Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
Att sjukfrånvaron inom offentlig sektor, främst inom kommuner och landsting, är betydligt högre än inom privat sektor är sedan länge känt. Det finns olika tänkbara förklaringar till skillnaderna, men mycket talar för att arbetsmiljön är en mycket viktig faktor. Försäkringskassan lyfter dock i sin senaste kortanalys fram skillnader i personalsammansättningen mellan kommuner och landsting och privat sektor som en förklaring till skillnaderna i sjukfrånvaro. Försäkringskassan skriver att ”Den stora skillnaden i sjukfallsrisk försvinner dock vid justering för skillnader i personalsammansättning. Framförallt är det köns och yrkessammansättningen som förklarar den högre sjukfallsrisken för anställda inom kommuner och landsting”. Även om Försäkringskassan också påpekar att det finns många kända arbetsmiljörisker inom offentlig sektor kan jag inte låta bli att undra vad Försäkringskassan menar? – de tycks ju faktiskt säga att arbetsmiljön inte spelar så stor roll när allt kommer omkring. Om så vore stämmer det illa med tidigare erfarenheter och med TCO:s och TCO-förbundens erfarenheter.
Enligt Försäkringskassans egen statistik var år 2016 sjukfrånvaron mätt som antal sjukdagar per 1000 sysselsatta 14,4 och 13,2 inom kommunerna respektive landstingen, 10,5 inom statlig sektor och 8,5 inom privat sektor. Antalet startade sjukfall per 1000 sysselsatta var 140,2 och 134 inom kommunerna och landstingen, 98,1 inom statlig och 82,2 inom privat sektor. Sjukfrånvaron och risken att bli sjukfrånvarande är med andra ord högst inom kommun- och landstingssektorerna.
Försäkringskassan skriver i sin kortanalys att ”Efter justering för personalsammansättningen försvinner skillnaden i risk att bli sjukskriven mellan stora privata företag och arbetsgivare i offentlig sektor, som i de allra flesta fall också har många anställda”. Med personalsammansättning menas i detta sammanhang de anställdas kön, ålder, yrke, utbildning, hälsa, med mera. Så, om hänsyn tas till de anställdas kön (i offentlig sektor arbetar företrädesvis kvinnor), utbildningsnivå och hälsa så försvinner skillnaderna i risk för sjukfrånvaro. Men Försäkringskassan hade med fördel kunnat problematisera detta resultat betydligt mer i sin analys (men då hade det kanske inte blivit en kort analys) och förtydligat vad som menas med detta? En – om än ogin – läsning är att det är de anställdas kön och ålder och utbildning som bestämmer sjukfrånvaron snarare än de faktorer som vanligen lyfts fram såsom arbetsmiljö och arbetsvillkor.
För det första tycks det strida mot de resultat som Arbetsmiljöverket kom fram till i sin analys av orsakerna till skillnaderna mellan sjukfrånvaro mellan män och kvinnor för ett par år sedan. Arbetsmiljöverket visade att sambanden mellan arbetsvillkor och olika former av ohälsa/reaktioner överlag är jämförbara för kvinnor och män. Detta ledde till slutsatsen att det inte är så att kvinnor har en högre benägenhet än män att drabbas av ohälsa. Skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor kan istället i huvudsak förklaras av att män och kvinnor har olika arbetsvillkor då de befinner sig inom olika branscher och sektorer, och även när de är inom samma bransch eller sektor befinner de sig ofta på olika positioner. Och som Försäkringskassans statistik visar har också män inom kvinnodominerade sektorer såsom kommuner och landsting en högre risk för sjukfrånvaro än män inom mansdominerade sektorer.
TCO har också i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna kunnat visa att även för tjänstemän är förekomsten av så kallat anspänt arbete, dvs arbete där kraven på prestation är höga samtidigt som en enskildes möjligheter att påverka sin arbetssituation och hur arbetet utförs är låga, betydligt vanligare inom kommun- och landstingssektorn jämfört med privat och statlig sektor (vilket inte är att förringa de arbetsmiljöproblem som finns inom dessa sektorer). Det är också väl belagt att det finns en stark koppling mellan förekomst av anspänt arbete, arbetsrelaterade besvär såsom sömnlöshet och ont i rygg- och nacke, och sjukfrånvaro.
När det kommer till utbildning har TCO i sin rapport visat att kvinnor med universitetsutbildning i högre utsträckning än män med samma utbildningsnivå, och än kvinnor och män med lägre utbildningsnivå, är utsatta för anspänt arbete. Det pekar i sin tur på att kopplingen mellan utbildning och utsatthet för anspänt arbete – som innebär en högre risk för sjukfrånvaro – inte på ett enkelt sätt kan kopplas till sjukfrånvaro (även om det på en aggregerad nivå kan finnas ett tydligt samband).
Allt detta kokar ned till frågan vad Försäkringskassan egentligen visar med sin rapport? I analysen har Försäkringskassan justerat för en rad faktorer, såsom sjukskrivningshistorik, kön, ålder, civilstånd, utrikes/inrikes född, barn i familjen, utbildning, bransch, yrke, arbetsinkomst, bostadsort, samt karenstid för egenföretagare. Dock redogör Försäkringskassan inte för på vilket sätt dessa faktorer påverkar sjukfrånvaron – är påverkan positiv eller negativ? Dessutom verkar påverkan från flertalet av faktorerna kunna härledas till en underliggande påverkan av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Som Arbetsmiljöverket visar i sin rapport skiljer sig arbetsvillkoren betydligt mellan olika branscher och yrken, varför korrelationer mellan bransch och sjukfrånvaro snarare torde speglar korrelationer mellan sjukfrånvaro och skillnader i arbetsvillkor och arbetsmiljö. Och tidigare sjukskrivningshistorik kan också vara en spegling av arbetsvillkor och arbetsmiljö då det finns en stark koppling mellan arbetsmiljö och sjukfrånvaro.
Att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan offentlig och privat sektor försvinner när det justerats för de faktorer som Försäkringskassan i sin analys definierar personalsammansättningen är med andra ord kanske inte så konstigt. Lite elakt kan man säga att rapporten visar att när man justerat för olikheter i hälsa är alla lika friska – och om man har justerat för de faktorer som tillsammans definierar personalsammansättningen inom offentlig och privat sektor försvinner skillnaderna i sjukfrånvaro mellan dem. Här hade det varit på sin plats med ett mer utförligt resonemang kring hur de faktorer som definierar personalsammansättningen påverkar sjukfrånvaron, och om det kan finns underliggande faktorer som förklarar samband mellan dessa faktorer och sjukfrånvaron. Min delvis vetenskapligt grundade känsla är att bakom det som Försäkringskassan kallar personalsammansättning döljer sig faktorer som har att göra med arbetsmiljö och arbetsvillkor.
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.
Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.
Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.