Ingen fungerande sjukförsäkring utan en fungerande hälso- och sjukvård

TCObloggar 2018-05-15

Riksrevisionen visar i sin senaste rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa att det finns påtagliga brister i bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och tydligheten i de krav och förväntningar som Försäkringskassan har på läkare och deras roll i denna bedömning. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa som grund för sjukskrivningen ökat stadigt. Därför är det nu hög tid att sätta fokus på bedömningen av arbetsförmåga och hur Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården konkret kan säkerställa rättssäkra och likformiga bedömningar. Men också hur hälso- och sjukvården kan få rätt förutsättningar att uppfylla de krav och förväntningar som ställs av Försäkringskassan och samhället när det gäller sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens rapport, som bygger på intervjuer med läkare och personer inom Försäkringskassan och Socialstyrelsen, pekar på en rad svårigheter och brister i bedömningen av arbetsförmåga. Försäkringskassans förväntningar på innehållet i läkarintygen varierar med handläggare, vilket givetvis gör det svårt för de läkare som skriver intygen att veta vad som efterfrågas. Många läkare anser också att Försäkringskassan har orealistiska förväntningar på läkarnas möjligheter att fastställa den försäkrades funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar, och en prognos för hur länge sjukskrivningen kan tänkas pågå.

Försäkringskassan efterfrågar också många gånger observationer av funktionsnedsättningar och symptom, vilket är svårt när det gäller psykisk ohälsa. Att en försäkrad lider av sömnsvårigheter och ångest kan sällan observeras under ett möte på 5-10 minuter. Istället får läkaren utifrån den försäkrades egen berättelse om sina besvär göra en bedömning av den försäkrades hälsotillstånd och sätta en diagnos och utifrån detta bedöma funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.

Samtidigt anger många läkare i rapporten att deras förutsättningar att uppfylla de förväntningar som Försäkringskassan ställer på deras bedömningar är små. Många läkarbesök är mycket korta, vilket innebär omkring 5 – 10 minuter effektiv tid med patienten. Som alla förstår är det svårt att hinna med så mycket på 5-10 minuter.

Många patienter möter också ofta nya läkare i kontakterna med hälso- och sjukvården. Det saknas en kontinuitet, vilket försvårare både för läkaren och patienten. Läkaren ställs inför kravet att  på ett par minuter ställa diagnos och göra en bedömning av komplexa förhållanden som egentligen borde ta betydligt mer tid i anspråk. Läkare möter också ofta patienter som har fått en sjukskrivning av en annan läkare, och det kan då vara svårt att bilda sig en egen uppfattning om patientens situation och än mer att gå emot den tidigare läkarens rekommendationer kring sjukskrivning.

Patienten å sin sida möter många gånger nya läkare vilket försvårar skapandet av en relation med läkaren som bygger på tillit och kunskap om det enskilda fallet. Det är också påfrestande att vid nästan varje läkarbesök börja om från början och berätta om sin situation, vilket ofta innebär att man måste utelämna sig till läkaren och berätta om personliga och känsliga situationer och upplevelser.

Läkarna beskriver också i rapporten svårigheterna med att förena rollen som behandlande läkare som ska sätta patientens intressen främst och vara ett stöd för patienten, och rollen som medicinskt sakkunnig som bedömer arbetsförmåga och utfärdar läkarintyg i sjukskrivningsärenden. Dessa dubbla roller kanske är särskilt problematiskt när det gäller psykisk ohälsa där behandling i högre utsträckning än inom annan slags ohälsa bygger på en tillitsfull relation mellan läkare och patient och att patienten litar på läkaren och vågar berätta hur han eller hon känner sig och upplever sin situation.

Riksrevisionen vill se ytterligare översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys med fokus på DFA-kedjan när det gäller psykiatriska diagnoser, dvs att först ställa diagnos och därefter fastslå vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som följer av diagnosen. Att en sådan översyn behövs framgår klart av Riksrevisionens rapport.

Men det behövs mer än så för att komma tillrätta med de brister som lyfts fram i rapporten.  Framförallt måste hälso- och sjukvården ges förutsättningar och resurser att utöva sin professionalitet och på ett seriöst sätt bidra till sjukskrivningsprocessen. I klartext torde det innebära mer tid för möten mellan patient och läkare och en ökad kontinuitet mellan läkare och patient så att de får tid till att bygga upp en tillitsfull relation och att läkaren kan använda sin professionalitet för att bedöma patientens situation. Men också att läkare som bedömer psykisk ohälsa ges möjlighet att tillsammans med andra läkare och specialister diskutera symptom och hur man som läkare bör bedöma olika symptom och vilka åtgärder som är att rekommendera. Även om olika läkare kommer att ha olika åsikter kring detta är det centralt för likformigheten och rättssäkerheten i sjukskrivningsprocessen att det inom läkarprofessionen finns en någotsånär konsensus kring hur psykisk ohälsa ska bedömas och hur sådan ohälsa kan påverka individen.

Att läkare som möter patienter med psykisk ohälsa har möjlighet att tillsammans med andra läkare diskutera hur man bör förhålla sig till psykisk ohälsa kanske också kan erbjuda ett sätt att lösa läkarens rollkonflikt mellan att vara behandlande läkare och samtidigt medicinskt sakkunnig genom att läkaren då kan hänvisa till att dessa diskussioner och – så att säga – inte helt själv behöver klä skott för att neka sjukskrivning i de fall läkaren bedömer att sjukskrivningen inte är att rekommendera (även om nu det försäkringsmedicinska beslutsstödet delvis fyller denna roll redan idag).

Att fokusera på Försäkringskassan och samverkan och kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är viktigt, men också att fokusera på hälso- och sjukvården och dess förutsättningar att möta de krav som ställs på den. Då handlar det om resurser så att läkare får tid att göra professionella bedömningar, kontinuitet i relationerna mellan patient och läkare men också att hälso- och sjukvården ska vara en attraktiv arbetsplats där de som nu jobbar vill stanna kvar och än fler söka sig till.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommen till TCO-landet i Almedalen

Välkommen till TCO-landet! I en grönskande trädgård på Strandgatan 19 i Visby kan du ladda batterierna och vila fötterna. Förutom intressanta seminarier och avslappnande mingel bjuder vi på gratis wifi, ekologiska våfflor och gott Fairtrade-kaffe.

Läs mer här.

Debatt

Skärpta straff för hot och våld räcker inte

Tre av tio tjänstemän i offentlig sektor har utsatts för hot och våld. Det skadar individen, försvårar rekryteringen och är ett reellt hot mot demokratin. Men politikens fokus på straffrättsliga åtgärder räcker inte. Nu måste regeringen ta fram en heltäckande strategi mot hot, våld och trakasserier.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Många tjänstemän vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö

En ny rapport från TCO visar att risken att drabbas av arbetsorsakade besvär är högst för kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som grupp drabbas hårdast men även var fjärde man har besvär som beror på deras jobb. Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är inom samtliga grupper en för hög arbetsbelastning med otillräcklig återhämtning. Rapporten visar också att problemen på jobbet följer med hem och begränsar privatlivet för många.

Debatt

Har politikerna glömt bort arbetsmiljön?

Den politiska debatten har helt tappat fokus på arbetsmiljöfrågan. Att så många vill lämna sitt jobb och till och med sitt yrke på grund av bristande arbetsmiljö är en varningsklocka. Det skriver Therese Svanström i Altinget.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO i Almedalen

4 - 6 Juli

Måndag 4 juli 08:00 - onsdag 6 juli 17:00

TCO i Almedalen 2022

Välkommen till TCO-landet! I en grönskande trädgård på Strandgatan 19 i Visby kan du ladda batterierna och vila fötterna. Förutom intressanta seminarier och avslappnande mingel bjuder vi på gratis wifi, ekologiska våfflor och gott Fairtrade-kaffe.

Läs mer

Se alla event

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2022

Dags för en omstart av pensionsgruppen

Just nu pågår vårbudgetdebatten i riksdagen. Det mesta kretsar dock kring hur och när de med lägst pensioner ska få mer pengar. De två förslag det i praktiken nu står mellan handlar om höjd garantipension och höjt bostadstillägg, men med lite olika belopp.

Pension

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 juli, 2022

Tjeckiens EU-ordförandeskap: Ukraina, energi, rättsstat och ekonomi i fokus

1 juli betyder skifte på EU-ordförandeposten. Bland de tjeckiska prioriteringarna finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka demokratin och rättsstaten och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. TCO har stora förväntningar på höstens förhandlingar, men också på att Tjeckien fortsätter att agera mot rättsstatskränkningar i Polen och Ungern.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

01 juli, 2022

Vad innebär den höjda garantipensionen?

Sent på eftermiddagen 22 juni röstade Riksdagen för regeringens ändringsbudget med röstsiffrorna 174 mot 173. I och med det höjs garantipensionen. Det medför att ensamstående pensionärer med en inkomstgrundad pension på högst 14 882 kronor per månad kommer att ha någon del garantipension. Motsvarande belopp för gifta är 13 477 kronor per månad. Genomsnittlig pension år 2022 är 14 000 kr per månad, alltså lägre än nivån där garantipensionen är helt avräknad. Det innebär att respektavståndet – skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst – minskar drastiskt.

Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

28 juni, 2022

Kränkningar av fackliga rättigheter är ett hot mot demokratin

Idag presenterade världsfacket ITUC sin årliga granskning av mänskliga rättigheter i arbetslivet, Global Rights Index (GRI). Det är på många sätt en upprörande läsning. För nionde året i rad ökar hoten, kränkningarna och våldet mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare.

Internationellt

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 juni, 2022

Tillbaka till budgetlag och riksdagsordning, tack!

Den senaste tidens turer runt pensionshöjningen visar att politiken nu måste återgå till ordning, eftertanke och remissbehandling av pensionsförändringar. Samt att följa budgetlag och riksdagsordning för beslut om statens finanser. Arbetsliv och pensionering är mycket långsiktiga delar i människors liv. Villkoren för detta måste vara både kända och rimligt stabila över tid.

Ekonomi och tillväxt, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från a-kassa till b-kassa

I den här rapporten visar TCO med hjälp av siffror från OECD att ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan ligger på en bottenplacering, vid en jämförelse med andra EU-länder. Trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt.

Läs vidare

Rapporter

Hatad och hotad i demokratins tjänst

I rapporten "Hatad och hotad i demokratins tjänst - Så kan hot, våld och trakasserier mot tjänstemän påverka demokratin" belyses omfattningen av hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och hur det kan påverka demokratin.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår vi på jobbet?

Den här rapporten ger en bild av vilka arbetsorsakade besvär som drabbar TCO-förbundens medlemmar.

Läs vidare

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.