Försäkringskassan och utredningsskyldigheten – mer samverkan, stabilare styrning och tydligare lagstiftning

TCObloggar 2021-03-31

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Det är centralt för rättssäkerheten och legitimiteten i sjukförsäkringen att Försäkringskassan har tillräckligt med underlag när beslut om ersättning fattas. Om underlagen är bristfälliga, tex om det saknas viktig information i de medicinska underlagen eller om det saknas relevant information om den försäkrades arbetssituation eller livssituation ska Försäkringskassan utreda mer tills underlagen är tillräckliga för att fatta ett korrekt beslut. Det är här som Försäkringskassans utredningsskyldighet kommer in.

Särskilt de medicinska underlagen har stor betydelse i sjukförsäkringen. Samtidigt visar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att Försäkringskassan många gånger brister i att efterfråga kompletteringar och förtydliganden när läkarintygen och de medicinska underlagen saknar relevant information om tex aktivitetsbegränsningar. Istället avslår Försäkringskassan ansökan om ersättning då det i underlagen inte framgår hur den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt. Att Försäkringskassan efterfrågar kompletteringar direkt från hälso- och sjukvården när information för att fatta ett korrekt beslut saknas i de medicinska underlagen är därför centralt för att de försäkrade ska få den ersättning de har rätt till. Särskilt som det kan vara mycket svårt för den enskilde att själv inse vilka kompletteringar Försäkringskassan behöver.

Men det är också viktigt att hälso- och sjukvården respekterar Försäkringskassans uppdrag och kompletterar underlagen. Rapporten antyder att förståelsen för Försäkringskassans behov av kompletteringar inte alltid är stor inom hälso- och sjukvården. Samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården har länge varit en stötesten i sjukförsäkringen. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har gemensamt i svar på regeringsuppdrag identifierat en rad områden där samverkan och kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården kan förbättras. Liksom i ISF:s rapport pekar myndigheterna ut Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens olika fokus och roller som en grundläggande orsak till svårigheterna att samverka. Staten har även årligen främjat hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom den överenskommelse om en kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess som regeringen och SKR slutit årligen från 2006 – den s.k. sjukskrivningsmiljarden. I budgeten för 2021 (anslag 1:6 UO 10) togs dock denna miljard bort från och med 2022 med motiveringen att överenskommelsen då gått ut. Här finns det all anledning att noga följa upp om det var så klokt att ta bort sjukskrivningsmiljarden och vad det kommer att betyda för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.

Mycket av debatten kring sjukförsäkringen har på senare tid kretsat kring Försäkringskassans prövning av den sjukskrivnes arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i sjukperioden. Denna prövning kan dock skjutas upp om det finns särskilda skäl, dvs om den sjukskrivne med hög grad av sannolikhet kan antas komma tillbaka i sitt arbete innan dag 365 i sjukperioden. ISF:s rapport visar att Försäkringskassan brister i att utreda om det kan finnas särskilda skäl, och även här är det många gånger de medicinska underlagen som är otillräckliga samtidigt som Försäkringskassan inte frågar efter kompletteringar av underlagen.

Försäkringskassan är också dålig på att i kommuniceringsbreven till de försäkrade redovisa om de har tagit ställning till om det finns särskilda skäl eller att motivera varför kraven för särskilda skäl inte är uppfyllda, vilket gör det svårt för den försäkrade att ta tillvara sin rätt genom att komplettera underlagen till Försäkringskassan. Det är inte ovanligt att TCO-förbunden möter medlemmar som fått sin sjukpenning indragen vid dag 180 trots att rehabilitering pågår och det finns en plan för återgång i arbete innan dag 365. Många gånger kommer ett avslag på sjukpenningen också som en överraskning för den försäkrade och dennes arbetsgivare. En möjlig förklaring till varför Försäkringskassan inte efterfrågar kompletteringar eller tydligare kommunicerar varför särskilda skäl inte kan tillämpas kan vara de höga beviskraven för särskilda skäl. Att fråga efter kompletteringar eller närmare redogöra för ställningstaganden kring särskilda skäl framstår då som onödigt då få försäkrade kommer att kunna uppfylla kraven. Förhoppningsvis kommer förändringen av beviskraven vid dag 180 till övervägande skäl, som regeringen genomfört från och med den 15 mars i år, leda till rimligare bedömningar vid dag 180 och att fler får möjlighet att fullfölja pågående rehabiliteringsinsatser.

Även om medicinska underlag är centrala måste Försäkringskassan också se till helheten och efterfråga bredare underlag när det är relevant för ärendet. I rapporten lyfts särskilt information om den försäkrades arbetssituation fram som viktig för bedömningen av rätt till sjukpenning vid första ansökan, och också vid bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180. Som rapporten visar efterfrågar inte Försäkringskassan i tillräckligt hög utsträckning sådan information (s. 70). TCO har här länge lyft fram vikten av att Försäkringskassan också vänder sig till fackliga ombud och skyddsombud på den försäkrades arbetsplats som med sin kunskap om verksamheten på arbetsplatserna och arbetsmiljön kan bidra med kunskap om möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering för att främja återgång i arbete. Försäkringskassan kan också vända sig till företagshälsovården när en sådan finns tillgänglig. Företagshälsovården ska i egenskap av expertresurs inom just rehabilitering och arbetsmiljö ha kunskap om sådana möjligheter.

ISF ger Försäkringskassan en rad rekommendationer för det fortsatta arbetet, såsom att utveckla befintliga stöd i myndigheten kring utredningsskyldigheten och stöden till handläggarna. Men också att Försäkringskassan blir mer aktiv i att efterfråga kompletteringar i underlagen och följa upp sidoimpulser från andra aktörer än hälso- och sjukvården. ISF lyfter också fram vikten av att Försäkringskassan tydligt motiverar varför Försäkringskassan avser att fatta ett visst beslut om avslag så att den försäkrade förstår varför denne inte uppfyller kraven för ersättning (s. 139).

Maria Malmer Stenergard, som företräder Moderaterna och är ordförande i Socialförsäkringsutskottet, pekar i en kommentar på Facebook (30/3 kl. 01:22) på att regeringen måste "gå till botten med problemen på Försäkringskassan" med hänvisning till ISF:s rapport. Samtidigt argumenterar hon för att regeringen gör det alltför lätt för sig när regeringen vill ändra lagstiftningen, vilket hon inte tror kommer lösa några porblem. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi och regeringen har ju som bekant sagt sig vilja genomföra de förslag som utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum lagt fram i betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:06), som det också finns en bred facklig uppslutning bakom.  Maria Malmer har också skriftligt frågat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi vad regeringen avser att göra för att komma tillrätta med de problem som ISF:s rapport visar, vilket troligen kommer leda in på en diskussion om det behövs en lagstiftning eller om det räcker med att politikerna i sin styrning av Försäkringskassan går "till botten" med de interna strukturerna och stödfunktionerna.  

Jag tror att Maria Malmer har helt rätt i att det krävs förändringar av den politiska styrningen av Försäkringskassan. Framförallt behöver den politiska styrningen av Försäkringskassan bli mer långsiktig och Försäkringskassan få de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag som ställer höga krav på professionalitet och stabilitet. Också ISF har konstaterat att den politiska styrningen av Försäkringskassan behöver vara stabil och uthållig. Det har den inte varit. Men jag tror också att Maria Malmer har helt fel när hon säger att lagstiftning inte är en lösning på problemen. Lagstiftning är nog inte hela lösningen, men en tydlig lagstiftning är en viktig del av lösningen på de problem som ISF:s rapport visar på. Till exempel kan inte Försäkringskassan hänvisa till fiktiva arbeten som inte finns på arbetsmarknaden om den försäkrade ska kunna förstå hur Försäkringskassan kan bedöma att denne har arbetsförmåga i normalt förekommande arbete vid dag 180. Här finns det förslag på lagstiftning som innebär att Försäkringskassan ska hänvisa till angivet normalt förekommande arbete, där angivet arbete relateras till arbeten inom olika yrkesgrupper. Hur ska den försäkrade kunna förstå att Försäkringskassan tycker att man har arbetsförmåga om man inte får veta inom vilket område man har arbetsförmåga?

För att belysa skillnaden mellan att gå lagstiftningsvägen eller fokusera på styrning av myndigheten och dennes interna strukturer och rutiner kan en parallell dras till privata försäkringar. När jag köper en hemförsäkring vill jag att det i försäkringsvillkoren tydligt framgår vad försäkringen täcker och villkoren för att få ersättning. Jag vill inte höra att vad försäkringen täcker bestäms genom försäkringsbolagets interna rutiner och riktlinjer eller utifrån vad styrelsen för tillfället önskar. Dessutom måste det någorlunda framgå av försäkringsvillkoren vad försäkring täcker för att jag ska kunna hävda min rätt till ersättning i domstol om jag och försäkringsbolaget skulle bli oense. Jag kan inte driva mitt ärende genom att tvista om försäkringsbolagets interna rutiner och stöddokument. På samma sätt måste vad som krävs för rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen, så långt det är rimligt, framgå i socialförsäkringsbalken som reglerar villkoren i försäkringen – som jag också har betalat till genom att det från min lön dras en sjukförsäkringsavgift eller genom att betala en egenavgift om jag är företagare. Genom en tydligare lagstiftning kan det också växa fram en rättspraxis som än mer förtydligar vad lagstiftningen innebär i olika situationer. En tydlig lagstiftning är därför en förutsättning för en rättssäker och legitim sjukförsäkring - samtidigt som det givetvis också måste finnas visst bedömningsutrymme för att ta hänsyn till individuella faktorer.


ISF:s rapport visar på behovet av att stärka förutsättningarna för Försäkringskassan att administrera sjukförsäkringen och uppfylla sin utredningsskyldighet. Men också att Försäkringskassan är beroende av att andra aktörer – såsom hälso- och sjukvården – uppfyller sitt ansvar när det gäller underlag och att svara på förfrågningar om kompletteringar. Men framför allt visar rapporten på en komplex verklighet där det behövs såväl en stabil och uthållig politisk styrning av Försäkringskassan och bättre samverkan mellan Försäkringskassan och andra aktörer, som en tydligare lagstiftning och en lagstiftning som leder Försäkringskassan rätt när de försäkrades rätt till ersättning bedöms.

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.