Ingen fungerande sjukförsäkring utan en fungerande hälso- och sjukvård

TCObloggar 2018-05-15

Riksrevisionen visar i sin senaste rapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa att det finns påtagliga brister i bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och tydligheten i de krav och förväntningar som Försäkringskassan har på läkare och deras roll i denna bedömning. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa som grund för sjukskrivningen ökat stadigt. Därför är det nu hög tid att sätta fokus på bedömningen av arbetsförmåga och hur Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården konkret kan säkerställa rättssäkra och likformiga bedömningar. Men också hur hälso- och sjukvården kan få rätt förutsättningar att uppfylla de krav och förväntningar som ställs av Försäkringskassan och samhället när det gäller sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens rapport, som bygger på intervjuer med läkare och personer inom Försäkringskassan och Socialstyrelsen, pekar på en rad svårigheter och brister i bedömningen av arbetsförmåga. Försäkringskassans förväntningar på innehållet i läkarintygen varierar med handläggare, vilket givetvis gör det svårt för de läkare som skriver intygen att veta vad som efterfrågas. Många läkare anser också att Försäkringskassan har orealistiska förväntningar på läkarnas möjligheter att fastställa den försäkrades funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar, och en prognos för hur länge sjukskrivningen kan tänkas pågå.

Försäkringskassan efterfrågar också många gånger observationer av funktionsnedsättningar och symptom, vilket är svårt när det gäller psykisk ohälsa. Att en försäkrad lider av sömnsvårigheter och ångest kan sällan observeras under ett möte på 5-10 minuter. Istället får läkaren utifrån den försäkrades egen berättelse om sina besvär göra en bedömning av den försäkrades hälsotillstånd och sätta en diagnos och utifrån detta bedöma funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar.

Samtidigt anger många läkare i rapporten att deras förutsättningar att uppfylla de förväntningar som Försäkringskassan ställer på deras bedömningar är små. Många läkarbesök är mycket korta, vilket innebär omkring 5 – 10 minuter effektiv tid med patienten. Som alla förstår är det svårt att hinna med så mycket på 5-10 minuter.

Många patienter möter också ofta nya läkare i kontakterna med hälso- och sjukvården. Det saknas en kontinuitet, vilket försvårare både för läkaren och patienten. Läkaren ställs inför kravet att  på ett par minuter ställa diagnos och göra en bedömning av komplexa förhållanden som egentligen borde ta betydligt mer tid i anspråk. Läkare möter också ofta patienter som har fått en sjukskrivning av en annan läkare, och det kan då vara svårt att bilda sig en egen uppfattning om patientens situation och än mer att gå emot den tidigare läkarens rekommendationer kring sjukskrivning.

Patienten å sin sida möter många gånger nya läkare vilket försvårar skapandet av en relation med läkaren som bygger på tillit och kunskap om det enskilda fallet. Det är också påfrestande att vid nästan varje läkarbesök börja om från början och berätta om sin situation, vilket ofta innebär att man måste utelämna sig till läkaren och berätta om personliga och känsliga situationer och upplevelser.

Läkarna beskriver också i rapporten svårigheterna med att förena rollen som behandlande läkare som ska sätta patientens intressen främst och vara ett stöd för patienten, och rollen som medicinskt sakkunnig som bedömer arbetsförmåga och utfärdar läkarintyg i sjukskrivningsärenden. Dessa dubbla roller kanske är särskilt problematiskt när det gäller psykisk ohälsa där behandling i högre utsträckning än inom annan slags ohälsa bygger på en tillitsfull relation mellan läkare och patient och att patienten litar på läkaren och vågar berätta hur han eller hon känner sig och upplever sin situation.

Riksrevisionen vill se ytterligare översyn av Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys med fokus på DFA-kedjan när det gäller psykiatriska diagnoser, dvs att först ställa diagnos och därefter fastslå vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som följer av diagnosen. Att en sådan översyn behövs framgår klart av Riksrevisionens rapport.

Men det behövs mer än så för att komma tillrätta med de brister som lyfts fram i rapporten.  Framförallt måste hälso- och sjukvården ges förutsättningar och resurser att utöva sin professionalitet och på ett seriöst sätt bidra till sjukskrivningsprocessen. I klartext torde det innebära mer tid för möten mellan patient och läkare och en ökad kontinuitet mellan läkare och patient så att de får tid till att bygga upp en tillitsfull relation och att läkaren kan använda sin professionalitet för att bedöma patientens situation. Men också att läkare som bedömer psykisk ohälsa ges möjlighet att tillsammans med andra läkare och specialister diskutera symptom och hur man som läkare bör bedöma olika symptom och vilka åtgärder som är att rekommendera. Även om olika läkare kommer att ha olika åsikter kring detta är det centralt för likformigheten och rättssäkerheten i sjukskrivningsprocessen att det inom läkarprofessionen finns en någotsånär konsensus kring hur psykisk ohälsa ska bedömas och hur sådan ohälsa kan påverka individen.

Att läkare som möter patienter med psykisk ohälsa har möjlighet att tillsammans med andra läkare diskutera hur man bör förhålla sig till psykisk ohälsa kanske också kan erbjuda ett sätt att lösa läkarens rollkonflikt mellan att vara behandlande läkare och samtidigt medicinskt sakkunnig genom att läkaren då kan hänvisa till att dessa diskussioner och – så att säga – inte helt själv behöver klä skott för att neka sjukskrivning i de fall läkaren bedömer att sjukskrivningen inte är att rekommendera (även om nu det försäkringsmedicinska beslutsstödet delvis fyller denna roll redan idag).

Att fokusera på Försäkringskassan och samverkan och kommunikation mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården är viktigt, men också att fokusera på hälso- och sjukvården och dess förutsättningar att möta de krav som ställs på den. Då handlar det om resurser så att läkare får tid att göra professionella bedömningar, kontinuitet i relationerna mellan patient och läkare men också att hälso- och sjukvården ska vara en attraktiv arbetsplats där de som nu jobbar vill stanna kvar och än fler söka sig till.

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.