Friska tag och haltande resonemang - Svenskt Näringsliv om sjukfrånvaron

TCObloggar 2015-11-25

Svenskt Näringsliv presenter i rapporten Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling hur Svenskt Näringsliv ser på den ökande sjukfrånvaron och vilka åtgärder som bör vidtas för att hejda utvecklingen. Rapporten innehåller en del friska tag, men också en hel del haltande resonemang och en skev bild av hur det ser ut på många arbetsplatser.

Svenskt Näringsliv ser det som mycket viktigt att hejda den ökande sjukfrånvaron – även om ökningen sker från historiskt sett mycket låga nivåer. Mer kunskap om sjukfrånvaron efterfrågas. Framförallt behövs det tydliggöras i vilka sektorer sjukfrånvaron ökar och varför den ökar.

Svenskt Näringsliv lyfter fram att det är främst den psykiska ohälsan som ökar, och då inom verksamheter som drivs av kommuner och landsting där det finns gott om s.k. ”kontaktyrken”. Genom att jämföra sjukfrånvaron mellan vård- och omsorg i offentlig regi och i privat regi vill Svenskt Näringsliv också visa att anställda i privata vård- och omsorgsföretag har lägre sjukfrånvaro. Svenskt Näringsliv lyfter också fram att folkhälsan har varit stabil över tid sett till andelen av befolkningen som uppger att de har en god eller mycket god hälsa i Arbetskraftsundersökningarna.

För att få en bild av hur företagen ser på sjukfrånvaron har Svenskt Näringsliv genomfört en enkätundersökning bland medlemsföretagen. Undersökningen visar att var fjärde företag har problem med sjukfrånvaro, och mest problem har medelstora- och stora företag, medan över hälften av de små företagen svarar att de har små eller inga problem alls. Korttidsfrånvaro är överlag det mest problem med. När det gäller företagens insatser för de sjukskrivna framgår det av svaren att framförallt de stora företagen anser sig ha ett väl fungerande förebyggande arbete, liksom insatser för rehabilitering och arbetsanpassning för at hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet. Samtidigt är det en relativt liten andel av de små företagens som vidtar sådana åtgärder. Exempelvis är det bara 62 procent av småföretagen som satsar på olika former av arbetsanpassning för att underlätta återgång till arbetet, och 59 procent som satsar på olika former av rehabilitering genom samarbete med företagshälsovård eller liknande. Den stora majoriteten av företagen anser dock att de åtgärder som vidtas faktiskt gör skillnad. Företagen anser också överlag att arbetsgivaren är viktigast för sjukskrivnas återgång i arbete.

För att ytterligare illustrera hur företag arbetar med sjukfrånvaro lyfter Svenskt Näringsliv fram fyra företag med en låg sjukfrånvaro, tre små företag och ett större företag. Det är slående att de företag som lyfts fram behandlar sina medarbetare på ett sätt som, såvitt jag kan bedöma, följer den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö när det gäller att motverka ohälsosam arbetsbelastning, att chefer stöttar medarbetare och att medarbetare får inflytande och flexibilitet när det gäller arbetstider och för att få ihop privatliv och arbetsliv. Kanske lite paradoxalt med tanke på att Svenskt Näringsliv var en stark motståndare till den nya föreskriften.

Sedan kan det förstås ifrågasättas vilken relevans de fyra företagen har för den stora frågan, nämligen i vilken utsträckning arbetsgivare generellt tar sitt ansvar för rehabilitering, arbetsanpassning och för att arbeta förebyggande för att förhindra sjukfrånvaro. Fackförbundet Unionen, som organiserar tjänstemän i privat sektor, har exempelvis i förbundets arbetsmiljöbarometrar visat att den psykosociala arbetsmiljön har blivit allt sämre, och att företagshälsovården i allt mindre omfattning används som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i rehabilitering. Och i undersökningen Inte fullt frisk visas att många arbetsgivare inte tar sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Goda exempel är bra och förtjänas att lyfta fram – men de ska inte förväxlas med hela bilden.

Svenskt Näringslivs rapport innehåller också en rad mer eller mindre konkreta förslag på åtgärder för att ”nå en låg, stabil och hållbar sjukförsäkring” (s. 25). En hel del förslag är bra och väl värda att diskutera vidare. Bland annat vill Svenskt Näringsliv införa ett karensavdrag istället för dagens karensdag, ett förslag som även TCO har i de 35 förslagen för en bättre sjukförsäkring. Att göra tid i rehabiliteringskedjan ”överhoppningsbar” då den sjukskrivne står och väntar till följd av väntetider inom vården är också bra, även om det i viss mån redan finns utrymme för det genom att prövning av arbetsförmåga kan skjutas upp på grund av särskilda skäl som omfattar väntan på behandling. Svenskt Näringsliv efterfrågar också ett samlande av kunskap och verktyg för hur arbetstagares arbetsförmåga kan tas tillvara på bästa sätt genom exempelvis arbetsanpassning eller omplacering, något som också Annika Strandhäll har haft med i regeringens åtgärdsprogram för att hejda den ökande sjukfrånvaron där Försäkringskassans stöd till arbetsgivare ska utvecklas i dessa delar. På samma sätt föreslår både Svenskt Näringsliv och regeringen att det arbetsplatsnära stödet ska utvecklas, exempelvis genom att även kunna ges för rehabiliterande insatser och inte endast för utredande insatser som idag. Rapporten lyfter också fram vikten av möjlighet till omställning till nytt arbete också för sjukskrivna – vilket kanske kan vara en boll att skicka tillbaka till avsändaren med en önskan att omställningsförhandlingarna återupptas.

Sedan innehåller rapporten även en hel del dåliga förslag och haltande resonemang. Svenskt Näringsliv tar starkt avstånd från synen att arbetsgivarna saknar incitament att vara aktiva i sjukprocessen – d.v.s. att ta sitt lagstadgade ansvar för arbetsplatsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning vid sjukskrivning. Detta ska ses mot bakgrund av att regeringen i åtgärdsprogrammet mot den ökande sjukfrånvaron har lyft fram behovet av starkare drivkrafter för arbetsgivare att ta sitt ansvar, något som TCO också har drivit bland förslagen för en bättre sjukförsäkring. Svenskt Näringsliv hävdar att arbetsgivarna redan har starka incitament att ta sitt ansvar då sjukskrivningar leder kompetensbortfall och nedsatt produktion, och att ett aktivt arbete med arbetsmiljö och sjukskrivningar behövs för att attrahera kompetent arbetskraft.

Men även om detta säkert stämmer i många fall, är det också så att väldigt många arbetstagare är helt utbytbara för deras arbetsgivare och att många arbetsgivare faktiskt inte alls tar sitt ansvar för rehabilitering eller arbetsanpassning vid sjukskrivningar. Dessutom är det ju så att starkare incitament för arbetsgivare att ta ansvar kommer inte innebära extra kostnader för de arbetsgivare som redan tar sitt ansvar. Tvärtom tjänar de på starkare drivkrafter då de arbetsgivare som idag smiter undan sitt ansvar i lägre utsträckning kommer att kunna vältra över kostnader för dålig arbetsmiljö och bristande ansvarstagande på det allmänna (dvs också på de arbetsgivare som tar sitt ansvar) och konkurrera med att sänka sina produktionskostnader genom bristande arbetsmiljö (åtminstone kortsiktigt).

Svenskt Näringsliv vill också att sjukförsäkringsavgiften ska beräknas ”försäkringsmässigt och på aktuarisk grund” (s. 26), men utan att närmare specificera vad de menar med detta. Här kan det konstateras att om de menar att sjukförsäkringen ska vara aktuarisk på en individuell nivå skulle det innebära att personer med högre risk att bli sjuka (t.ex. på grund av medfödda åkommor) skulle betala mer till försäkringen, allt annat lika. Sjukförsäkringen skulle upphöra att vara en socialförsäkring, där själva tanken är att avgiften till försäkringen inte är aktuarisk utan solidariskt finansierad och att de försäkrade är försäkrade ”i befintligt skick” oavsett den individuella risken. Och om Svenskt Näringsliv menar att sjukförsäkringsavgiften ska vara aktuarisk på företagsnivå innebär det i princip ett slags medfinansiering av sjukpenningskostnaderna, vilket de är kraftigt emot. Kanske menar Svenskt Näringsliv att sjukförsäkringen som helhet ska vara aktuarisk, d.v.s. att det som går in i försäkringen motsvarar det som går ut. Detta är dock ingen ny tanke utan har framförts exempelvis i Anna Hedborgs utredning Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86), där en från statsbudgeten fristående försäkring diskuterades. Detta kan vara en tanke att gå vidare med – men Svenskt Näringsliv borde i så fall stava ut vad de menar. (Sedan kan det inom parantes nämnas att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i sitt slutbetänkande avfärdade tanken på en från statsbudgeten fristående sjukförsäkring – se SOU 2015:21).

Sjukförsäkringsavgiften ska enligt Svenskt Näringsliv inte heller tas ut på lönedelar över taket i sjukförsäkringen. Detta resonemang har också förts på andra håll, exempelvis av Anna Hedborg i rapporten Under höga tak ryms alla, där ett höjt tak i sjukförsäkringen diskuteras. Argumentet är att avgift på lönedelar ovan taket i praktiken är en ren skatt och inte en avgift till försäkringen. Men avgiften till sjukförsäkringen är en premie som de försäkrade betalar genom att avstå löneutrymme (att den sedan betalas in av arbetsgivaren är en teknisk lösning). Om lönedelar ovan taket i försäkringen undantogs från avgiften måste avgiften öka för samtliga försäkrade – även för dem med låga inkomster. Frågan är då om de kommer att kunna betala för försäkringen. Det finns en risk att försäkringen blir för dyr helt enkelt, och den lön som återstår att leva på för liten. Det är inte rimligt. Att personer med högre inkomst betalar proportionellt mer till försäkringen än personer med låg inkomst är nödvändigt för att även de med en låg inkomst ska ha råd med försäkringen. Dessutom tenderar de med låg inkomst att nyttja försäkringen i högre utsträckning än dem med högre inkomst, vilket ytterligare understryker vikten av den omfördelande effekt dagens sjukförsäkring har. Det är detta som är en ”solidariskt finansierad” sjukförsäkring och som vi har skäl att slå vakt om.

Sedan föreslås det i rapporten att arbetsgivare som anställer personer som har varit långtidssjukskrivna permanent ska slippa sjuklöneansvaret för dessa personer. Men det finns redan idag ett system för skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivarna. Och är det rimlig att en arbetsgivare som anställer en person i 40-årsåldern ska slippa sjuklöneansvaret för denna person därför att han eller hon var sjukskriven i två år under 20-årsåldern? Här bör nog Svenskt Näringsliv tänka ett varv till.

Rapporten talar sig också varm för att göra arbetsgivarnas kostnader för sjukvårdsförsäkringar för de anställda avdragsgilla, liksom att anlitande av företagshälsovård ska förbli frivillig. Idag finns det en trend att arbetsgivare hellre än att anlita en företagshälsovård erbjuder sina anställda en sjukvårdsförsäkring som ger snabbare vägar till medicinsk behandling vid sjukdom eller olycksfall. Men en sjukvårdsförsäkring, eller åtgärder som sätts in i rehabiliterande syfte efter att ett sjukfall har inträffat, kan aldrig ersätta en företagshälsovård som har god kunskap om den enskilda arbetsplatsens verksamhet och anställda och arbetare förebyggande med organisatoriska och strukturella faktorer i arbetsmiljön. Även om sjukvårdsförsäkringar kan vara ett komplement till en företagshälsovård, får en sjukvårdsförsäkring inte ersätta företagshälsovården då det egentligen handlar om olika saker.

För att avsluta ett redan långt inlägg, är Svenskt Näringsliv rapport intressant och ett bidrag till debatten med en hel del friska tag. Det finns en hel del bra förslag, men alla förslag är inte bra och i en del bitar haltar resonemanget betänkligt. Däremot är nog TCO och Svenskt Näringsliv helt överens med Jane Lindell Ljunggren, en av de företagare som citeras i rapporten, när hon säger ”Att folk ska behöva bli sjuka av arbetet är helt sjukt”!

Utredare välfärdsfrågor

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.