bedömt att det finns en arbetsförmåga och därför nekat sjukpenning medan Arbetsförmedlingar har bedömt att samma person helt saknar arbetsförmåga och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande – personer har så att säga ”fallit mellan stolarna”.

Det har också funnits en ganska stor kritik mot ALI och de insatser som görs inom ALI – eller snarare frånvaron av insatser för många som har deltagit i ALI. Bland annat har Försäkringskassan visat i en rapport att många av de som deltog i ALI inte förstod varför de skulle delta eller blev hjälpta av att delta i ALI. Samtidigt fanns det också de som blev hjälpta av att delta i ALI och komma till Arbetsföremedlingen och därifrån vidare till ett arbete och förnyad tro på sig själva. Vilka effekter som vägde över egentligen är svårt att säga.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen är dock inte oproblematiskt, och olika slags argument kan anföras mot att den bortre tidsgränsen nu tas bort. Förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen lades fram i DS 2015:17 – Avskaffandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen – som togs fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet.   Arbetsgruppen för ett principiellt resonemang om syftet med sjukförsäkringen. Arbetsgruppen skriver att:

Syftet med sjukförsäkringen är att den som drabbas av sjukdom och till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. Införandet av en tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse mot denna princip.

Men det är långt ifrån uppenbart att syftet med sjukförsäkringen är att ge ekonomiskt skydd hur länge som helst åt dem som på grund av sjukdom inte kan försörja sig själv genom förvärvsarbete. Tvärtom har syftet med sjukförsäkringen av dem som lade grunden för dagens sjukförsäkringssystem definierats som att ge inkomsttrygghet vid inkomstförlust på grund av sjukdom under en begränsad period. Socialvårdskommittén skriver i sitt betänkande om sjukförsäkringen (SOU 1944:15, s. 184) att ”Sjukpenningens uppgift är fastmer att upprätthålla [levnads-] standarden, i vart fall under övergående perioder av arbetsoförmåga”. Vid längre perioder av arbetsoförmåga förväntas den som drabbats i viss mån anpassa sina levnadskostnader till en minskad inkomst. Tidsgränsen för rätt till sjukpenning sattes av Socialvårdskommittén till två år.

Och Anna Hedborg skriver i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande, ”Mera försäkring och mera arbete” (SOU 2006:86, s. 65), att sjukförsäkringen består av två delar, där sjukpenningen syftar till ersätta inkomstförlut vid en tillfällig period av arbetsoförmåga på grund av sjukdom:

Sjukförsäkringen kan sägas bestå av två delar; ett skydd mot tillfällig arbetsoförmåga (sjukpenning) och ett skydd mot varaktig arbetsoförmåga (sjuk- och aktivitetsersättning tidigare kallat förtidspension). Det är i grunden två delar av samma försäkring men regler och villkor skiljer sig på flera punkter.

Att det finns en bortre tidsgräns för rätt till sjukpenning är med andra ord inget nytt påfund utan en viktig del av sjukförsäkringssystemet. Tanken kring sjukförsäkringen och sjukpenning har just varit att rätten till sjukpenning, som syftar till att ge de försäkrade inkomsttrygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, är tidsbegränsad. Vid mer långvarig sjukfrånvaro hänvisas den sjukskrivne till sjukersättning där andra villkor gäller och ersättningen är lägre.

Ett argument för denna ”arbetsdelning” mellan sjukpenning och sjukersättning är att om sjukpenning kunde fås under obegränsad tid skulle detta leda till en urholkning av sjukförsäkringen som en försäkring och riskera att sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag. Även om sambandet mellan avgifter till sjukförsäkringen, som i princip betalas av de förvärvsarbetande i form av avstått löneutrymme (även om arbetsgivaren betalar in premien), inte är aktuariskt på individnivå (dvs speglar den enskildes ”risk” att behöva utnyttja sjukförsäkringen), baseras sjukförsäkringen ändå på försäkringsprincipen där de försäkrade får en rätt till ersättning från försäkringen i kraft av att de bidrar till försäkringen. Sjukförsäkringen är som socialvårdskommittén uttryckte det ”en hjälp till självhjälp”, vilket är fundamentalt olikt ett bidrag. Borttagandet av den bortre tidsgränsen kan då riskera att ersättning i form av sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag, och därmed hotas sjukförsäkringens grund i försäkringsprincipen (hur skakig den än nu är i dagens sjukförsäkring).

Flera tunga remissinstanser har också varit mer eller mindre kritiska till borttagandet av den bortre tidsgränsen. Försäkringskassan varnar i sitt remissvar på Ds 2015:17 fören ökad sjukfrånvaro som en effekt av att den bortre tidsgränsen tas bort. Inspektionen för socialförsäkringen lyfter i sitt remissvar fram att det är möjligt att den bortre tidsgränsen tas bort, men att det då är än viktigare att försäkringskassan upprätthåller tidsgränserna vid 90, 180 och 365 dagar. ISF delar inte uppfattningen att borttagandet av den bortre tidsgränsen underlättar för rehabilitering och återgång i arbete, som arbetsgruppen bakom Ds 2015:17 påstår. ISF påpekar att det behövs andra åtgärder, och föreslår att ALI finns kvar men att de som deltar ska få ersättning från sjukförsäkringen istället för aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen varnar i sitt remissvar för en ökad sjukfrånvaro och allt längre sjukfall. Framförallt ser Arbetsförmedlingen brister i arbetsgruppens analyser av konsekvenserna av att den bortre tidsgränsen tas bort och hur åtgärder för de långa sjukfallen ska samordnas i framtiden. Risken är att sjukfallen blir längre och att de sjukskrivna inte får tillgodogöra sig insatser från Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis pekar expertmyndigheter på risken att borttagandet av den bortre tidsgränsen leder till en ökad sjukfrånvaro, och därmed högre kostnader för socialförsäkringssystemet, och att enskilda riskerar att hamna i längre sjukfall om inte insatser görs för att säkerställa att sjukskrivna får insatser och rehabilitering i tid.

TCO lyfter i sitt remissvar fram att det är bra utförsäkringarna från sjukförsäkringen upphör i och med förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen. Däremot hade TCO i första hand sett ett annat tillvägagångssätt än ett slopande av bortre tidsgränsen.  TCO har i sina förslag för en bättre sjukförsäkring flera förslag som syftar till att göra det lättare för de som drabbas av ohälsa att ta tillvara sin kompetens och erfarenhet och komma tillbaka till arbetslivet. Exempelvis vill TCO att den maximala tiden med sjukpenning förlängs med ett år och att de sjukskrivna får ett år där deras arbetsförmåga prövas mot arbeten inom deras kompetensområde. TCO vill också stärka resurserna till Försäkringskassan så att de kontroller och bedömningar som krävs inför de olika tidsgränserna verkligen genomförs, och stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att erbjuda sjukskrivna medarbetare den arbetsinriktade rehabilitering de behöver.  För att ge de som drabbas av en mera varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom en säker inkomst och andrum för återhämtning vill TCO återinföra tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att sjukersättning kan återigen kan fylla sitt syfte att erbjuda de som drabbas av en mera långvarig ohälsa en trygg inkomst. Det bör också hållas i minnet att även sjukersättning kan kombineras med olika insatser för at stimulera återgång i arbete eller att den som har sjukersättning även idag kan pröva på arbete utan att förlora rätten till sjukersättning.

Nu gäller det framförallt för regeringen att se till att den bortre tidsgränsen inte innebär att de långvarigt sjuka lämnas i sticket utan att de får hjälp och stöd och när det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I budgeten för 2016 stärker regeringen Försäkringskassans budget för att säkerställa att Försäkringskassan gör sitt jobb när det gäller bedömningar och kontroller vid tidsgränserna 90, 180 och 365 dagar. Och Försäkringskassan har också fått i uppdrag att se över sjukskrivningsprocessen. Det är välbehövligt då Försäkringskassan inte har klarat av att göra de avstämningar och utredningar som krävs vid de olika tidsgränserna, även om det också blivit bättre på senare tid. I debatten inför avskaffandet av den bortre tidsgränsen framhöll också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att regeringen har diskuterat olika förslag för att minska sjukfrånvaron och även förstärkt anslagen till Försäkringskassan och samordningsförbunden (anf. 51). Men ännu har regeringen faktiskt inte i lagstiftning eller instruktioner till myndigheter konkretiserat förslagen på hur de långvariga sjukfallen ska få stöd och hjälp att komma tillbaka till arbetslivet – d.v.s. de sjukfall där dag 180 och dag 365 har passerats och det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.  Vi får hoppas att det kommer. Sverige har inte råd att gå miste om människors kompetens och kraft bara för att de har blivit sjuka.

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Sofia Råsmar - EU-jurist

26 oktober, 2021

Arbetsrättsliga villkor 2.0

För närvarande bereds propositionen om Ett förenklat upphandlingsregelverk i finansutskottet. När ett nytt upphandlingsregelverk skulle genomföras år 2017 var frågan om arbetsrättsliga villkor högaktuell och en majoritet i riksdagen ställde sig då bakom förslaget att införa regler om arbetsrättsliga villkor för upphandlingar över tröskelvärdet.

Arbetsrätt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.