Ett på det hela välkommet förslag om arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och det arbetsplatsnära stödet

TCObloggar 2017-03-23

Socialförsäkringsmonister Annika Strandhäll och regeringen föreslår att arbetsgivarna får ett större ansvar när det gäller rehabilitering av sjukskrivna medarbetare. Regeringen föreslår också att det nuvarande arbetsplatsnära stödet även ska kunna användas till rehabiliterande insatser tillsammans med att stödet görs om.

Båda föreslagen är välkomna. Framförallt utvidgningen av det arbetsplatsnära stödet har länge efterfrågats av TCO och ofta förts fram i kontakter med regeringen och Försäkringskassan. Samtidigt kan det noteras att det sammanlagda stödet en enskild arbetsgivare kan få  begränsas genom en ny konstruktion av det arbetsplatsnära stödet. Regeringen borde hålla möjligheten att göra stödet mer generöst i framtiden öppen om det så skulle behövas.

Vad förslagen går ut på presenteras mer i detalj i departementsskrivelsen Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9). Mer specifikt föreslår regeringen att i de fall där det kan antas att en medarbetare kommer vara sjukskriven i 60 dagar eller mer ges arbetsgivaren en skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete – så långt det är möjligt i samråd med medarbetaren. Denna plan ska bland annat innehålla möjliga arbetsanpassningar, om det är möjligt att arbeta en viss tid (deltidssjukskrivning), om det finns behov av arbetstekniska hjälpmedel, behov av arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser som exempelvis kan erbjudas av företagshälsovården, när dessa insatser ska genomföras och hur planen ska följas upp av arbetsgivare och arbetstagare (Ds 2017:9, s. 63ff).

Samtidigt understryks det att detta endast är ett förtydligande av de skyldigheter kring rehabilitering arbetsgivarna redan idag har utifrån arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter kring rehabilitering (AFS 1994:1). Förslaget ändrar således inte Försäkringskassans ansvar när det gäller samordning av rehabilitering och att se till att behovet av rehabilitering utreds och att de åtgärder som behövs vidtas (Socialförsäkringsbalken 30 kap, 9 §).

I departementsskrivelsen framhålls det att Försäkringskassan ska följa upp arbetsgivarnas planer och även säkerställa att de är av god kvalitet. I det fall arbetsgivarna brister framhålls att Försäkringskassan kan meddela Arbetsmiljöverket eventuella brister, och Arbetsmiljöverket kan sedan genom inspektion och föreläggande se till att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Att denna möjlighet till samarbete mellan de två myndigheterna finns har regeringen uppmärksammat i sitt åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaron, och Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket håller också på att utveckla rutiner och former för ett utbyte av information kring detta.

Något oroväckande är dock att det i departementsskrivelsen också sägs att Försäkringskassan inte behöver några ytterligare resurser för uppdraget at följa upp arbetsgivarnas planer för återgång i arbete. Motiveringen till detta är att förslagen inte innebär några nya arbetsuppgifter, och att förslaget kommer minska de långvariga sjukfallen vilket innebär att även om förslaget skulle innebära nya arbetsuppgifter frigörs resurser genom att de långa sjukfallen blir färre. Men här kan man tänka sig att den förväntade minskningen av de långa sjukfallen kommer att synas först efter en viss tid – och då kommer åtminstone på kort sikt förslagen innebära en ökad arbetsmängd för Försäkringskassan som redan idag kämpar med en hög arbetsbelastning hos sina handläggare. Dessutom kan brist på resurser för att följa upp arbetsgivarnas planer för återgång i arbete initialt leda till att de positiva effekterna av förslaget på de långa sjukskrivningarna blir mindre än förväntat eller kanske helt uteblir. Det vore olyckligt. Regeringen bör därför se till att Försäkringskassan ha de resurser som krävs för att förslaget ska bli verklighet.

När det gäller det arbetsplatsnära stödet föreslår regeringen att detta stöd även ska kunna användas till rehabiliterande insatser, och inte endast som idag utredande insatser. Dessutom höjs och ändras ersättningen från 7000 kr per insats till 10 000 kr/arbetstagare och år och ett tak på 200 000 kr/arbetsgivare/år införs.

Att det arbetsplatsnära stödet även ska kunna användas till rehabiliterande insatser har TCO länge efterfrågat – och det är mycket bra att regeringen nu har hört vad vi säger.

Men när det gäller beloppen och hur stödet kan ges ut gör regeringen något av en fuling. Även om det kan tyckas generöst att höja ersättningen per insats från 7000/insats till 10 000 kr/arbetstagare föreslår regeringen också att det högsta belopp som kan till arbetsgivaren bör vara 10 000 kr/medarbetare per år. Och det föreslagna taket innebär att en enskild arbetsgivare inte kan få mer än 200 000 kr i stöd under ett år.  I praktiken är det faktiskt en minskning av det stöd en arbetsgivare kan få då arbetsgivare idag kan ansöka om stödet flera gånger för samma medarbetare och det inte finns något tak för det maximala stödet som en enskild arbetsgivare kan få.

Det föreslagna maxbeloppet på 10 000 kr/anställd/år kan dock leda till att en arbetsgivare som har flera medarbetare som blir sjuka kan få en mycket större andel av den sammanlagda kostnaden för rehabilitering täckta av stödet än en arbetsgivare som har en eller några få sjukskrivna medarbetare där det behövs mer kostsamma rehabiliteringsinsatser per medarbetare. Om det är bra eller dåligt är en svår fråga. Det kanske räcker med att konstatera att det kan vara svårt att förklara för en arbetsgivare som har få sjukskrivna medarbetare men där anpassnings- och rehabiliteringsinsatserna är desto kostsammare varför det ska vara så. Särskilt som det är rimligt att misstänka att det generellt finns samband mellan antalet sjukskrivningar på en arbetsplats och allmänna brister i arbetsmiljöarbetet, medan svåra sjukskrivningsfall som kräver kostsamma åtgärder kan inträffa även på arbetsplatser med ett mycket bra arbetsmiljöarbete.

Man kan också tänka sig att många arbetsgivare inte behöver ansöka om något stöd. Risken med ett tak är då att det leder till att arbetsgivare som har stort behov av att söka stöd för arbetsanpassning och rehabilitering  inte kan göra det då de hamnar ovanför taket. I slutändan kan taket leda till att de medel som anslås till det arbetsplatsnära stödet inte används fullt ut, vilket är olyckligt om det verkligen finns ett behov av de insatser som stödet främjar.

Frågan är vad de föreslagna begränsningarna för arbetsgivare att få tillgång till stödet innebär för hur det används. Det är något att hålla ögonen på. Om de begränsningar som nu införts leder till att stödet underutnyttjas borde regeringen vara beredd att se över sina förslag i de delarna.

Men, utan att andas ut innan förslaget är antaget av riksdagen, kan det  konstateras att nu börjar en del bra saker ske inom socialförsäkringsområdet och att regeringen börjat lyssna på TCO och TCO-förbunden och andra parter som  lyft frågan om breddning av det arbetsplatsnära stödet och arbetsgivarnas ansvar för återgång i arbete. Framförallt är det glädjande att regeringens förslag stärker sjukskrivnas möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet - det tjänar både de som har blivit sjuka och Sverige på!

Utredare välfärdsfrågor

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.