Slopad tidsgräns får inte innebära att de sjukskrivna lämnas i sticket.

TCObloggar 2016-02-01

Idag träder regeringens förslag i budgeten för 2016 att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ikraft efter beslut i riksdagen den 9 december 2015. Det innebär att sjukskrivna kan få i princip ett obegränsat antal dagar med sjukpenning. Därtill tas Arbetslivsintroduktionen, ALI, bort. Debatten fram till proposition och beslut har varit livlig och meningarna delade. TCO har accepterat att den bortre tidsgränsen tas bort, men hade hellre sett ökade insatser för rehabilitering och stöd så att fler sjukskrivna kommer tillbaka till arbetslivet och att den tidsbegränsade sjukersättningen återinförs för dem som har en mera stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det är oerhört viktig att de sjukskrivna i och med borttagandet av den bortre tidsgränsen nu inte lämnas i sticket.

I den sjukförsäkring som alliansregeringen skapade genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 var olika tidsgränser för insatser och prövning av arbetsförmåga mot en successivt bredare arbetsmarknad centrala. Mycket diskussion har stått kring tidsgränsen vid 180 dagar då den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, om det inte är oskäligt med en sådan prövning eller det finns särskilda skäl. Rätten till sjukpenning normalnivå upphör normalt vid dag 365 (om det rör sig om allvarlig sjukdom kan den försäkrade få fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller om det vore oskäligt på annat sätt att inte bevilja fler dagar på normalnivå). Den sjukskriven kan då ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå som kan fås i ytterligare 550 dagar (längre tid om det rör sig om arbetsskada).  Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är den tidsgräns som infaller då rätten till sjukpenning på fortsättningsnivå upphör efter totalt 914 dagars sjukskrivning (2,5 år).

Då den bortre tidsgränsen passeras går den sjukskrivne över till Arbetslivsintroduktion (ALI) i Arbetsförmedlingens regi där ytterligare utredningar och stöd görs för att se om det finns arbetsförmågan kan återfås. Under tiden i ALI har den som deltar få rätt till aktivitetsstöd. Efter avslutad ALI går en del tillbaka till sjukförsäkringen och börjar om med en ny sjukskrivningsperiod, en del går till sjukersättning, en del stannar kvar i arbetslöshet och en (om än liten) del går till mer eller mindre subventionerat arbete.

Kritiken mot den bortre tidsgränsen, eller ”stupstocken” som de som har varit mot tidsgränsen också har kallat den, har varit omfattande.  Kritiken har främst varit att personer som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom kastas ut ur sjukförsäkringen och hamnar i åtgärder som inte hjälper dem. Det har också förekommit att Försäkringskassan har bedömt att det finns en arbetsförmåga och därför nekat sjukpenning medan Arbetsförmedlingar har bedömt att samma person helt saknar arbetsförmåga och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande – personer har så att säga ”fallit mellan stolarna”.

Det har också funnits en ganska stor kritik mot ALI och de insatser som görs inom ALI – eller snarare frånvaron av insatser för många som har deltagit i ALI. Bland annat har Försäkringskassan visat i en rapport att många av de som deltog i ALI inte förstod varför de skulle delta eller blev hjälpta av att delta i ALI. Samtidigt fanns det också de som blev hjälpta av att delta i ALI och komma till Arbetsföremedlingen och därifrån vidare till ett arbete och förnyad tro på sig själva. Vilka effekter som vägde över egentligen är svårt att säga.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen är dock inte oproblematiskt, och olika slags argument kan anföras mot att den bortre tidsgränsen nu tas bort. Förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen lades fram i DS 2015:17 – Avskaffandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen – som togs fram av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet.   Arbetsgruppen för ett principiellt resonemang om syftet med sjukförsäkringen. Arbetsgruppen skriver att:

Syftet med sjukförsäkringen är att den som drabbas av sjukdom och till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. Införandet av en tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse mot denna princip.

Men det är långt ifrån uppenbart att syftet med sjukförsäkringen är att ge ekonomiskt skydd hur länge som helst åt dem som på grund av sjukdom inte kan försörja sig själv genom förvärvsarbete. Tvärtom har syftet med sjukförsäkringen av dem som lade grunden för dagens sjukförsäkringssystem definierats som att ge inkomsttrygghet vid inkomstförlust på grund av sjukdom under en begränsad period. Socialvårdskommittén skriver i sitt betänkande om sjukförsäkringen (SOU 1944:15, s. 184) att ”Sjukpenningens uppgift är fastmer att upprätthålla [levnads-] standarden, i vart fall under övergående perioder av arbetsoförmåga”. Vid längre perioder av arbetsoförmåga förväntas den som drabbats i viss mån anpassa sina levnadskostnader till en minskad inkomst. Tidsgränsen för rätt till sjukpenning sattes av Socialvårdskommittén till två år.

Och Anna Hedborg skriver i socialförsäkringsutredningens slutbetänkande, ”Mera försäkring och mera arbete” (SOU 2006:86, s. 65), att sjukförsäkringen består av två delar, där sjukpenningen syftar till ersätta inkomstförlut vid en tillfällig period av arbetsoförmåga på grund av sjukdom:

Sjukförsäkringen kan sägas bestå av två delar; ett skydd mot tillfällig arbetsoförmåga (sjukpenning) och ett skydd mot varaktig arbetsoförmåga (sjuk- och aktivitetsersättning tidigare kallat förtidspension). Det är i grunden två delar av samma försäkring men regler och villkor skiljer sig på flera punkter.

Att det finns en bortre tidsgräns för rätt till sjukpenning är med andra ord inget nytt påfund utan en viktig del av sjukförsäkringssystemet. Tanken kring sjukförsäkringen och sjukpenning har just varit att rätten till sjukpenning, som syftar till att ge de försäkrade inkomsttrygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, är tidsbegränsad. Vid mer långvarig sjukfrånvaro hänvisas den sjukskrivne till sjukersättning där andra villkor gäller och ersättningen är lägre.

Ett argument för denna ”arbetsdelning” mellan sjukpenning och sjukersättning är att om sjukpenning kunde fås under obegränsad tid skulle detta leda till en urholkning av sjukförsäkringen som en försäkring och riskera att sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag. Även om sambandet mellan avgifter till sjukförsäkringen, som i princip betalas av de förvärvsarbetande i form av avstått löneutrymme (även om arbetsgivaren betalar in premien), inte är aktuariskt på individnivå (dvs speglar den enskildes ”risk” att behöva utnyttja sjukförsäkringen), baseras sjukförsäkringen ändå på försäkringsprincipen där de försäkrade får en rätt till ersättning från försäkringen i kraft av att de bidrar till försäkringen. Sjukförsäkringen är som socialvårdskommittén uttryckte det ”en hjälp till självhjälp”, vilket är fundamentalt olikt ett bidrag. Borttagandet av den bortre tidsgränsen kan då riskera att ersättning i form av sjukpenning mer och mer betraktas som ett bidrag, och därmed hotas sjukförsäkringens grund i försäkringsprincipen (hur skakig den än nu är i dagens sjukförsäkring).

Flera tunga remissinstanser har också varit mer eller mindre kritiska till borttagandet av den bortre tidsgränsen. Försäkringskassan varnar i sitt remissvar på Ds 2015:17 fören ökad sjukfrånvaro som en effekt av att den bortre tidsgränsen tas bort. Inspektionen för socialförsäkringen lyfter i sitt remissvar fram att det är möjligt att den bortre tidsgränsen tas bort, men att det då är än viktigare att försäkringskassan upprätthåller tidsgränserna vid 90, 180 och 365 dagar. ISF delar inte uppfattningen att borttagandet av den bortre tidsgränsen underlättar för rehabilitering och återgång i arbete, som arbetsgruppen bakom Ds 2015:17 påstår. ISF påpekar att det behövs andra åtgärder, och föreslår att ALI finns kvar men att de som deltar ska få ersättning från sjukförsäkringen istället för aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen varnar i sitt remissvar för en ökad sjukfrånvaro och allt längre sjukfall. Framförallt ser Arbetsförmedlingen brister i arbetsgruppens analyser av konsekvenserna av att den bortre tidsgränsen tas bort och hur åtgärder för de långa sjukfallen ska samordnas i framtiden. Risken är att sjukfallen blir längre och att de sjukskrivna inte får tillgodogöra sig insatser från Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis pekar expertmyndigheter på risken att borttagandet av den bortre tidsgränsen leder till en ökad sjukfrånvaro, och därmed högre kostnader för socialförsäkringssystemet, och att enskilda riskerar att hamna i längre sjukfall om inte insatser görs för att säkerställa att sjukskrivna får insatser och rehabilitering i tid.

TCO lyfter i sitt remissvar fram att det är bra utförsäkringarna från sjukförsäkringen upphör i och med förslaget att ta bort den bortre tidsgränsen. Däremot hade TCO i första hand sett ett annat tillvägagångssätt än ett slopande av bortre tidsgränsen.  TCO har i sina förslag för en bättre sjukförsäkring flera förslag som syftar till att göra det lättare för de som drabbas av ohälsa att ta tillvara sin kompetens och erfarenhet och komma tillbaka till arbetslivet. Exempelvis vill TCO att den maximala tiden med sjukpenning förlängs med ett år och att de sjukskrivna får ett år där deras arbetsförmåga prövas mot arbeten inom deras kompetensområde. TCO vill också stärka resurserna till Försäkringskassan så att de kontroller och bedömningar som krävs inför de olika tidsgränserna verkligen genomförs, och stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att erbjuda sjukskrivna medarbetare den arbetsinriktade rehabilitering de behöver.  För att ge de som drabbas av en mera varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom en säker inkomst och andrum för återhämtning vill TCO återinföra tidsbegränsad sjukersättning, vilket innebär att sjukersättning kan återigen kan fylla sitt syfte att erbjuda de som drabbas av en mera långvarig ohälsa en trygg inkomst. Det bör också hållas i minnet att även sjukersättning kan kombineras med olika insatser för at stimulera återgång i arbete eller att den som har sjukersättning även idag kan pröva på arbete utan att förlora rätten till sjukersättning.

Nu gäller det framförallt för regeringen att se till att den bortre tidsgränsen inte innebär att de långvarigt sjuka lämnas i sticket utan att de får hjälp och stöd och när det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I budgeten för 2016 stärker regeringen Försäkringskassans budget för att säkerställa att Försäkringskassan gör sitt jobb när det gäller bedömningar och kontroller vid tidsgränserna 90, 180 och 365 dagar. Och Försäkringskassan har också fått i uppdrag att se över sjukskrivningsprocessen. Det är välbehövligt då Försäkringskassan inte har klarat av att göra de avstämningar och utredningar som krävs vid de olika tidsgränserna, även om det också blivit bättre på senare tid. I debatten inför avskaffandet av den bortre tidsgränsen framhöll också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att regeringen har diskuterat olika förslag för att minska sjukfrånvaron och även förstärkt anslagen till Försäkringskassan och samordningsförbunden (anf. 51). Men ännu har regeringen faktiskt inte i lagstiftning eller instruktioner till myndigheter konkretiserat förslagen på hur de långvariga sjukfallen ska få stöd och hjälp att komma tillbaka till arbetslivet – d.v.s. de sjukfall där dag 180 och dag 365 har passerats och det behövs samordnade insatser mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.  Vi får hoppas att det kommer. Sverige har inte råd att gå miste om människors kompetens och kraft bara för att de har blivit sjuka.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.