Ingen fungerande sjukförsäkring utan en fungerande hälso- och sjukvård

TCObloggar 2018-05-15

Riksrevisionen visar i sin senaste rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa att det finns påtagliga brister i bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och tydligheten i de krav och förväntningar som Försäkringskassan har på läkare och deras roll i denna bedömning. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa som grund för sjukskrivningen ökat stadigt. Därför är det nu hög tid att sätta fokus på bedömningen av arbetsförmåga och hur Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården konkret kan säkerställa rättssäkra och likformiga bedömningar. Men också hur hälso- och sjukvården kan få rätt förutsättningar att uppfylla de krav och förväntningar som ställs av Försäkringskassan och samhället när det gäller sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens rapport, som bygger på intervjuer med läkare och personer inom Försäkringskassan och Socialstyrelsen, pekar på en rad svårigheter och brister i bedömningen av arbetsförmåga. Försäkringskassans förväntningar på innehållet i läkarintygen varierar med handläggare, vilket givetvis gör det svårt för de läkare som skriver intygen att veta vad som efterfrågas. Många läkare anser också att Försäkringskassan har orealistiska förväntningar på läkarnas möjligheter att fastställa den försäkrades funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar, och en prognos för hur länge sjukskrivningen kan tänkas pågå.

Försäkringskassan efterfrågar också många gånger observationer av funktionsnedsättningar och symptom, vilket är svårt när det gäller psykisk ohälsa. Att en försäkrad lider av sömnsvårigheter och ångest kan sällan observeras under ett möte på 5-10 minuter. Istället får läkaren utifrån den försäkrades egen berättelse om sina besvär göra en bedömning av den försäkrades hälsotillstånd och sätta en diagnos och utifrån detta bedöma funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.

Samtidigt anger många läkare i rapporten att deras förutsättningar att uppfylla de förväntningar som Försäkringskassan ställer på deras bedömningar är små. Många läkarbesök är mycket korta, vilket innebär omkring 5 – 10 minuter effektiv tid med patienten. Som alla förstår är det svårt att hinna med så mycket på 5-10 minuter.

Många patienter möter också ofta nya läkare i kontakterna med hälso- och sjukvården. Det saknas en kontinuitet, vilket försvårare både för läkaren och patienten. Läkaren ställs inför kravet att  på ett par minuter ställa diagnos och göra en bedömning av komplexa förhållanden som egentligen borde ta betydligt mer tid i anspråk. Läkare möter också ofta patienter som har fått en sjukskrivning av en annan läkare, och det kan då vara svårt att bilda sig en egen uppfattning om patientens situation och än mer att gå emot den tidigare läkarens rekommendationer kring sjukskrivning.

Patienten å sin sida möter många gånger nya läkare vilket försvårar skapandet av en relation med läkaren som bygger på tillit och kunskap om det enskilda fallet. Det är också påfrestande att vid nästan varje läkarbesök börja om från början och berätta om sin situation, vilket ofta innebär att man måste utelämna sig till läkaren och berätta om personliga och känsliga situationer och upplevelser.

Läkarna beskriver också i rapporten svårigheterna med att förena rollen som behandlande läkare som ska sätta patientens intressen främst och vara ett stöd för patienten, och rollen som medicinskt sakkunnig som bedömer arbetsförmåga och utfärdar läkarintyg i sjukskrivningsärenden. Dessa dubbla roller kanske är särskilt problematiskt när det gäller psykisk ohälsa där behandling i högre utsträckning än inom annan slags ohälsa bygger på en tillitsfull relation mellan läkare och patient och att patienten litar på läkaren och vågar berätta hur han eller hon känner sig och upplever sin situation.

Riksrevisionen vill se ytterligare översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys med fokus på DFA-kedjan när det gäller psykiatriska diagnoser, dvs att först ställa diagnos och därefter fastslå vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som följer av diagnosen. Att en sådan översyn behövs framgår klart av Riksrevisionens rapport.

Men det behövs mer än så för att komma tillrätta med de brister som lyfts fram i rapporten.  Framförallt måste hälso- och sjukvården ges förutsättningar och resurser att utöva sin professionalitet och på ett seriöst sätt bidra till sjukskrivningsprocessen. I klartext torde det innebära mer tid för möten mellan patient och läkare och en ökad kontinuitet mellan läkare och patient så att de får tid till att bygga upp en tillitsfull relation och att läkaren kan använda sin professionalitet för att bedöma patientens situation. Men också att läkare som bedömer psykisk ohälsa ges möjlighet att tillsammans med andra läkare och specialister diskutera symptom och hur man som läkare bör bedöma olika symptom och vilka åtgärder som är att rekommendera. Även om olika läkare kommer att ha olika åsikter kring detta är det centralt för likformigheten och rättssäkerheten i sjukskrivningsprocessen att det inom läkarprofessionen finns en någotsånär konsensus kring hur psykisk ohälsa ska bedömas och hur sådan ohälsa kan påverka individen.

Att läkare som möter patienter med psykisk ohälsa har möjlighet att tillsammans med andra läkare diskutera hur man bör förhålla sig till psykisk ohälsa kanske också kan erbjuda ett sätt att lösa läkarens rollkonflikt mellan att vara behandlande läkare och samtidigt medicinskt sakkunnig genom att läkaren då kan hänvisa till att dessa diskussioner och – så att säga – inte helt själv behöver klä skott för att neka sjukskrivning i de fall läkaren bedömer att sjukskrivningen inte är att rekommendera (även om nu det försäkringsmedicinska beslutsstödet delvis fyller denna roll redan idag).

Att fokusera på Försäkringskassan och samverkan och kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är viktigt, men också att fokusera på hälso- och sjukvården och dess förutsättningar att möta de krav som ställs på den. Då handlar det om resurser så att läkare får tid att göra professionella bedömningar, kontinuitet i relationerna mellan patient och läkare men också att hälso- och sjukvården ska vara en attraktiv arbetsplats där de som nu jobbar vill stanna kvar och än fler söka sig till.

Utredare välfärdsfrågor

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

TCO vill att regeringen ska motsätta sig ackreditering av representanter från Myanmar

Tillsammans med LO och Saco, har TCO uppmanat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att se till att representanter för militärjuntan från Myanmar inte får ackreditering till den pågående ILC-konferensen.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Sofia Råsmar - EU-jurist

17 juni, 2021

En strategi som gav eko

Om Europeiska kommissionen hade anat att coronapandemin skulle slå till så hade nog inte industristrategin lanserats i samma form som den gjorde den där tidiga marsdagen år 2020. Dagen efter att strategin lanserats så deklarerade WHO att vi hade en pandemi och hela världen ställdes på ända. Industristrategin är ett åtgärdspaket för att stödja den gröna och digitala omställningen. De åtgärder som föreslås är exempelvis både lagstiftningsinitiativ och industrisamarbeten. Med nya erfarenheter och insikter i bagaget från det gångna året så återkom kommissionen nu i maj, ett drygt år senare, med den uppdaterade industristrategin.

EU

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

21 maj, 2021

Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Tidigare i veckan som gick lyfte TCO därför frågan på DN debatt.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.