Friska tag och haltande resonemang - Svenskt Näringsliv om sjukfrånvaron

TCObloggar 2015-11-25

Svenskt Näringsliv presenter i rapporten Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling hur Svenskt Näringsliv ser på den ökande sjukfrånvaron och vilka åtgärder som bör vidtas för att hejda utvecklingen. Rapporten innehåller en del friska tag, men också en hel del haltande resonemang och en skev bild av hur det ser ut på många arbetsplatser.

Svenskt Näringsliv ser det som mycket viktigt att hejda den ökande sjukfrånvaron – även om ökningen sker från historiskt sett mycket låga nivåer. Mer kunskap om sjukfrånvaron efterfrågas. Framförallt behövs det tydliggöras i vilka sektorer sjukfrånvaron ökar och varför den ökar.

Svenskt Näringsliv lyfter fram att det är främst den psykiska ohälsan som ökar, och då inom verksamheter som drivs av kommuner och landsting där det finns gott om s.k. ”kontaktyrken”. Genom att jämföra sjukfrånvaron mellan vård- och omsorg i offentlig regi och i privat regi vill Svenskt Näringsliv också visa att anställda i privata vård- och omsorgsföretag har lägre sjukfrånvaro. Svenskt Näringsliv lyfter också fram att folkhälsan har varit stabil över tid sett till andelen av befolkningen som uppger att de har en god eller mycket god hälsa i Arbetskraftsundersökningarna.

För att få en bild av hur företagen ser på sjukfrånvaron har Svenskt Näringsliv genomfört en enkätundersökning bland medlemsföretagen. Undersökningen visar att var fjärde företag har problem med sjukfrånvaro, och mest problem har medelstora- och stora företag, medan över hälften av de små företagen svarar att de har små eller inga problem alls. Korttidsfrånvaro är överlag det mest problem med. När det gäller företagens insatser för de sjukskrivna framgår det av svaren att framförallt de stora företagen anser sig ha ett väl fungerande förebyggande arbete, liksom insatser för rehabilitering och arbetsanpassning för at hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet. Samtidigt är det en relativt liten andel av de små företagens som vidtar sådana åtgärder. Exempelvis är det bara 62 procent av småföretagen som satsar på olika former av arbetsanpassning för att underlätta återgång till arbetet, och 59 procent som satsar på olika former av rehabilitering genom samarbete med företagshälsovård eller liknande. Den stora majoriteten av företagen anser dock att de åtgärder som vidtas faktiskt gör skillnad. Företagen anser också överlag att arbetsgivaren är viktigast för sjukskrivnas återgång i arbete.

För att ytterligare illustrera hur företag arbetar med sjukfrånvaro lyfter Svenskt Näringsliv fram fyra företag med en låg sjukfrånvaro, tre små företag och ett större företag. Det är slående att de företag som lyfts fram behandlar sina medarbetare på ett sätt som, såvitt jag kan bedöma, följer den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö när det gäller att motverka ohälsosam arbetsbelastning, att chefer stöttar medarbetare och att medarbetare får inflytande och flexibilitet när det gäller arbetstider och för att få ihop privatliv och arbetsliv. Kanske lite paradoxalt med tanke på att Svenskt Näringsliv var en stark motståndare till den nya föreskriften.

Sedan kan det förstås ifrågasättas vilken relevans de fyra företagen har för den stora frågan, nämligen i vilken utsträckning arbetsgivare generellt tar sitt ansvar för rehabilitering, arbetsanpassning och för att arbeta förebyggande för att förhindra sjukfrånvaro. Fackförbundet Unionen, som organiserar tjänstemän i privat sektor, har exempelvis i förbundets arbetsmiljöbarometrar visat att den psykosociala arbetsmiljön har blivit allt sämre, och att företagshälsovården i allt mindre omfattning används som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i rehabilitering. Och i undersökningen Inte fullt frisk visas att många arbetsgivare inte tar sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Goda exempel är bra och förtjänas att lyfta fram – men de ska inte förväxlas med hela bilden.

Svenskt Näringslivs rapport innehåller också en rad mer eller mindre konkreta förslag på åtgärder för att ”nå en låg, stabil och hållbar sjukförsäkring” (s. 25). En hel del förslag är bra och väl värda att diskutera vidare. Bland annat vill Svenskt Näringsliv införa ett karensavdrag istället för dagens karensdag, ett förslag som även TCO har i de 35 förslagen för en bättre sjukförsäkring. Att göra tid i rehabiliteringskedjan ”överhoppningsbar” då den sjukskrivne står och väntar till följd av väntetider inom vården är också bra, även om det i viss mån redan finns utrymme för det genom att prövning av arbetsförmåga kan skjutas upp på grund av särskilda skäl som omfattar väntan på behandling. Svenskt Näringsliv efterfrågar också ett samlande av kunskap och verktyg för hur arbetstagares arbetsförmåga kan tas tillvara på bästa sätt genom exempelvis arbetsanpassning eller omplacering, något som också Annika Strandhäll har haft med i regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron där Försäkringskassans stöd till arbetsgivare ska utvecklas i dessa delar. På samma sätt föreslår både Svenskt Näringsliv och regeringen att det arbetsplatsnära stödet ska utvecklas, exempelvis genom att även kunna ges för rehabiliterande insatser och inte endast för utredande insatser som idag. Rapporten lyfter också fram vikten av möjlighet till omställning till nytt arbete också för sjukskrivna – vilket kanske kan vara en boll att skicka tillbaka till avsändaren med en önskan att omställningsförhandlingarna återupptas.

Sedan innehåller rapporten även en hel del dåliga förslag och haltande resonemang. Svenskt Näringsliv tar starkt avstånd från synen att arbetsgivarna saknar incitament att vara aktiva i sjukprocessen – d.v.s. att ta sitt lagstadgade ansvar för arbetsplatsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning vid sjukskrivning. Detta ska ses mot bakgrund av att regeringen i åtgärdsprogrammet mot den ökande sjukfrånvaron har lyft fram behovet av starkare drivkrafter för arbetsgivare att ta sitt ansvar, något som TCO också har drivit bland förslagen för en bättre sjukförsäkring. Svenskt Näringsliv hävdar att arbetsgivarna redan har starka incitament att ta sitt ansvar då sjukskrivningar leder kompetensbortfall och nedsatt produktion, och att ett aktivt arbete med arbetsmiljö och sjukskrivningar behövs för att attrahera kompetent arbetskraft.

Men även om detta säkert stämmer i många fall, är det också så att väldigt många arbetstagare är helt utbytbara för deras arbetsgivare och att många arbetsgivare faktiskt inte alls tar sitt ansvar för rehabilitering eller arbetsanpassning vid sjukskrivningar. Dessutom är det ju så att starkare incitament för arbetsgivare att ta ansvar kommer inte innebära extra kostnader för de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar. Tvärtom tjänar de på starkare drivkrafter då de arbetsgivare som idag smiter undan sitt ansvar i lägre utsträckning kommer att kunna vältra över kostnader för dålig arbetsmiljö och bristande ansvarstagande på det allmänna (dvs också på de arbetsgivare som tar sitt ansvar) och konkurrera med att sänka sina produktionskostnader genom bristande arbetsmiljö (åtminstone kortsiktigt).

Svenskt Näringsliv vill också att sjukförsäkringsavgiften ska beräknas ”försäkringsmässigt och på aktuarisk grund” (s. 26), men utan att närmare specificera vad de menar med detta. Här kan det konstateras att om de menar att sjukförsäkringen ska vara aktuarisk på en individuell nivå skulle det innebära att personer med högre risk att bli sjuka (t.ex. på grund av medfödda åkommor) skulle betala mer till försäkringen, allt annat lika. Sjukförsäkringen skulle upphöra att vara en socialförsäkring, där själva tanken är att avgiften till försäkringen inte är aktuarisk utan solidariskt finansierad och att de försäkrade är försäkrade ”i befintligt skick” oavsett den individuella risken. Och om Svenskt Näringsliv menar att sjukförsäkringsavgiften ska vara aktuarisk på företagsnivå innebär det i princip ett slags medfinansiering av sjukpenningskostnaderna, vilket de är kraftigt emot. Kanske menar Svenskt Näringsliv att sjukförsäkringen som helhet ska vara aktuarisk, d.v.s. att det som går in i försäkringen motsvarar det som går ut. Detta är dock ingen ny tanke utan har framförts exempelvis i Anna Hedborgs utredning Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86), där en från statsbudgeten fristående försäkring diskuterades. Detta kan vara en tanke att gå vidare med – men Svenskt Näringsliv borde i så fall stava ut vad de menar. (Sedan kan det inom parantes nämnas att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i sitt slutbetänkande avfärdade tanken på en från statsbudgeten fristående sjukförsäkring – se SOU 2015:21).

Sjukförsäkringsavgiften ska enligt Svenskt Näringsliv inte heller tas ut på lönedelar över taket i sjukförsäkringen. Detta resonemang har också förts på andra håll, exempelvis av Anna Hedborg i rapporten Under höga tak ryms alla, där ett höjt tak i sjukförsäkringen diskuteras. Argumentet är att avgift på lönedelar ovan taket i praktiken är en ren skatt och inte en avgift till försäkringen. Men avgiften till sjukförsäkringen är en premie som de försäkrade betalar genom att avstå löneutrymme (att den sedan betalas in av arbetsgivaren är en teknisk lösning). Om lönedelar ovan taket i försäkringen undantogs från avgiften måste avgiften öka för samtliga försäkrade – även för dem med låga inkomster. Frågan är då om de kommer att kunna betala för försäkringen. Det finns en risk att försäkringen blir för dyr helt enkelt, och den lön som återstår att leva på för liten. Det är inte rimligt. Att personer med högre inkomst betalar proportionellt mer till försäkringen än personer med låg inkomst är nödvändigt för att även de med en låg inkomst ska ha råd med försäkringen. Dessutom tenderar de med låg inkomst att nyttja försäkringen i högre utsträckning än dem med högre inkomst, vilket ytterligare understryker vikten av den omfördelande effekt dagens sjukförsäkring har. Det är detta som är en ”solidariskt finansierad” sjukförsäkring och som vi har skäl att slå vakt om.

Sedan föreslås det i rapporten att arbetsgivare som anställer personer som har varit långtidssjukskrivna permanent ska slippa sjuklöneansvaret för dessa personer. Men det finns redan idag ett system för skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivarna. Och är det rimlig att en arbetsgivare som anställer en person i 40-årsåldern ska slippa sjuklöneansvaret för denna person därför att han eller hon var sjukskriven i två år under 20-årsåldern? Här bör nog Svenskt Näringsliv tänka ett varv till.

Rapporten talar sig också varm för att göra arbetsgivarnas kostnader för sjukvårdsförsäkringar för de anställda avdragsgilla, liksom att anlitande av företagshälsovård ska förbli frivillig. Idag finns det en trend att arbetsgivare hellre än att anlita en företagshälsovård erbjuder sina anställda en sjukvårdsförsäkring som ger snabbare vägar till medicinsk behandling vid sjukdom eller olycksfall. Men en sjukvårdsförsäkring, eller åtgärder som sätts in i rehabiliterande syfte efter att ett sjukfall har inträffat, kan aldrig ersätta en företagshälsovård som har god kunskap om den enskilda arbetsplatsens verksamhet och anställda och arbetare förebyggande med organisatoriska och strukturella faktorer i arbetsmiljön. Även om sjukvårdsförsäkringar kan vara ett komplement till en företagshälsovård, får en sjukvårdsförsäkring inte ersätta företagshälsovården då det egentligen handlar om olika saker.

För att avsluta ett redan långt inlägg, är Svenskt Näringsliv rapport intressant och ett bidrag till debatten med en hel del friska tag. Det finns en hel del bra förslag, men alla förslag är inte bra och i en del bitar haltar resonemanget betänkligt. Däremot är nog TCO och Svenskt Näringsliv helt överens med Jane Lindell Ljunggren, en av de företagare som citeras i rapporten, när hon säger ”Att folk ska behöva bli sjuka av arbetet är helt sjukt”!

Utredare välfärdsfrågor

Så höjer vi pensionerna

TCO vill stärka den allmänna pensionen. För att det ska löna sig att arbeta för pensionen och för att oro för den framtida pensionen ska kunna växlas över i framtidstro, behöver de inkomstrelaterade delarna i pensionssystemet förstärkas och få mer genomslag. Samtidigt behöver grundskyddet vara tillräckligt för att garantera att lägsta nivån innebär en skälig levnadsstandard för pensionärerna.

Läs mer här.

Debatt

TCO vill stärka den allmänna pensionen

TCO vill stärka den allmänna pensionen. För att det ska löna sig att arbeta för pensionen och för att oro för den framtida pensionen ska kunna växlas över i framtidstro, behöver de inkomstrelaterade delarna i pensionssystemet förstärkas och få mer genomslag. Samtidigt behöver grundskyddet vara tillräckligt för att garantera att lägsta nivån innebär en skälig levnadsstandard för pensionärerna.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO föreslår hur pensionerna kan höjas

TCO har idag presenterat ett förslag hur pensionerna kan höjas inom ramen för den nuvarande pensionsöverenskommelsen. Förslaget består av tre delar: höjd pensionsavgift, höjda utgående pensioner och en utdelning av tillfälliga överskott. TCO förutsätter att riksdagens pensionsgrupp samlas och försöker hitta en lösning som inte äventyrar pensionssystemet.

Debatt

Regeringen måste säkra ekonomisk trygghet för egenföretagare

Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

Hot och våld mot tjänstemän hotar demokratin

Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 april, 2022

Ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av sitt jobb

Arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. För att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. För att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken inom välfärden. För att alla som vill ska kunna arbeta heltid med hälsan i behåll, och för att alla ska ges möjlighet till ett tryggt, hållbart och utvecklande arbetsliv ända fram till pensionen.

Arbetsmiljö

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

24 maj, 2022

Höjda pensioner och bevarad autonomi för pensionssystemet

TCO publicerade i lördagens DN Debatt ett förslag till höjda pensioner, som finansieras med bevarande av pensionssystemets autonomi och som bör vara möjligt att hitta ett brett stöd för. Förslaget består av tre delar.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

09 maj, 2022

En renässans för fredsprojektet

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.​

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

11 april, 2022

Det behöver löna sig att arbeta för sin pension

Inför den kommande vårpropositionen den 19 april har TCO ett antal förslag vad gäller pensionen. Det handlar om långsiktiga lösningar för ett hållbart arbetsliv och en höjning av pensionsrätt och pensionsavgift med bevarande av autonomi och åtskillnad från statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 april, 2022

Vårbudget 2022 – i kristid

När osäkerheten är stor såväl om säkerhetsläge som ekonomisk utveckling är det viktigt att stärka vår motståndskraft. Sverige behöver rustas för omställning och utveckling. Det är nödvändigt för kompetensförsörjningen av ett växande näringsliv och välfärdens tjänster, och behöver ske såväl som stärkt försvar och säkerhet. Det vill TCO skicka med partierna nu när vårpropositionen är på intågande.

Ekonomi och tillväxt, EU, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

28 mars, 2022

Klimatomställning och jämställdhet i fokus på FN:s kvinnokommissions toppmöte

Den 25 mars avslutades det årliga två veckor långa internationella toppmötet med FN:s kvinnokommission CSW66 (den 66:e sessionen av Commission on the Status of Women). TCO:s Åsa Forsell har deltagit och skriver om några lärdomar och insikter från mötet.

Internationellt, Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.