Ingen fungerande sjukförsäkring utan en fungerande hälso- och sjukvård

TCObloggar 2018-05-15

Riksrevisionen visar i sin senaste rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa att det finns påtagliga brister i bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och tydligheten i de krav och förväntningar som Försäkringskassan har på läkare och deras roll i denna bedömning. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa som grund för sjukskrivningen ökat stadigt. Därför är det nu hög tid att sätta fokus på bedömningen av arbetsförmåga och hur Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården konkret kan säkerställa rättssäkra och likformiga bedömningar. Men också hur hälso- och sjukvården kan få rätt förutsättningar att uppfylla de krav och förväntningar som ställs av Försäkringskassan och samhället när det gäller sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens rapport, som bygger på intervjuer med läkare och personer inom Försäkringskassan och Socialstyrelsen, pekar på en rad svårigheter och brister i bedömningen av arbetsförmåga. Försäkringskassans förväntningar på innehållet i läkarintygen varierar med handläggare, vilket givetvis gör det svårt för de läkare som skriver intygen att veta vad som efterfrågas. Många läkare anser också att Försäkringskassan har orealistiska förväntningar på läkarnas möjligheter att fastställa den försäkrades funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar, och en prognos för hur länge sjukskrivningen kan tänkas pågå.

Försäkringskassan efterfrågar också många gånger observationer av funktionsnedsättningar och symptom, vilket är svårt när det gäller psykisk ohälsa. Att en försäkrad lider av sömnsvårigheter och ångest kan sällan observeras under ett möte på 5-10 minuter. Istället får läkaren utifrån den försäkrades egen berättelse om sina besvär göra en bedömning av den försäkrades hälsotillstånd och sätta en diagnos och utifrån detta bedöma funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.

Samtidigt anger många läkare i rapporten att deras förutsättningar att uppfylla de förväntningar som Försäkringskassan ställer på deras bedömningar är små. Många läkarbesök är mycket korta, vilket innebär omkring 5 – 10 minuter effektiv tid med patienten. Som alla förstår är det svårt att hinna med så mycket på 5-10 minuter.

Många patienter möter också ofta nya läkare i kontakterna med hälso- och sjukvården. Det saknas en kontinuitet, vilket försvårare både för läkaren och patienten. Läkaren ställs inför kravet att  på ett par minuter ställa diagnos och göra en bedömning av komplexa förhållanden som egentligen borde ta betydligt mer tid i anspråk. Läkare möter också ofta patienter som har fått en sjukskrivning av en annan läkare, och det kan då vara svårt att bilda sig en egen uppfattning om patientens situation och än mer att gå emot den tidigare läkarens rekommendationer kring sjukskrivning.

Patienten å sin sida möter många gånger nya läkare vilket försvårar skapandet av en relation med läkaren som bygger på tillit och kunskap om det enskilda fallet. Det är också påfrestande att vid nästan varje läkarbesök börja om från början och berätta om sin situation, vilket ofta innebär att man måste utelämna sig till läkaren och berätta om personliga och känsliga situationer och upplevelser.

Läkarna beskriver också i rapporten svårigheterna med att förena rollen som behandlande läkare som ska sätta patientens intressen främst och vara ett stöd för patienten, och rollen som medicinskt sakkunnig som bedömer arbetsförmåga och utfärdar läkarintyg i sjukskrivningsärenden. Dessa dubbla roller kanske är särskilt problematiskt när det gäller psykisk ohälsa där behandling i högre utsträckning än inom annan slags ohälsa bygger på en tillitsfull relation mellan läkare och patient och att patienten litar på läkaren och vågar berätta hur han eller hon känner sig och upplever sin situation.

Riksrevisionen vill se ytterligare översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys med fokus på DFA-kedjan när det gäller psykiatriska diagnoser, dvs att först ställa diagnos och därefter fastslå vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som följer av diagnosen. Att en sådan översyn behövs framgår klart av Riksrevisionens rapport.

Men det behövs mer än så för att komma tillrätta med de brister som lyfts fram i rapporten.  Framförallt måste hälso- och sjukvården ges förutsättningar och resurser att utöva sin professionalitet och på ett seriöst sätt bidra till sjukskrivningsprocessen. I klartext torde det innebära mer tid för möten mellan patient och läkare och en ökad kontinuitet mellan läkare och patient så att de får tid till att bygga upp en tillitsfull relation och att läkaren kan använda sin professionalitet för att bedöma patientens situation. Men också att läkare som bedömer psykisk ohälsa ges möjlighet att tillsammans med andra läkare och specialister diskutera symptom och hur man som läkare bör bedöma olika symptom och vilka åtgärder som är att rekommendera. Även om olika läkare kommer att ha olika åsikter kring detta är det centralt för likformigheten och rättssäkerheten i sjukskrivningsprocessen att det inom läkarprofessionen finns en någotsånär konsensus kring hur psykisk ohälsa ska bedömas och hur sådan ohälsa kan påverka individen.

Att läkare som möter patienter med psykisk ohälsa har möjlighet att tillsammans med andra läkare diskutera hur man bör förhålla sig till psykisk ohälsa kanske också kan erbjuda ett sätt att lösa läkarens rollkonflikt mellan att vara behandlande läkare och samtidigt medicinskt sakkunnig genom att läkaren då kan hänvisa till att dessa diskussioner och – så att säga – inte helt själv behöver klä skott för att neka sjukskrivning i de fall läkaren bedömer att sjukskrivningen inte är att rekommendera (även om nu det försäkringsmedicinska beslutsstödet delvis fyller denna roll redan idag).

Att fokusera på Försäkringskassan och samverkan och kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är viktigt, men också att fokusera på hälso- och sjukvården och dess förutsättningar att möta de krav som ställs på den. Då handlar det om resurser så att läkare får tid att göra professionella bedömningar, kontinuitet i relationerna mellan patient och läkare men också att hälso- och sjukvården ska vara en attraktiv arbetsplats där de som nu jobbar vill stanna kvar och än fler söka sig till.

Utredare välfärdsfrågor

LAS-utredningen borde aldrig tillsatts

Det är viktigt att komma ihåg att anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. 

Läs mer

Debatt

Replik: Vi förstår inte Försäkringskassan

Försäkringskassan sågar förslagen till en ny sjukförsäkring. Vi har svårt att förstå myndighetens onyanserade och svepande kritik, skriver företrädare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

LAS-utredningen borde aldrig tillsatts

På måndag 1 juni kommer LAS-utredningen att presentera sina förslag. TCO har redan från börjat varit tydliga med att utredningen aldrig borde ha tillsatts. Anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. Det är viktigt att komma ihåg.

Pressmeddelanden

Välkommet omställningsuppdrag för högskolan

TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.

Debatt

Replik: LOV-experiment läcker energi från AF

I krisen måste Arbetsförmedlingen fokusera på de åtgärder man vet fungerar, inte en ny svårutvärderad försöksverksamhet med en rad problem, skriver fackliga utredare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Fler korta högskolekurser är helt rätt väg

De senaste veckorna har regeringen och samarbetspartierna presenterat flera satsningar på högskolans roll i det livslånga lärandet och omställning. Senast i raden är beskedet att tillföra ytterligare medel som ska användas till korta högskolekurser, och det är helt i linje med tjänstemännens behov.

Pressmeddelanden

TCO delar ut priser till kulturskapare

TCO:s kulturpris och kulturstipendium 2020 delades ut digitalt på tisdagseftermiddagen. Årets kulturpristagare är regissören Amanda Kernell. Kulturstipendiet tilldelas bildkonstnären Kent Wisti.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 maj, 2020

Måndag med möten med ministrar och skådespelare från Dramaten

Måndagsmorgonen rivstartade med ett digitalt möte om situationen för ensamföretagare. Tillsammans med ordförandena för Unionen, Journalistförbundet och Teaterförbundet hade jag en sittning med arbetsmarknadsministern, näringsministern och kulturministern. Min bedömning är att man försöker hitta en lösning, men att det går alldeles för långsamt. För mig är det här en av de frågor som har högsta prioritet. Många TCO-förbundsmedlemmar som är ensamföretagare har en extremt pressad situation. De förtjänar också stöd från det allmänna och den ökade trygghet det skulle innebära.

Corona

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

20 maj, 2020

Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning, Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

19 maj, 2020

Blogg – vägen mot ett omställningsuppdrag

TCO har länge verkat för att ge universitet och högskolor ett omställningsuppdrag och glädjen var därför stor när regeringen i början av maj föreslog ändringar i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Det var ett viktigt steg i rätt riktning men utan kompletterande styrsignaler riskerar det att bli symbolpolitik och ett ansvar utan innehåll. Det är därför väldigt glädjande att regeringen och samarbetspartierna under den senaste veckan fortsatt att presentera satsningar och förslag som sakta men säkert fyller lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet med innehåll.

Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

11 maj, 2020

TCO vill se EU-pakt för jobb, sammanhållning och global utveckling

I lördags firades Europadagen, mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden. Pandemin har på några veckor lett till något av det som EU under årtionden arbetat för att förhindra: stängda gränser i Europa och att flera medlemsländer åsidosatt demokratin genom undantagslagar. EU är ett ömtåligt bygge. Pandemin visar hur viktigt det är att hela tiden prata om vad vi vill ha EU till, och vilka regler som vi absolut inte kan tumma på. När EU:s ekonomi nu ska återstartas vill TCO se en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning, som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 maj, 2020

Europadagen: Gemenskap och solidaritet

Tidigare i veckan var det 75 år sedan andra världskriget tog slut. Idag, den 9 maj, firar vi Europadagen. För 70 år sedan såg Robert Schumans deklaration om att skapa ett enat Europa, byggt på fred och stabilitet, dagens ljus.

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

06 maj, 2020

Så påverkar Covid-19 pensionerna

Pensionsmyndigheterna har i dagarna lämnat sin prognos till regeringen om utgifterna för kommande år. I prognosen anges bland annat att inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet räknas ned med ungefär 1,5 procent under år 2021.

Pension, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.