En välkommen debatt men tveksamt förslag

TCObloggar 2017-05-17

Stefan Fölster och Robert Gidehag argumenterar på DN-debatt för att ersätta dagens socialförsäkringssystem med något de kallar för en ”kontobaserad socialförsäkring”, eller välfärdskonton. I korthet innebär ett sådant system, såsom Fölster och Gidehag beskriver det, att vi under våra yrkesverksamma perioder betalar in till ett individuellt konto, och att vi vid sjukdom eller arbetslöshet kan ta från det vi har betalat in. Enligt författarna är ett kontosystem både mer rättvist, ökar tryggheten samt drivkrafterna till arbete. Det är mycket välkommet med en debatt om trygghetssystemens utformning. Men det finns goda skäl att ifrågasätta både deras argumentation och deras slutsatser.

I rapporten Välfärd att lita på i en otryggare framtid ger Fölster och Gidehag en fylligare beskrivning av systemet med välfärdskonton istället för dagens trygghetssystem. Tanken är att en viss procent av lönen sätts av till individuella konton. Vid inkomstförlust på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan den arbetslöse eller sjuka hämta ersättning från kontot enligt regler som kan likna dagens regler inom arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen.

För dem som använder alla sparade pengarna på kontot träder staten in och garanterar en viss grundersättning. De som har inbetalda pengar kvar när de slutar arbetslivet får använda pengarna till sin pension. De som istället har en skuld till staten har inga pengar att använda till sin pension. Istället får staten ta av skatteintäkter för att kompensera för den förlust som uppstår (se också här för en artikel av Fölster i ämnet och här för en artikel av Martin Feldstein och Daniel Altman).

En viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är dock att de skattemedel som behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus vid arbetslivet slut vida understiger de skattemedel som idag används till det vanliga socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. På så sätt utgör enligt förespråkarna det system de föreslår en rejäl besparing av skattepengar.

Mot detta resonemang kan emellertid en rad invändningar resas. En första sådan är att Fölster och Gidehag genomgående i sin debattartikel refererar till socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen som ”bidragssystem”. Men att kalla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen för ”bidrag” är att missförstå de principer som dessa system vilar på. När Socialvårdskommittén på 1940-talet diskuterade utformningen av framtidens sjukförsäkringssystem ställdes det man kallade för understödslinjen mot socialförsäkringslinjen. Socialförsäkringslinjen segrade, och själva poängen med att ha en sjukförsäkring (eller en arbetslöshetsförsäkring) är att dessa är system för hjälp till självhjälp. Genom att bidra till försäkringen förvärvar den försäkrade en rätt till ersättning i händelse av sjukdom eller arbetslöshet – och detta är INTE ett bidrag (Se SOU 1944:15, s. 115ff) .

Denna invändning leder till en andra invändning. I sin behandling av olika slags kostnader för dagens socialförsäkringssystem och det föreslagna systemet med välfärdskonton behandlas kostnaderna för dagens system som skatter, medan skatter endast behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus i det föreslagna systemet. Men de inbetalningar vi gör till dagens socialförsäkringssystem, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inte allt skatter. Rimligare och principiellt mer riktigt är att betrakta socialförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften (åtminstone de delar som går till sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) som avgifter – som egentligen är löneutrymme som arbetstagarna har avstått för att omfattas av dessa försäkringar.

Dessutom kanske också inbetalningar till konton som hamnar på plus när sluträkningen görs kan betraktas som någon sorts skatt – om inte annat är det liksom i fallet med dagens socialförsäkring fråga om en obligatorisk avsättning av inkomst (tvångssparande om man så vill). Frågan är vilka kostnader de olika systemen innebär när man betraktar det som egentligen är en avgift till försäkringen som just en avgift och inte en skatt, eller det som egentligen är en form av tvångssparande som en skatt.

En annan viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller kontobaserade socialförsäkringar är att detta system ger ökade incitament att bete sig så att man inte behöver använda sig av pengarna som hamnar på det egna kontot – eller i varje fall se till att det är på plus när man träder ut ur arbetslivet. Men även detta resonemang är av flera skäl problematiskt.

För det första är det i de allra flesta fall bortom individens kontroll att bestämma huruvida man blir eller inte blir arbetslös eller sjuk. Individen orsakar inte sin arbetslöshet. Individen görs arbetslös av sin arbetsgivare. Varken individen eller arbetsgivaren kan dock fullt ut bära risken och därmed kostnaderna för arbetslöshet. Det måste staten göra genom ett försäkringssystem.

När det gäller sjukförsäkringen är det visserligen sant att olika ersättningsnivåer har visat sig påverka i vilken utsträckning försäkringen används. Liknande resultat har visats för arbetslöshetsförsäkringen. Men samtidigt finns det inom sjukförsäkringen starka kontrollmekanismer för tillträde till försäkringen, och inom arbetslöshetsförsäkringen en karens på 45 dagar för dem som säger upp sig själva från ditt arbete. För att minska felaktig användning av försäkringarna, i den mån det förekommer, krävs andra slags insatser än ekonomiska incitament. Dessutom förefaller det långsökt att någon vid ett givet tillfälle skulle avstå från att bli sjuk eller arbetslös därför att hen vill hamna på plus i sitt välfärdskonto när hen träder ut ur arbetslivet någon gång i framtiden. Det är med andra ord högst tveksamt om de incitament som kan finnas med välfärdskonton alls har någon verkan på verkliga människor.

Fölster och Gidehag argumenterar också för att deras föreslagna kontobaserade system är mer rättvist än dagens system. Det som ska visa det är ett fiktivt exempel där en 21-åring som hankar sig fram mellan kortare anställningar och kvalificerar sig för a-kassa och kan få en lika hög (eller låg) ersättning som en ensamstående mamma som har arbetat i 15 år. I exemplet har 21-åringen även satt i system att gå mellan arbete och ersättning från trygghetssystemen.

Men, som sagt, arbetslöshet är oftast inte självvald och det finns en karens på 45 dagar i arbetslöshetsförsäkringen för den som säger upp sig själv. Därtill finns det tydliga krav på att aktivt söka arbete när man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, och om den kontrollen sköts väl är det ingen sinekur att vara arbetslös.

Problemet idag är inte att kvalifikationsreglerna till arbetslöshetsförsäkringen är för generösa. Man kan tvärtom argumentera för att kvalifikationsvillkoren bör vara mer generösa, eftersom färre än hälften av alla öppet arbetslösa får någon ersättning alls. I den skissade modellen är det oklart hur de som har slut på kontot ska behandlas. Det sägs att de som inte kvalificerat sig bara får en grundersättning motsvarande dagens. Men dagens grundersättning i arbetslöshetsförsäkring förutsätter att man uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga att man har arbetat åtminstone halvtid tidigare. Att få grundersättning utan att ha arbetat tidigare har starka drag av medborgarlön.

Det är också oklart vad orättvisan består i. Att en person som har arbetat en kortare tid får en lika hög ersättning som en person som har arbetat en längre tid behöver inte vara orättvist givet att båda har kvalificerat sig till försäkringen. Vi skulle nog inte anse det vara orättvist om en person som blir svårt sjuk tidigt i arbetslivet får samma ersättning från sjukförsäkringen som en person som blir svårt sjuk sent i arbetslivet om de i övrigt har samma villkor när det gäller lön och båda har kvalificerat sig till sjukförsäkringen. Givet att arbetslöshet är oförskyllt på samma sätt som svår sjukdom är det inte heller orättvist om någon som har arbetat en kortare tid får samma ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som någon som arbetat en längre tid.

Ett allvarligt problem med den modell som Fölster och Gidehag skissar är dock att den kommer att hämma arbetskraftens rörlighet. Den som tar det säkra före det osäkra och stannar på sin arbetsplats länge kommer att ha pengar på sitt konto. Att pröva sina vingar genom att byta jobb är alltid förbundet med viss risk för arbetslöshet. Det betyder mindre pengar på kontot. Vår arbetsmarknad kommer att kräva ökad rörlighet, inte minskad. Därför behövs trygghetssystem som premierar att byta jobb, inte att låta bli.

Sammanfattningsvis finns det flera skäl att vara skeptisk till författarnas vurm för ett kontobaserat system. Välkommet är dock att de reser en debatt kring de principiella grunderna för dagens socialförsäkringssystem och vad vi egentligen ska ha systemen till. En sådan diskussion kan sätta fingret på de problem som faktiskt finns med dagens system och förhoppningsvis leda fram till kreativa lösningar som inte helt bryter med systemens grundläggande principer. Det är också välkommet att Fölster och Gidehag i sin debattartikel reser frågan om att allt fler kommer att behöva utbildningsinsatser mitt i livet och att trygghetssystemen står för nya utmaningar med uppkomsten av nya anställningsformer och sätt att organisera arbetet. Men det är tveksamt om välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är svaret på dessa utmaningar.

Mats Essemyr

Mikael Dubois

Utredare välfärdsfrågor

Hjälp ensamföretagarna överleva coronakrisen

Många ensamföretagare har fortfarande inte fått något stöd för att klara sin ekonomi till följd av coronaviruset, skriver Therese Svanström i en debattartikel på aftonbladet.se

Läs mer

Debatt

Replik: Vi förstår inte Försäkringskassan

Försäkringskassan sågar förslagen till en ny sjukförsäkring. Vi har svårt att förstå myndighetens onyanserade och svepande kritik, skriver företrädare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Fler korta högskolekurser är helt rätt väg

De senaste veckorna har regeringen och samarbetspartierna presenterat flera satsningar på högskolans roll i det livslånga lärandet och omställning. Senast i raden är beskedet att tillföra ytterligare medel som ska användas till korta högskolekurser, och det är helt i linje med tjänstemännens behov.

Pressmeddelanden

Välkommet omställningsuppdrag för högskolan

TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.

Debatt

Replik: LOV-experiment läcker energi från AF

I krisen måste Arbetsförmedlingen fokusera på de åtgärder man vet fungerar, inte en ny svårutvärderad försöksverksamhet med en rad problem, skriver fackliga utredare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Framgång för TCO i sjukförsäkringsfrågan

2018 tillsatte regeringen med dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen tillsattes mot bakgrund av den kraftiga kritik som bland annat TCO riktat mot oklarheter kring Försäkringskassans bedömningar av de sjukskrivnas arbetsförmåga. Utredaren Clas Jansson har nu har nu presenterat slutbetänkande En sjukförsäkring anpassad till individen med flera förslag som TCO har jobbat hårt för att få igenom.

Pressmeddelanden

TCO delar ut priser till kulturskapare

TCO:s kulturpris och kulturstipendium 2020 delades ut digitalt på tisdagseftermiddagen. Årets kulturpristagare är regissören Amanda Kernell. Kulturstipendiet tilldelas bildkonstnären Kent Wisti.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 maj, 2020

Europadagen: Gemenskap och solidaritet

Tidigare i veckan var det 75 år sedan andra världskriget tog slut. Idag, den 9 maj, firar vi Europadagen. För 70 år sedan såg Robert Schumans deklaration om att skapa ett enat Europa, byggt på fred och stabilitet, dagens ljus.

EU

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

20 maj, 2020

Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning, Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

19 maj, 2020

Blogg – vägen mot ett omställningsuppdrag

TCO har länge verkat för att ge universitet och högskolor ett omställningsuppdrag och glädjen var därför stor när regeringen i början av maj föreslog ändringar i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Det var ett viktigt steg i rätt riktning men utan kompletterande styrsignaler riskerar det att bli symbolpolitik och ett ansvar utan innehåll. Det är därför väldigt glädjande att regeringen och samarbetspartierna under den senaste veckan fortsatt att presentera satsningar och förslag som sakta men säkert fyller lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet med innehåll.

Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

11 maj, 2020

TCO vill se EU-pakt för jobb, sammanhållning och global utveckling

I lördags firades Europadagen, mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden. Pandemin har på några veckor lett till något av det som EU under årtionden arbetat för att förhindra: stängda gränser i Europa och att flera medlemsländer åsidosatt demokratin genom undantagslagar. EU är ett ömtåligt bygge. Pandemin visar hur viktigt det är att hela tiden prata om vad vi vill ha EU till, och vilka regler som vi absolut inte kan tumma på. När EU:s ekonomi nu ska återstartas vill TCO se en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning, som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

06 maj, 2020

Så påverkar Covid-19 pensionerna

Pensionsmyndigheterna har i dagarna lämnat sin prognos till regeringen om utgifterna för kommande år. I prognosen anges bland annat att inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet räknas ned med ungefär 1,5 procent under år 2021.

Pension, Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

04 maj, 2020

Rusning till vård- och läraryrken

Den 15 april var sista dagen att söka till höstens utbildningar på universitet och högskolan och antalet sökande blev rekordhögt. Bland dessa finns många redan yrkesverksamma som gjort det kloka valet att i skuggan av pandemin kompetensutveckla sig eller ställa om till ett helt nytt yrke.

Omställning och utbildning, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.