Se: Normer och reformer för ett hållbart livspussel
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Regeringen föreslår nu i departementsskrivelsen Karensavdrag – en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) att avskaffa karensdagen och istället införa ett karensavdrag för att ge rättvisare förutsättningar för olika yrkesgrupper vid sjukfall. Förslaget är helt i enlighet med TCOs linje och mycket välkommet. En självklar utgångspunkt måste vara att självrisken inom sjukförsäkringen ska vara utformad så att den är lika för alla inom försäkringen.
Den första dagen i en sjukperiod– den så kallade karensdagen - utgår ingen ersättning alls till den som blir sjuk. Särskilt för dem med koncentrerad arbetstid kan dock karensdagen innebära att en betydande del av månadsinkomsten går förlorad om man blir sjuk just då man skulle ha arbetat. Det kan till exempel handla om sjuksköterskor som arbetar natt, och där ett arbetspass kan stå för en relativt betydande del av månadsinkomsten. Om sjuksköterskan har oturen at bli sjuk så at karensdagen infaller under detta pass går hen miste om hela den lön hen skulle ha haft om hen inte hade blivit sjuk.
Att karensdagen kan innebära en betydande inkomstförlust för dem med koncentrerad arbetstid kan i sin tur leda till flera oönskade konsekvenser. En sådan konsekvens är att karensdagen leder till sjuknärvaro och att den som är sjuk ändå går till arbetet för att undvika karensdagen. Utöver att sjuknärvaro innebär en påfrestning för den som går sjuk till arbetet och en risk att därigenom förvärra en senare sjukskrivning, kan detta också leda till att arbetskamrater och andra (såsom patienter och kunder) kan utsättas för risker att bli sjuka.
Karensdagen kan också leda till fler dagars sjukfrånvaro när det egentligen hade räckt med en kortare sjukfrånvarodag, på grund av att den stora inkomstförlusten redan har gjorts första sjukfrånvarodagen. Det är helt enkelt inte värt att riskera ytterligare en karensdag genom att gå tillbaka till jobbet för tidigt och då råka ut för ytterligare en karensdag om man blir sjuk igen. Istället stannar man längre hemma för att vara på den säkra sidan. Exempelvis har Per Johansson och Mårten Palme kunnat påvisa en sådan effekt på sjukfrånvarons längd i sina studier av de regelförändringar som genomfördes i sjukförsäkringen i början av 1990-talet.
TCO och TCO-förbunden har därför sedan länge föreslagit att ett karensavdrag införs istället för dagens karensdag och lyfta fram både i TCOs 35 förslag för en bättre sjukförsäkring och i TCOs remissvar på den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21, s. 520).
Frågan om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag har redan 2004 blivit utredd av socialdepartementet, och Anna Hedborg har i rapporten Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite- om självrisker och karens från 2011 argumenterat för karensavdrag istället för karensdag. Det är också glädjande att regeringen har följt tanken som funnits i tidigare utredningar om karensavdrag att lämna det till arbetsmarknadens parter att närmare avtala i kollektivavtal hur karensavdraget utformas.
Sedan ska det inte glömmas bort att ett karensavdrag också har sina svårigheter att ta hand om. Exempelvis föreslår regeringen att helt karensavdrag ska göras oavsett arbetsförhållandena under den första sjukdagen. Det är givetvis själva syftet med karensavdraget – men det innebär också att de som med dagens regler kring karens får en mindre karens på grund av att de har jobbat en del av den dag de blev sjuka med karensavdrag får en högre självrisk. Det finns också frågor att lösa kring följdändringar som blir av att ersätta karensdagen med ett karensavdrag. Här behövs förslaget analyseras noggrant. Dock kan det redan nu sägas att förslaget om karensavdrag istället för karensdag är varmt välkommet som princip för självrisken inom sjukförsäkringen. En självklar utgångspunkt för självrisken inom sjukförsäkringen måste som sagt vara att den är utformad så att den är lika för alla inom försäkringen.
Föräldrar känner sig stressade och har svårt att få tiden att räcka till för både arbete och föräldraskap. På Internationella kvinnodagen visar vi vårt seminarium gratis via länken.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.
Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.
Läs mer Se seminarietHur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.