Organisatorisk och social arbetsmiljö allt viktigare för att hejda arbetsrelaterad sjukfrånvaro

TCObloggar 2016-06-02

Arbetsmiljöverket presenterade i dagarna statistik kring arbetsolyckor och arbetssjukdomar under 2015 (Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöstatisk Rapport 2016:1). Rapportens innehåll stämmar väl överens med många andra rapporter kring sjukfrånvarons utveckling. Framförallt bekräftas att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökar både bland män och kvinnor. Sedan 2011 har antalet anmälningar om arbetssjukdomar som orsakas av organisatoriska och sociala faktorer ökat med 77 procent. Organisatoriska och sociala faktorer låg bakom 44 procent av anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor och är därmed den vanligaste orsaken till arbetssjukdom bland kvinnor. Arbetsmiljöverkets rapport är en dyster läsning som bekräftar ett generellt mönster där organisatoriska och sociala faktorer i arbetslivet får en allt större påverkan på sjukfrånvaro. Men flera åtgärder är på gång som kanske kan vända utvecklingen.

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro ökade under 2015 med 6 procent bland arbetstagare och egenföretagare. Det är en ökning även i förhållande till hur många som arbetar. Fler män än kvinnor anmäler arbetsolyckor, och ökningen bland män och kvinnor var densamma på omkring 6,2 procent. Även antalet anmälda arbetssjukdomar med sjukfrånvaro ökade under 2015 i förhållande till 2014 (dock minskade antalet anmälningar i förhållande till hur många som arbetar något under 2015). Fler kvinnor än män anmäler arbetssjukdomar, och antalet kvinnor som anmälde arbetssjukdomar ökade med 5 procent medan antalet män som anmälde arbetssjukdomar minskade jämfört med 2014. Därtill uppges det i var tredje anmälan om arbetssjukdom att organisatoriska och sociala faktorer är orsaken till arbetssjukdomen. Bland kvinnor anger 44 procent organisatoriska och sociala faktorer som orsak till arbetssjukdom, vilket gör dessa faktorer till de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad ohälsa bland kvinnor. Ofta handlar det om hög arbetsbelastning, hög arbetstakt och om konflikter i relationer på arbetsplatsen.

Den bild av arbetssjukdomar som träder fram i Arbetsmiljöverkets rapport stämmer väl överens med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna, som specifikt undersöker tjänstemännens arbetsvillkor utifrån statistik kring arbetsrelaterade besvär som SCB tagit fram. I den rapporten visas att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av arbetsrelaterade besvär, såsom svårt att koppla bort tankar på jobbet, sömnsvårigheter, olust att gå till jobbet, kroppslig uttröttning och ont i övre delen av ryggen. Yngre kvinnor drabbas i högre utsträckning än äldre kvinnor, främst när det gäller olust att gå till jobbet, kroppslig uttröttning och ont i ryggen. Därtill har kvinnors utsatthet för arbetsrelaterade besvär ökat över tid. Kvinnliga tjänstemän har också i dubbelt så hög utsträckning som manliga tjänstemän arbeten med hög anspänning (höga krav och låg kontroll), 42 procent jämfört med 23 procent. Anspänt arbete är vanligast förekommande inom landstingssektorn, där 56 procent av tjänstemännen har arbete med hög anspänning. Det finns också en tydlig koppling mellan anspänt arbete och arbetsrelaterade besvär och sjukskrivning.

Samtidigt finns det alla möjligheter att vända denna utveckling. Arbetslivsforskningen har börjat studera friskfaktorer i arbetslivet. Friskfaktorer är faktorer som skyddar mot negativa hälsoeffekter i arbetslivet och faktorer som främjar en god hälsa. Exempel på friskfaktorer som främjar arbetstagarnas hälsa och välbefinnande är ett gott ledarskap i betydelsen ett rättvist ledaskap som också är stödjande och inkluderande, att arbetstagaren har kontroll i arbetet och resurser att utföra sitt arbete, balans mellan arbete och fritid samt balans mellan arbetsinsats och belöning, måltydlighet och anställningstrygghet. Andra och delvis överlappande faktorer är fungerande kommunikation, systematiskt arbetsmiljöarbete, möjlighet att byta arbetsuppgifter, positiv inställning till kompetensutveckling samt prioritering av arbetsuppgifter (se Friskt jobbat – allt att vinna). För att hejda utvecklingen behövs det med andra ord ett arbetsliv som gör folk friskare och inte sjuka.

I arbetet med att skapa ett sådant arbetsliv är de nya förskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö viktiga redskap. TCO och TCO-förbunden har aktivt varit involverade i framtagandet av dessa föreskrifter. Det pågår även inom TCO och inom TCO-förbunden ett arbete med att säkerställa att föreskrifterna på ett konstruktivt sätt blir en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna och i det dagliga arbetet. Även arbetsgivarna har, när nu föreskrifterna väl har kommit på plats, tagit en positiv och konstruktiv inställning till föreskrifterna. Förhoppningsvis kommer de att utgöra viktiga steg på väg mot friskare (och mer produktiva) arbetsplatser.

Sedan är det också viktigt att stärka arbetsskadeförsäkringen. TCO har i sin rapport om arbetsskadeförsäkringen, Arbetsskadeförsäkringen behöver genussäkras och förbättras, lyft fram att ingången i försäkringen måste förändras så at fler misstänkta arbetsskador prövas. Ett förslag är at införa en fast tidpunkt för prövning av misstänkta arbetsskador, exempelvis vid dag 180 i en sjukskrivning om den utgår från en misstänkt arbetsskada. Försäkringskassan måste stärka arbetet med exponeringsutredningar, där bland annat inspektionen för Socialförsäkringen har påtalat att det finns brister som i praktiken leder till att de som drabbas av arbetsskada går miste om ersättning från försäkringen. Arbetsskadeförsäkringen måste också utgå från aktuell forskning kring samband mellan faktorer i arbetslivet och ohälsa. TCO ser också ett värde i att skapa en partsgemensam samrådsgrupp där bland annat arbetsmarknadens parter ges ett inflytande över praxisutvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen.

Regeringen har påbörjat en översyn av arbetsskadeförsäkringen (Dir 2016:9). TCO och TCO-förbunden har haft möjlighet att komma med synpunkter och inspel och följer utredningen noga. Det är viktigt med en arbetsskadeförsäkring som fyller sin funktion och fångar upp arbetsrelaterad ohälsa, också för att få en bild av kostanderan med dagens arbetsliv – både för samhället och för enskilda som drabbas av arbetsrelaterad ohälsa. Det är först med en väl fungerande arbetsskadeförsäkring och tillförlitlig statistik över arbetsskador som de reella kostnaderna för ett arbetsliv som gör folk sjuka kan bestämmas. Och därmed vad som kan vinnas om arbetslivet istället gjorde folk friska.

Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar under 2015 bekräftar en utveckling som nu har pågått en tid. Samtidigt är det inte givet att arbetslivet ska göra oss sjuka. Det går faktiskt att ha ett arbetsliv som istället gör oss friska. Men det kommer att krävas hårt arbete och vilja för att komma fram till ett sådant arbetsliv.

Utredare välfärdsfrågor

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund