Ett på det hela välkommet förslag om arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och det arbetsplatsnära stödet

TCObloggar 2017-03-23

Socialförsäkringsmonister Annika Strandhäll och regeringen föreslår att arbetsgivarna får ett större ansvar när det gäller rehabilitering av sjukskrivna medarbetare. Regeringen föreslår också att det nuvarande arbetsplatsnära stödet även ska kunna användas till rehabiliterande insatser tillsammans med att stödet görs om.

Båda föreslagen är välkomna. Framförallt utvidgningen av det arbetsplatsnära stödet har länge efterfrågats av TCO och ofta förts fram i kontakter med regeringen och Försäkringskassan. Samtidigt kan det noteras att det sammanlagda stödet en enskild arbetsgivare kan få  begränsas genom en ny konstruktion av det arbetsplatsnära stödet. Regeringen borde hålla möjligheten att göra stödet mer generöst i framtiden öppen om det så skulle behövas.

Vad förslagen går ut på presenteras mer i detalj i departementsskrivelsen Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9). Mer specifikt föreslår regeringen att i de fall där det kan antas att en medarbetare kommer vara sjukskriven i 60 dagar eller mer ges arbetsgivaren en skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete – så långt det är möjligt i samråd med medarbetaren. Denna plan ska bland annat innehålla möjliga arbetsanpassningar, om det är möjligt att arbeta en viss tid (deltidssjukskrivning), om det finns behov av arbetstekniska hjälpmedel, behov av arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser som exempelvis kan erbjudas av företagshälsovården, när dessa insatser ska genomföras och hur planen ska följas upp av arbetsgivare och arbetstagare (Ds 2017:9, s. 63ff).

Samtidigt understryks det att detta endast är ett förtydligande av de skyldigheter kring rehabilitering arbetsgivarna redan idag har utifrån arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter kring rehabilitering (AFS 1994:1). Förslaget ändrar således inte Försäkringskassans ansvar när det gäller samordning av rehabilitering och att se till att behovet av rehabilitering utreds och att de åtgärder som behövs vidtas (Socialförsäkringsbalken 30 kap, 9 §).

I departementsskrivelsen framhålls det att Försäkringskassan ska följa upp arbetsgivarnas planer och även säkerställa att de är av god kvalitet. I det fall arbetsgivarna brister framhålls att Försäkringskassan kan meddela Arbetsmiljöverket eventuella brister, och Arbetsmiljöverket kan sedan genom inspektion och föreläggande se till att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Att denna möjlighet till samarbete mellan de två myndigheterna finns har regeringen uppmärksammat i sitt åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaron, och Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket håller också på att utveckla rutiner och former för ett utbyte av information kring detta.

Något oroväckande är dock att det i departementsskrivelsen också sägs att Försäkringskassan inte behöver några ytterligare resurser för uppdraget at följa upp arbetsgivarnas planer för återgång i arbete. Motiveringen till detta är att förslagen inte innebär några nya arbetsuppgifter, och att förslaget kommer minska de långvariga sjukfallen vilket innebär att även om förslaget skulle innebära nya arbetsuppgifter frigörs resurser genom att de långa sjukfallen blir färre. Men här kan man tänka sig att den förväntade minskningen av de långa sjukfallen kommer att synas först efter en viss tid – och då kommer åtminstone på kort sikt förslagen innebära en ökad arbetsmängd för Försäkringskassan som redan idag kämpar med en hög arbetsbelastning hos sina handläggare. Dessutom kan brist på resurser för att följa upp arbetsgivarnas planer för återgång i arbete initialt leda till att de positiva effekterna av förslaget på de långa sjukskrivningarna blir mindre än förväntat eller kanske helt uteblir. Det vore olyckligt. Regeringen bör därför se till att Försäkringskassan ha de resurser som krävs för att förslaget ska bli verklighet.

När det gäller det arbetsplatsnära stödet föreslår regeringen att detta stöd även ska kunna användas till rehabiliterande insatser, och inte endast som idag utredande insatser. Dessutom höjs och ändras ersättningen från 7000 kr per insats till 10 000 kr/arbetstagare och år och ett tak på 200 000 kr/arbetsgivare/år införs.

Att det arbetsplatsnära stödet även ska kunna användas till rehabiliterande insatser har TCO länge efterfrågat – och det är mycket bra att regeringen nu har hört vad vi säger.

Men när det gäller beloppen och hur stödet kan ges ut gör regeringen något av en fuling. Även om det kan tyckas generöst att höja ersättningen per insats från 7000/insats till 10 000 kr/arbetstagare föreslår regeringen också att det högsta belopp som kan till arbetsgivaren bör vara 10 000 kr/medarbetare per år. Och det föreslagna taket innebär att en enskild arbetsgivare inte kan få mer än 200 000 kr i stöd under ett år.  I praktiken är det faktiskt en minskning av det stöd en arbetsgivare kan få då arbetsgivare idag kan ansöka om stödet flera gånger för samma medarbetare och det inte finns något tak för det maximala stödet som en enskild arbetsgivare kan få.

Det föreslagna maxbeloppet på 10 000 kr/anställd/år kan dock leda till att en arbetsgivare som har flera medarbetare som blir sjuka kan få en mycket större andel av den sammanlagda kostnaden för rehabilitering täckta av stödet än en arbetsgivare som har en eller några få sjukskrivna medarbetare där det behövs mer kostsamma rehabiliteringsinsatser per medarbetare. Om det är bra eller dåligt är en svår fråga. Det kanske räcker med att konstatera att det kan vara svårt att förklara för en arbetsgivare som har få sjukskrivna medarbetare men där anpassnings- och rehabiliteringsinsatserna är desto kostsammare varför det ska vara så. Särskilt som det är rimligt att misstänka att det generellt finns samband mellan antalet sjukskrivningar på en arbetsplats och allmänna brister i arbetsmiljöarbetet, medan svåra sjukskrivningsfall som kräver kostsamma åtgärder kan inträffa även på arbetsplatser med ett mycket bra arbetsmiljöarbete.

Man kan också tänka sig att många arbetsgivare inte behöver ansöka om något stöd. Risken med ett tak är då att det leder till att arbetsgivare som har stort behov av att söka stöd för arbetsanpassning och rehabilitering  inte kan göra det då de hamnar ovanför taket. I slutändan kan taket leda till att de medel som anslås till det arbetsplatsnära stödet inte används fullt ut, vilket är olyckligt om det verkligen finns ett behov av de insatser som stödet främjar.

Frågan är vad de föreslagna begränsningarna för arbetsgivare att få tillgång till stödet innebär för hur det används. Det är något att hålla ögonen på. Om de begränsningar som nu införts leder till att stödet underutnyttjas borde regeringen vara beredd att se över sina förslag i de delarna.

Men, utan att andas ut innan förslaget är antaget av riksdagen, kan det  konstateras att nu börjar en del bra saker ske inom socialförsäkringsområdet och att regeringen börjat lyssna på TCO och TCO-förbunden och andra parter som  lyft frågan om breddning av det arbetsplatsnära stödet och arbetsgivarnas ansvar för återgång i arbete. Framförallt är det glädjande att regeringens förslag stärker sjukskrivnas möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet - det tjänar både de som har blivit sjuka och Sverige på!

Utredare välfärdsfrågor

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medelmmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär, det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.