En välkommen debatt men tveksamt förslag

TCObloggar 2017-05-17

Stefan Fölster och Robert Gidehag argumenterar på DN-debatt för att ersätta dagens socialförsäkringssystem med något de kallar för en ”kontobaserad socialförsäkring”, eller välfärdskonton. I korthet innebär ett sådant system, såsom Fölster och Gidehag beskriver det, att vi under våra yrkesverksamma perioder betalar in till ett individuellt konto, och att vi vid sjukdom eller arbetslöshet kan ta från det vi har betalat in. Enligt författarna är ett kontosystem både mer rättvist, ökar tryggheten samt drivkrafterna till arbete. Det är mycket välkommet med en debatt om trygghetssystemens utformning. Men det finns goda skäl att ifrågasätta både deras argumentation och deras slutsatser.

I rapporten Välfärd att lita på i en otryggare framtid ger Fölster och Gidehag en fylligare beskrivning av systemet med välfärdskonton istället för dagens trygghetssystem. Tanken är att en viss procent av lönen sätts av till individuella konton. Vid inkomstförlust på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan den arbetslöse eller sjuka hämta ersättning från kontot enligt regler som kan likna dagens regler inom arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen.

För dem som använder alla sparade pengarna på kontot träder staten in och garanterar en viss grundersättning. De som har inbetalda pengar kvar när de slutar arbetslivet får använda pengarna till sin pension. De som istället har en skuld till staten har inga pengar att använda till sin pension. Istället får staten ta av skatteintäkter för att kompensera för den förlust som uppstår (se också här för en artikel av Fölster i ämnet och här för en artikel av Martin Feldstein och Daniel Altman).

En viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är dock att de skattemedel som behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus vid arbetslivet slut vida understiger de skattemedel som idag används till det vanliga socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. På så sätt utgör enligt förespråkarna det system de föreslår en rejäl besparing av skattepengar.

Mot detta resonemang kan emellertid en rad invändningar resas. En första sådan är att Fölster och Gidehag genomgående i sin debattartikel refererar till socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen som ”bidragssystem”. Men att kalla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen för ”bidrag” är att missförstå de principer som dessa system vilar på. När Socialvårdskommittén på 1940-talet diskuterade utformningen av framtidens sjukförsäkringssystem ställdes det man kallade för understödslinjen mot socialförsäkringslinjen. Socialförsäkringslinjen segrade, och själva poängen med att ha en sjukförsäkring (eller en arbetslöshetsförsäkring) är att dessa är system för hjälp till självhjälp. Genom att bidra till försäkringen förvärvar den försäkrade en rätt till ersättning i händelse av sjukdom eller arbetslöshet – och detta är INTE ett bidrag (Se SOU 1944:15, s. 115ff) .

Denna invändning leder till en andra invändning. I sin behandling av olika slags kostnader för dagens socialförsäkringssystem och det föreslagna systemet med välfärdskonton behandlas kostnaderna för dagens system som skatter, medan skatter endast behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus i det föreslagna systemet. Men de inbetalningar vi gör till dagens socialförsäkringssystem, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inte allt skatter. Rimligare och principiellt mer riktigt är att betrakta socialförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften (åtminstone de delar som går till sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) som avgifter – som egentligen är löneutrymme som arbetstagarna har avstått för att omfattas av dessa försäkringar.

Dessutom kanske också inbetalningar till konton som hamnar på plus när sluträkningen görs kan betraktas som någon sorts skatt – om inte annat är det liksom i fallet med dagens socialförsäkring fråga om en obligatorisk avsättning av inkomst (tvångssparande om man så vill). Frågan är vilka kostnader de olika systemen innebär när man betraktar det som egentligen är en avgift till försäkringen som just en avgift och inte en skatt, eller det som egentligen är en form av tvångssparande som en skatt.

En annan viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller kontobaserade socialförsäkringar är att detta system ger ökade incitament att bete sig så att man inte behöver använda sig av pengarna som hamnar på det egna kontot – eller i varje fall se till att det är på plus när man träder ut ur arbetslivet. Men även detta resonemang är av flera skäl problematiskt.

För det första är det i de allra flesta fall bortom individens kontroll att bestämma huruvida man blir eller inte blir arbetslös eller sjuk. Individen orsakar inte sin arbetslöshet. Individen görs arbetslös av sin arbetsgivare. Varken individen eller arbetsgivaren kan dock fullt ut bära risken och därmed kostnaderna för arbetslöshet. Det måste staten göra genom ett försäkringssystem.

När det gäller sjukförsäkringen är det visserligen sant att olika ersättningsnivåer har visat sig påverka i vilken utsträckning försäkringen används. Liknande resultat har visats för arbetslöshetsförsäkringen. Men samtidigt finns det inom sjukförsäkringen starka kontrollmekanismer för tillträde till försäkringen, och inom arbetslöshetsförsäkringen en karens på 45 dagar för dem som säger upp sig själva från ditt arbete. För att minska felaktig användning av försäkringarna, i den mån det förekommer, krävs andra slags insatser än ekonomiska incitament. Dessutom förefaller det långsökt att någon vid ett givet tillfälle skulle avstå från att bli sjuk eller arbetslös därför att hen vill hamna på plus i sitt välfärdskonto när hen träder ut ur arbetslivet någon gång i framtiden. Det är med andra ord högst tveksamt om de incitament som kan finnas med välfärdskonton alls har någon verkan på verkliga människor.

Fölster och Gidehag argumenterar också för att deras föreslagna kontobaserade system är mer rättvist än dagens system. Det som ska visa det är ett fiktivt exempel där en 21-åring som hankar sig fram mellan kortare anställningar och kvalificerar sig för a-kassa och kan få en lika hög (eller låg) ersättning som en ensamstående mamma som har arbetat i 15 år. I exemplet har 21-åringen även satt i system att gå mellan arbete och ersättning från trygghetssystemen.

Men, som sagt, arbetslöshet är oftast inte självvald och det finns en karens på 45 dagar i arbetslöshetsförsäkringen för den som säger upp sig själv. Därtill finns det tydliga krav på att aktivt söka arbete när man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, och om den kontrollen sköts väl är det ingen sinekur att vara arbetslös.

Problemet idag är inte att kvalifikationsreglerna till arbetslöshetsförsäkringen är för generösa. Man kan tvärtom argumentera för att kvalifikationsvillkoren bör vara mer generösa, eftersom färre än hälften av alla öppet arbetslösa får någon ersättning alls. I den skissade modellen är det oklart hur de som har slut på kontot ska behandlas. Det sägs att de som inte kvalificerat sig bara får en grundersättning motsvarande dagens. Men dagens grundersättning i arbetslöshetsförsäkring förutsätter att man uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga att man har arbetat åtminstone halvtid tidigare. Att få grundersättning utan att ha arbetat tidigare har starka drag av medborgarlön.

Det är också oklart vad orättvisan består i. Att en person som har arbetat en kortare tid får en lika hög ersättning som en person som har arbetat en längre tid behöver inte vara orättvist givet att båda har kvalificerat sig till försäkringen. Vi skulle nog inte anse det vara orättvist om en person som blir svårt sjuk tidigt i arbetslivet får samma ersättning från sjukförsäkringen som en person som blir svårt sjuk sent i arbetslivet om de i övrigt har samma villkor när det gäller lön och båda har kvalificerat sig till sjukförsäkringen. Givet att arbetslöshet är oförskyllt på samma sätt som svår sjukdom är det inte heller orättvist om någon som har arbetat en kortare tid får samma ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som någon som arbetat en längre tid.

Ett allvarligt problem med den modell som Fölster och Gidehag skissar är dock att den kommer att hämma arbetskraftens rörlighet. Den som tar det säkra före det osäkra och stannar på sin arbetsplats länge kommer att ha pengar på sitt konto. Att pröva sina vingar genom att byta jobb är alltid förbundet med viss risk för arbetslöshet. Det betyder mindre pengar på kontot. Vår arbetsmarknad kommer att kräva ökad rörlighet, inte minskad. Därför behövs trygghetssystem som premierar att byta jobb, inte att låta bli.

Sammanfattningsvis finns det flera skäl att vara skeptisk till författarnas vurm för ett kontobaserat system. Välkommet är dock att de reser en debatt kring de principiella grunderna för dagens socialförsäkringssystem och vad vi egentligen ska ha systemen till. En sådan diskussion kan sätta fingret på de problem som faktiskt finns med dagens system och förhoppningsvis leda fram till kreativa lösningar som inte helt bryter med systemens grundläggande principer. Det är också välkommet att Fölster och Gidehag i sin debattartikel reser frågan om att allt fler kommer att behöva utbildningsinsatser mitt i livet och att trygghetssystemen står för nya utmaningar med uppkomsten av nya anställningsformer och sätt att organisera arbetet. Men det är tveksamt om välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är svaret på dessa utmaningar.

Mats Essemyr

Mikael Dubois

Utredare välfärdsfrågor

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.