Friska tag och haltande resonemang - Svenskt Näringsliv om sjukfrånvaron

TCObloggar 2015-11-25

Svenskt Näringsliv presenter i rapporten Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling hur Svenskt Näringsliv ser på den ökande sjukfrånvaron och vilka åtgärder som bör vidtas för att hejda utvecklingen. Rapporten innehåller en del friska tag, men också en hel del haltande resonemang och en skev bild av hur det ser ut på många arbetsplatser.

Svenskt Näringsliv ser det som mycket viktigt att hejda den ökande sjukfrånvaron – även om ökningen sker från historiskt sett mycket låga nivåer. Mer kunskap om sjukfrånvaron efterfrågas. Framförallt behövs det tydliggöras i vilka sektorer sjukfrånvaron ökar och varför den ökar.

Svenskt Näringsliv lyfter fram att det är främst den psykiska ohälsan som ökar, och då inom verksamheter som drivs av kommuner och landsting där det finns gott om s.k. ”kontaktyrken”. Genom att jämföra sjukfrånvaron mellan vård- och omsorg i offentlig regi och i privat regi vill Svenskt Näringsliv också visa att anställda i privata vård- och omsorgsföretag har lägre sjukfrånvaro. Svenskt Näringsliv lyfter också fram att folkhälsan har varit stabil över tid sett till andelen av befolkningen som uppger att de har en god eller mycket god hälsa i Arbetskraftsundersökningarna.

För att få en bild av hur företagen ser på sjukfrånvaron har Svenskt Näringsliv genomfört en enkätundersökning bland medlemsföretagen. Undersökningen visar att var fjärde företag har problem med sjukfrånvaro, och mest problem har medelstora- och stora företag, medan över hälften av de små företagen svarar att de har små eller inga problem alls. Korttidsfrånvaro är överlag det mest problem med. När det gäller företagens insatser för de sjukskrivna framgår det av svaren att framförallt de stora företagen anser sig ha ett väl fungerande förebyggande arbete, liksom insatser för rehabilitering och arbetsanpassning för at hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet. Samtidigt är det en relativt liten andel av de små företagens som vidtar sådana åtgärder. Exempelvis är det bara 62 procent av småföretagen som satsar på olika former av arbetsanpassning för att underlätta återgång till arbetet, och 59 procent som satsar på olika former av rehabilitering genom samarbete med företagshälsovård eller liknande. Den stora majoriteten av företagen anser dock att de åtgärder som vidtas faktiskt gör skillnad. Företagen anser också överlag att arbetsgivaren är viktigast för sjukskrivnas återgång i arbete.

För att ytterligare illustrera hur företag arbetar med sjukfrånvaro lyfter Svenskt Näringsliv fram fyra företag med en låg sjukfrånvaro, tre små företag och ett större företag. Det är slående att de företag som lyfts fram behandlar sina medarbetare på ett sätt som, såvitt jag kan bedöma, följer den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö när det gäller att motverka ohälsosam arbetsbelastning, att chefer stöttar medarbetare och att medarbetare får inflytande och flexibilitet när det gäller arbetstider och för att få ihop privatliv och arbetsliv. Kanske lite paradoxalt med tanke på att Svenskt Näringsliv var en stark motståndare till den nya föreskriften.

Sedan kan det förstås ifrågasättas vilken relevans de fyra företagen har för den stora frågan, nämligen i vilken utsträckning arbetsgivare generellt tar sitt ansvar för rehabilitering, arbetsanpassning och för att arbeta förebyggande för att förhindra sjukfrånvaro. Fackförbundet Unionen, som organiserar tjänstemän i privat sektor, har exempelvis i förbundets arbetsmiljöbarometrar visat att den psykosociala arbetsmiljön har blivit allt sämre, och att företagshälsovården i allt mindre omfattning används som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i rehabilitering. Och i undersökningen Inte fullt frisk visas att många arbetsgivare inte tar sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Goda exempel är bra och förtjänas att lyfta fram – men de ska inte förväxlas med hela bilden.

Svenskt Näringslivs rapport innehåller också en rad mer eller mindre konkreta förslag på åtgärder för att ”nå en låg, stabil och hållbar sjukförsäkring” (s. 25). En hel del förslag är bra och väl värda att diskutera vidare. Bland annat vill Svenskt Näringsliv införa ett karensavdrag istället för dagens karensdag, ett förslag som även TCO har i de 35 förslagen för en bättre sjukförsäkring. Att göra tid i rehabiliteringskedjan ”överhoppningsbar” då den sjukskrivne står och väntar till följd av väntetider inom vården är också bra, även om det i viss mån redan finns utrymme för det genom att prövning av arbetsförmåga kan skjutas upp på grund av särskilda skäl som omfattar väntan på behandling. Svenskt Näringsliv efterfrågar också ett samlande av kunskap och verktyg för hur arbetstagares arbetsförmåga kan tas tillvara på bästa sätt genom exempelvis arbetsanpassning eller omplacering, något som också Annika Strandhäll har haft med i regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron där Försäkringskassans stöd till arbetsgivare ska utvecklas i dessa delar. På samma sätt föreslår både Svenskt Näringsliv och regeringen att det arbetsplatsnära stödet ska utvecklas, exempelvis genom att även kunna ges för rehabiliterande insatser och inte endast för utredande insatser som idag. Rapporten lyfter också fram vikten av möjlighet till omställning till nytt arbete också för sjukskrivna – vilket kanske kan vara en boll att skicka tillbaka till avsändaren med en önskan att omställningsförhandlingarna återupptas.

Sedan innehåller rapporten även en hel del dåliga förslag och haltande resonemang. Svenskt Näringsliv tar starkt avstånd från synen att arbetsgivarna saknar incitament att vara aktiva i sjukprocessen – d.v.s. att ta sitt lagstadgade ansvar för arbetsplatsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning vid sjukskrivning. Detta ska ses mot bakgrund av att regeringen i åtgärdsprogrammet mot den ökande sjukfrånvaron har lyft fram behovet av starkare drivkrafter för arbetsgivare att ta sitt ansvar, något som TCO också har drivit bland förslagen för en bättre sjukförsäkring. Svenskt Näringsliv hävdar att arbetsgivarna redan har starka incitament att ta sitt ansvar då sjukskrivningar leder kompetensbortfall och nedsatt produktion, och att ett aktivt arbete med arbetsmiljö och sjukskrivningar behövs för att attrahera kompetent arbetskraft.

Men även om detta säkert stämmer i många fall, är det också så att väldigt många arbetstagare är helt utbytbara för deras arbetsgivare och att många arbetsgivare faktiskt inte alls tar sitt ansvar för rehabilitering eller arbetsanpassning vid sjukskrivningar. Dessutom är det ju så att starkare incitament för arbetsgivare att ta ansvar kommer inte innebära extra kostnader för de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar. Tvärtom tjänar de på starkare drivkrafter då de arbetsgivare som idag smiter undan sitt ansvar i lägre utsträckning kommer att kunna vältra över kostnader för dålig arbetsmiljö och bristande ansvarstagande på det allmänna (dvs också på de arbetsgivare som tar sitt ansvar) och konkurrera med att sänka sina produktionskostnader genom bristande arbetsmiljö (åtminstone kortsiktigt).

Svenskt Näringsliv vill också att sjukförsäkringsavgiften ska beräknas ”försäkringsmässigt och på aktuarisk grund” (s. 26), men utan att närmare specificera vad de menar med detta. Här kan det konstateras att om de menar att sjukförsäkringen ska vara aktuarisk på en individuell nivå skulle det innebära att personer med högre risk att bli sjuka (t.ex. på grund av medfödda åkommor) skulle betala mer till försäkringen, allt annat lika. Sjukförsäkringen skulle upphöra att vara en socialförsäkring, där själva tanken är att avgiften till försäkringen inte är aktuarisk utan solidariskt finansierad och att de försäkrade är försäkrade ”i befintligt skick” oavsett den individuella risken. Och om Svenskt Näringsliv menar att sjukförsäkringsavgiften ska vara aktuarisk på företagsnivå innebär det i princip ett slags medfinansiering av sjukpenningskostnaderna, vilket de är kraftigt emot. Kanske menar Svenskt Näringsliv att sjukförsäkringen som helhet ska vara aktuarisk, d.v.s. att det som går in i försäkringen motsvarar det som går ut. Detta är dock ingen ny tanke utan har framförts exempelvis i Anna Hedborgs utredning Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86), där en från statsbudgeten fristående försäkring diskuterades. Detta kan vara en tanke att gå vidare med – men Svenskt Näringsliv borde i så fall stava ut vad de menar. (Sedan kan det inom parantes nämnas att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i sitt slutbetänkande avfärdade tanken på en från statsbudgeten fristående sjukförsäkring – se SOU 2015:21).

Sjukförsäkringsavgiften ska enligt Svenskt Näringsliv inte heller tas ut på lönedelar över taket i sjukförsäkringen. Detta resonemang har också förts på andra håll, exempelvis av Anna Hedborg i rapporten Under höga tak ryms alla, där ett höjt tak i sjukförsäkringen diskuteras. Argumentet är att avgift på lönedelar ovan taket i praktiken är en ren skatt och inte en avgift till försäkringen. Men avgiften till sjukförsäkringen är en premie som de försäkrade betalar genom att avstå löneutrymme (att den sedan betalas in av arbetsgivaren är en teknisk lösning). Om lönedelar ovan taket i försäkringen undantogs från avgiften måste avgiften öka för samtliga försäkrade – även för dem med låga inkomster. Frågan är då om de kommer att kunna betala för försäkringen. Det finns en risk att försäkringen blir för dyr helt enkelt, och den lön som återstår att leva på för liten. Det är inte rimligt. Att personer med högre inkomst betalar proportionellt mer till försäkringen än personer med låg inkomst är nödvändigt för att även de med en låg inkomst ska ha råd med försäkringen. Dessutom tenderar de med låg inkomst att nyttja försäkringen i högre utsträckning än dem med högre inkomst, vilket ytterligare understryker vikten av den omfördelande effekt dagens sjukförsäkring har. Det är detta som är en ”solidariskt finansierad” sjukförsäkring och som vi har skäl att slå vakt om.

Sedan föreslås det i rapporten att arbetsgivare som anställer personer som har varit långtidssjukskrivna permanent ska slippa sjuklöneansvaret för dessa personer. Men det finns redan idag ett system för skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivarna. Och är det rimlig att en arbetsgivare som anställer en person i 40-årsåldern ska slippa sjuklöneansvaret för denna person därför att han eller hon var sjukskriven i två år under 20-årsåldern? Här bör nog Svenskt Näringsliv tänka ett varv till.

Rapporten talar sig också varm för att göra arbetsgivarnas kostnader för sjukvårdsförsäkringar för de anställda avdragsgilla, liksom att anlitande av företagshälsovård ska förbli frivillig. Idag finns det en trend att arbetsgivare hellre än att anlita en företagshälsovård erbjuder sina anställda en sjukvårdsförsäkring som ger snabbare vägar till medicinsk behandling vid sjukdom eller olycksfall. Men en sjukvårdsförsäkring, eller åtgärder som sätts in i rehabiliterande syfte efter att ett sjukfall har inträffat, kan aldrig ersätta en företagshälsovård som har god kunskap om den enskilda arbetsplatsens verksamhet och anställda och arbetare förebyggande med organisatoriska och strukturella faktorer i arbetsmiljön. Även om sjukvårdsförsäkringar kan vara ett komplement till en företagshälsovård, får en sjukvårdsförsäkring inte ersätta företagshälsovården då det egentligen handlar om olika saker.

För att avsluta ett redan långt inlägg, är Svenskt Näringsliv rapport intressant och ett bidrag till debatten med en hel del friska tag. Det finns en hel del bra förslag, men alla förslag är inte bra och i en del bitar haltar resonemanget betänkligt. Däremot är nog TCO och Svenskt Näringsliv helt överens med Jane Lindell Ljunggren, en av de företagare som citeras i rapporten, när hon säger ”Att folk ska behöva bli sjuka av arbetet är helt sjukt”!

Utredare välfärdsfrågor

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.