Kan månne arbetsmiljön dölja sig bakom personalsammansättningen?

TCObloggar 2018-03-14

Att sjukfrånvaron inom offentlig sektor, främst inom kommuner och landsting, är betydligt högre än inom privat sektor är sedan länge känt. Det finns olika tänkbara förklaringar till skillnaderna, men mycket talar för att arbetsmiljön är en mycket viktig faktor. Försäkringskassan lyfter dock i sin senaste kortanalys fram skillnader i personalsammansättningen mellan kommuner och landsting och privat sektor som en förklaring till skillnaderna i sjukfrånvaro. Försäkringskassan skriver att ”Den stora skillnaden i sjukfallsrisk försvinner dock vid justering för skillnader i personalsammansättning. Framförallt är det köns­ och yrkessammansättningen som förklarar den högre sjukfallsrisken för anställda inom kommuner och landsting”. Även om Försäkringskassan också påpekar att det finns många kända arbetsmiljörisker inom offentlig sektor kan jag inte låta bli att undra vad Försäkringskassan menar? – de tycks ju faktiskt säga att arbetsmiljön inte spelar så stor roll när allt kommer omkring. Om så vore stämmer det illa med tidigare erfarenheter och med TCO:s och TCO-förbundens erfarenheter.

Enligt Försäkringskassans egen statistik var år 2016 sjukfrånvaron mätt som antal sjukdagar per 1000 sysselsatta 14,4 och 13,2 inom kommunerna respektive landstingen, 10,5 inom statlig sektor och 8,5 inom privat sektor. Antalet startade sjukfall per 1000 sysselsatta var 140,2 och 134 inom kommunerna och landstingen, 98,1 inom statlig och 82,2 inom privat sektor. Sjukfrånvaron och risken att bli sjukfrånvarande är med andra ord högst inom kommun- och landstingssektorerna.

Försäkringskassan skriver i sin kortanalys att ”Efter justering för personalsammansättningen försvinner skillnaden i risk att bli sjukskriven mellan stora privata företag och arbetsgivare i offentlig sektor, som i de allra flesta fall också har många anställda”. Med personalsammansättning menas i detta sammanhang  de anställdas kön, ålder, yrke, utbildning, hälsa, med mera. Så, om hänsyn tas till de anställdas kön (i offentlig sektor arbetar företrädesvis kvinnor), utbildningsnivå och hälsa så försvinner skillnaderna i risk för sjukfrånvaro. Men Försäkringskassan hade med fördel kunnat problematisera detta resultat betydligt mer i sin analys (men då hade det kanske inte blivit en kort analys) och förtydligat vad som menas med detta? En – om än ogin – läsning är att det är de anställdas kön och ålder och utbildning som bestämmer sjukfrånvaron snarare än de faktorer som vanligen lyfts fram såsom arbetsmiljö och arbetsvillkor.

För det första tycks det strida mot de resultat som Arbetsmiljöverket kom fram till i sin analys av orsakerna till skillnaderna mellan sjukfrånvaro mellan män och kvinnor för ett par år sedan. Arbetsmiljöverket visade att sambanden mellan arbetsvillkor och olika former av ohälsa/reaktioner överlag är jämförbara för kvinnor och män. Detta ledde till slutsatsen att det inte är så att kvinnor har en högre benägenhet än män att drabbas av ohälsa. Skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor kan istället i huvudsak förklaras av att män och kvinnor har olika arbetsvillkor då de befinner sig inom olika branscher och sektorer, och även när de är inom samma bransch eller sektor befinner de sig ofta på olika positioner. Och som Försäkringskassans statistik visar har också män inom kvinnodominerade sektorer såsom kommuner och landsting en högre risk för sjukfrånvaro än män inom mansdominerade sektorer.

TCO har också i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna kunnat visa att även för tjänstemän är förekomsten av så kallat anspänt arbete, dvs arbete där kraven på prestation är höga samtidigt som en enskildes möjligheter att påverka sin arbetssituation och hur arbetet utförs är låga, betydligt vanligare inom kommun- och landstingssektorn jämfört med privat och statlig sektor (vilket inte är att förringa de arbetsmiljöproblem som finns inom dessa sektorer). Det är också väl belagt att det finns en stark koppling mellan förekomst av anspänt arbete, arbetsrelaterade besvär såsom sömnlöshet och ont i rygg- och nacke, och sjukfrånvaro.

När det kommer till utbildning har TCO i sin rapport visat att kvinnor med universitetsutbildning i högre utsträckning än män med samma utbildningsnivå, och än kvinnor och män med lägre utbildningsnivå, är utsatta för anspänt arbete. Det pekar i sin tur på att kopplingen mellan utbildning och utsatthet för anspänt arbete – som innebär en högre risk för sjukfrånvaro – inte på ett enkelt sätt kan kopplas till sjukfrånvaro (även om det på en aggregerad nivå kan finnas ett tydligt samband).

Allt detta kokar ned till frågan vad Försäkringskassan egentligen visar med sin rapport? I analysen har Försäkringskassan justerat för en rad faktorer, såsom sjukskrivningshistorik, kön, ålder, civilstånd, utrikes/inrikes född, barn i familjen, utbildning, bransch, yrke, arbetsinkomst, bostadsort, samt karenstid för egenföretagare. Dock redogör Försäkringskassan inte för på vilket sätt dessa faktorer påverkar sjukfrånvaron – är påverkan positiv eller negativ? Dessutom verkar påverkan från flertalet av faktorerna kunna härledas till en underliggande påverkan av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Som Arbetsmiljöverket visar i sin rapport skiljer sig arbetsvillkoren betydligt mellan olika branscher och yrken, varför korrelationer mellan bransch och sjukfrånvaro snarare torde speglar korrelationer mellan sjukfrånvaro och skillnader i arbetsvillkor och arbetsmiljö. Och tidigare sjukskrivningshistorik kan också vara en spegling av arbetsvillkor och arbetsmiljö då det finns en stark koppling mellan arbetsmiljö och sjukfrånvaro.

Att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan offentlig och privat sektor försvinner när det justerats för de faktorer som Försäkringskassan i sin analys definierar personalsammansättningen är med andra ord kanske inte så konstigt. Lite elakt kan man säga att rapporten visar att när man justerat för olikheter i hälsa är alla lika friska – och om man har justerat för de faktorer som tillsammans definierar personalsammansättningen inom offentlig och privat sektor försvinner skillnaderna i sjukfrånvaro mellan dem. Här hade det varit på sin plats med ett mer utförligt resonemang kring hur de faktorer som definierar personalsammansättningen påverkar sjukfrånvaron, och om det kan finns underliggande faktorer som förklarar samband mellan dessa faktorer och sjukfrånvaron. Min delvis vetenskapligt grundade känsla är att bakom det som Försäkringskassan kallar personalsammansättning döljer sig faktorer som har att göra med arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.