Kan månne arbetsmiljön dölja sig bakom personalsammansättningen?

TCObloggar 2018-03-14

Att sjukfrånvaron inom offentlig sektor, främst inom kommuner och landsting, är betydligt högre än inom privat sektor är sedan länge känt. Det finns olika tänkbara förklaringar till skillnaderna, men mycket talar för att arbetsmiljön är en mycket viktig faktor. Försäkringskassan lyfter dock i sin senaste kortanalys fram skillnader i personalsammansättningen mellan kommuner och landsting och privat sektor som en förklaring till skillnaderna i sjukfrånvaro. Försäkringskassan skriver att ”Den stora skillnaden i sjukfallsrisk försvinner dock vid justering för skillnader i personalsammansättning. Framförallt är det köns­ och yrkessammansättningen som förklarar den högre sjukfallsrisken för anställda inom kommuner och landsting”. Även om Försäkringskassan också påpekar att det finns många kända arbetsmiljörisker inom offentlig sektor kan jag inte låta bli att undra vad Försäkringskassan menar? – de tycks ju faktiskt säga att arbetsmiljön inte spelar så stor roll när allt kommer omkring. Om så vore stämmer det illa med tidigare erfarenheter och med TCO:s och TCO-förbundens erfarenheter.

Enligt Försäkringskassans egen statistik var år 2016 sjukfrånvaron mätt som antal sjukdagar per 1000 sysselsatta 14,4 och 13,2 inom kommunerna respektive landstingen, 10,5 inom statlig sektor och 8,5 inom privat sektor. Antalet startade sjukfall per 1000 sysselsatta var 140,2 och 134 inom kommunerna och landstingen, 98,1 inom statlig och 82,2 inom privat sektor. Sjukfrånvaron och risken att bli sjukfrånvarande är med andra ord högst inom kommun- och landstingssektorerna.

Försäkringskassan skriver i sin kortanalys att ”Efter justering för personalsammansättningen försvinner skillnaden i risk att bli sjukskriven mellan stora privata företag och arbetsgivare i offentlig sektor, som i de allra flesta fall också har många anställda”. Med personalsammansättning menas i detta sammanhang  de anställdas kön, ålder, yrke, utbildning, hälsa, med mera. Så, om hänsyn tas till de anställdas kön (i offentlig sektor arbetar företrädesvis kvinnor), utbildningsnivå och hälsa så försvinner skillnaderna i risk för sjukfrånvaro. Men Försäkringskassan hade med fördel kunnat problematisera detta resultat betydligt mer i sin analys (men då hade det kanske inte blivit en kort analys) och förtydligat vad som menas med detta? En – om än ogin – läsning är att det är de anställdas kön och ålder och utbildning som bestämmer sjukfrånvaron snarare än de faktorer som vanligen lyfts fram såsom arbetsmiljö och arbetsvillkor.

För det första tycks det strida mot de resultat som Arbetsmiljöverket kom fram till i sin analys av orsakerna till skillnaderna mellan sjukfrånvaro mellan män och kvinnor för ett par år sedan. Arbetsmiljöverket visade att sambanden mellan arbetsvillkor och olika former av ohälsa/reaktioner överlag är jämförbara för kvinnor och män. Detta ledde till slutsatsen att det inte är så att kvinnor har en högre benägenhet än män att drabbas av ohälsa. Skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor kan istället i huvudsak förklaras av att män och kvinnor har olika arbetsvillkor då de befinner sig inom olika branscher och sektorer, och även när de är inom samma bransch eller sektor befinner de sig ofta på olika positioner. Och som Försäkringskassans statistik visar har också män inom kvinnodominerade sektorer såsom kommuner och landsting en högre risk för sjukfrånvaro än män inom mansdominerade sektorer.

TCO har också i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna kunnat visa att även för tjänstemän är förekomsten av så kallat anspänt arbete, dvs arbete där kraven på prestation är höga samtidigt som en enskildes möjligheter att påverka sin arbetssituation och hur arbetet utförs är låga, betydligt vanligare inom kommun- och landstingssektorn jämfört med privat och statlig sektor (vilket inte är att förringa de arbetsmiljöproblem som finns inom dessa sektorer). Det är också väl belagt att det finns en stark koppling mellan förekomst av anspänt arbete, arbetsrelaterade besvär såsom sömnlöshet och ont i rygg- och nacke, och sjukfrånvaro.

När det kommer till utbildning har TCO i sin rapport visat att kvinnor med universitetsutbildning i högre utsträckning än män med samma utbildningsnivå, och än kvinnor och män med lägre utbildningsnivå, är utsatta för anspänt arbete. Det pekar i sin tur på att kopplingen mellan utbildning och utsatthet för anspänt arbete – som innebär en högre risk för sjukfrånvaro – inte på ett enkelt sätt kan kopplas till sjukfrånvaro (även om det på en aggregerad nivå kan finnas ett tydligt samband).

Allt detta kokar ned till frågan vad Försäkringskassan egentligen visar med sin rapport? I analysen har Försäkringskassan justerat för en rad faktorer, såsom sjukskrivningshistorik, kön, ålder, civilstånd, utrikes/inrikes född, barn i familjen, utbildning, bransch, yrke, arbetsinkomst, bostadsort, samt karenstid för egenföretagare. Dock redogör Försäkringskassan inte för på vilket sätt dessa faktorer påverkar sjukfrånvaron – är påverkan positiv eller negativ? Dessutom verkar påverkan från flertalet av faktorerna kunna härledas till en underliggande påverkan av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Som Arbetsmiljöverket visar i sin rapport skiljer sig arbetsvillkoren betydligt mellan olika branscher och yrken, varför korrelationer mellan bransch och sjukfrånvaro snarare torde speglar korrelationer mellan sjukfrånvaro och skillnader i arbetsvillkor och arbetsmiljö. Och tidigare sjukskrivningshistorik kan också vara en spegling av arbetsvillkor och arbetsmiljö då det finns en stark koppling mellan arbetsmiljö och sjukfrånvaro.

Att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan offentlig och privat sektor försvinner när det justerats för de faktorer som Försäkringskassan i sin analys definierar personalsammansättningen är med andra ord kanske inte så konstigt. Lite elakt kan man säga att rapporten visar att när man justerat för olikheter i hälsa är alla lika friska – och om man har justerat för de faktorer som tillsammans definierar personalsammansättningen inom offentlig och privat sektor försvinner skillnaderna i sjukfrånvaro mellan dem. Här hade det varit på sin plats med ett mer utförligt resonemang kring hur de faktorer som definierar personalsammansättningen påverkar sjukfrånvaron, och om det kan finns underliggande faktorer som förklarar samband mellan dessa faktorer och sjukfrånvaron. Min delvis vetenskapligt grundade känsla är att bakom det som Försäkringskassan kallar personalsammansättning döljer sig faktorer som har att göra med arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Utredare välfärdsfrågor

Coronaviruset påverkar hela samhället

Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar inom områden som påverkas stort av coronapandemin. Här hittar du allt som TCO skrivit med anledning av det nuvarande läget.

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 april, 2020

Media är viktigt i kristider – men också att inte synas

Det var någon i min omgivning som sa att vi sannolikt aldrig förr har tittat på och läst så mycket nyheter, som just nu. Och det är nog sant. I en svår tid som den vi befinner oss i är beroende av att hålla oss uppdaterade över vad myndigheter och politiker säger, men även om hur läget ser ut lokalt. Det är också tack vare journalistiken som vi kan ta del av hur vardagen ser ut för de som sliter med att bekämpa smittspridningen och vårda de sjuka. Många yrkesgrupper och branscher är hårt pressade. Det gäller också medierna och det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Nyhetsbevakning och granskning behövs alltid, inte minst i svåra tider.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.