En välkommen debatt men tveksamt förslag

TCObloggar 2017-05-17

Stefan Fölster och Robert Gidehag argumenterar på DN-debatt för att ersätta dagens socialförsäkringssystem med något de kallar för en ”kontobaserad socialförsäkring”, eller välfärdskonton. I korthet innebär ett sådant system, såsom Fölster och Gidehag beskriver det, att vi under våra yrkesverksamma perioder betalar in till ett individuellt konto, och att vi vid sjukdom eller arbetslöshet kan ta från det vi har betalat in. Enligt författarna är ett kontosystem både mer rättvist, ökar tryggheten samt drivkrafterna till arbete. Det är mycket välkommet med en debatt om trygghetssystemens utformning. Men det finns goda skäl att ifrågasätta både deras argumentation och deras slutsatser.

I rapporten Välfärd att lita på i en otryggare framtid ger Fölster och Gidehag en fylligare beskrivning av systemet med välfärdskonton istället för dagens trygghetssystem. Tanken är att en viss procent av lönen sätts av till individuella konton. Vid inkomstförlust på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan den arbetslöse eller sjuka hämta ersättning från kontot enligt regler som kan likna dagens regler inom arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen.

För dem som använder alla sparade pengarna på kontot träder staten in och garanterar en viss grundersättning. De som har inbetalda pengar kvar när de slutar arbetslivet får använda pengarna till sin pension. De som istället har en skuld till staten har inga pengar att använda till sin pension. Istället får staten ta av skatteintäkter för att kompensera för den förlust som uppstår (se också här för en artikel av Fölster i ämnet och här för en artikel av Martin Feldstein och Daniel Altman).

En viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är dock att de skattemedel som behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus vid arbetslivet slut vida understiger de skattemedel som idag används till det vanliga socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. På så sätt utgör enligt förespråkarna det system de föreslår en rejäl besparing av skattepengar.

Mot detta resonemang kan emellertid en rad invändningar resas. En första sådan är att Fölster och Gidehag genomgående i sin debattartikel refererar till socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen som ”bidragssystem”. Men att kalla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen för ”bidrag” är att missförstå de principer som dessa system vilar på. När Socialvårdskommittén på 1940-talet diskuterade utformningen av framtidens sjukförsäkringssystem ställdes det man kallade för understödslinjen mot socialförsäkringslinjen. Socialförsäkringslinjen segrade, och själva poängen med att ha en sjukförsäkring (eller en arbetslöshetsförsäkring) är att dessa är system för hjälp till självhjälp. Genom att bidra till försäkringen förvärvar den försäkrade en rätt till ersättning i händelse av sjukdom eller arbetslöshet – och detta är INTE ett bidrag (Se SOU 1944:15, s. 115ff) .

Denna invändning leder till en andra invändning. I sin behandling av olika slags kostnader för dagens socialförsäkringssystem och det föreslagna systemet med välfärdskonton behandlas kostnaderna för dagens system som skatter, medan skatter endast behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus i det föreslagna systemet. Men de inbetalningar vi gör till dagens socialförsäkringssystem, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inte allt skatter. Rimligare och principiellt mer riktigt är att betrakta socialförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften (åtminstone de delar som går till sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) som avgifter – som egentligen är löneutrymme som arbetstagarna har avstått för att omfattas av dessa försäkringar.

Dessutom kanske också inbetalningar till konton som hamnar på plus när sluträkningen görs kan betraktas som någon sorts skatt – om inte annat är det liksom i fallet med dagens socialförsäkring fråga om en obligatorisk avsättning av inkomst (tvångssparande om man så vill). Frågan är vilka kostnader de olika systemen innebär när man betraktar det som egentligen är en avgift till försäkringen som just en avgift och inte en skatt, eller det som egentligen är en form av tvångssparande som en skatt.

En annan viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller kontobaserade socialförsäkringar är att detta system ger ökade incitament att bete sig så att man inte behöver använda sig av pengarna som hamnar på det egna kontot – eller i varje fall se till att det är på plus när man träder ut ur arbetslivet. Men även detta resonemang är av flera skäl problematiskt.

För det första är det i de allra flesta fall bortom individens kontroll att bestämma huruvida man blir eller inte blir arbetslös eller sjuk. Individen orsakar inte sin arbetslöshet. Individen görs arbetslös av sin arbetsgivare. Varken individen eller arbetsgivaren kan dock fullt ut bära risken och därmed kostnaderna för arbetslöshet. Det måste staten göra genom ett försäkringssystem.

När det gäller sjukförsäkringen är det visserligen sant att olika ersättningsnivåer har visat sig påverka i vilken utsträckning försäkringen används. Liknande resultat har visats för arbetslöshetsförsäkringen. Men samtidigt finns det inom sjukförsäkringen starka kontrollmekanismer för tillträde till försäkringen, och inom arbetslöshetsförsäkringen en karens på 45 dagar för dem som säger upp sig själva från ditt arbete. För att minska felaktig användning av försäkringarna, i den mån det förekommer, krävs andra slags insatser än ekonomiska incitament. Dessutom förefaller det långsökt att någon vid ett givet tillfälle skulle avstå från att bli sjuk eller arbetslös därför att hen vill hamna på plus i sitt välfärdskonto när hen träder ut ur arbetslivet någon gång i framtiden. Det är med andra ord högst tveksamt om de incitament som kan finnas med välfärdskonton alls har någon verkan på verkliga människor.

Fölster och Gidehag argumenterar också för att deras föreslagna kontobaserade system är mer rättvist än dagens system. Det som ska visa det är ett fiktivt exempel där en 21-åring som hankar sig fram mellan kortare anställningar och kvalificerar sig för a-kassa och kan få en lika hög (eller låg) ersättning som en ensamstående mamma som har arbetat i 15 år. I exemplet har 21-åringen även satt i system att gå mellan arbete och ersättning från trygghetssystemen.

Men, som sagt, arbetslöshet är oftast inte självvald och det finns en karens på 45 dagar i arbetslöshetsförsäkringen för den som säger upp sig själv. Därtill finns det tydliga krav på att aktivt söka arbete när man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, och om den kontrollen sköts väl är det ingen sinekur att vara arbetslös.

Problemet idag är inte att kvalifikationsreglerna till arbetslöshetsförsäkringen är för generösa. Man kan tvärtom argumentera för att kvalifikationsvillkoren bör vara mer generösa, eftersom färre än hälften av alla öppet arbetslösa får någon ersättning alls. I den skissade modellen är det oklart hur de som har slut på kontot ska behandlas. Det sägs att de som inte kvalificerat sig bara får en grundersättning motsvarande dagens. Men dagens grundersättning i arbetslöshetsförsäkring förutsätter att man uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga att man har arbetat åtminstone halvtid tidigare. Att få grundersättning utan att ha arbetat tidigare har starka drag av medborgarlön.

Det är också oklart vad orättvisan består i. Att en person som har arbetat en kortare tid får en lika hög ersättning som en person som har arbetat en längre tid behöver inte vara orättvist givet att båda har kvalificerat sig till försäkringen. Vi skulle nog inte anse det vara orättvist om en person som blir svårt sjuk tidigt i arbetslivet får samma ersättning från sjukförsäkringen som en person som blir svårt sjuk sent i arbetslivet om de i övrigt har samma villkor när det gäller lön och båda har kvalificerat sig till sjukförsäkringen. Givet att arbetslöshet är oförskyllt på samma sätt som svår sjukdom är det inte heller orättvist om någon som har arbetat en kortare tid får samma ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som någon som arbetat en längre tid.

Ett allvarligt problem med den modell som Fölster och Gidehag skissar är dock att den kommer att hämma arbetskraftens rörlighet. Den som tar det säkra före det osäkra och stannar på sin arbetsplats länge kommer att ha pengar på sitt konto. Att pröva sina vingar genom att byta jobb är alltid förbundet med viss risk för arbetslöshet. Det betyder mindre pengar på kontot. Vår arbetsmarknad kommer att kräva ökad rörlighet, inte minskad. Därför behövs trygghetssystem som premierar att byta jobb, inte att låta bli.

Sammanfattningsvis finns det flera skäl att vara skeptisk till författarnas vurm för ett kontobaserat system. Välkommet är dock att de reser en debatt kring de principiella grunderna för dagens socialförsäkringssystem och vad vi egentligen ska ha systemen till. En sådan diskussion kan sätta fingret på de problem som faktiskt finns med dagens system och förhoppningsvis leda fram till kreativa lösningar som inte helt bryter med systemens grundläggande principer. Det är också välkommet att Fölster och Gidehag i sin debattartikel reser frågan om att allt fler kommer att behöva utbildningsinsatser mitt i livet och att trygghetssystemen står för nya utmaningar med uppkomsten av nya anställningsformer och sätt att organisera arbetet. Men det är tveksamt om välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är svaret på dessa utmaningar.

Mats Essemyr

Mikael Dubois

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.