En välkommen debatt men tveksamt förslag

TCObloggar 2017-05-17

Stefan Fölster och Robert Gidehag argumenterar på DN-debatt för att ersätta dagens socialförsäkringssystem med något de kallar för en ”kontobaserad socialförsäkring”, eller välfärdskonton. I korthet innebär ett sådant system, såsom Fölster och Gidehag beskriver det, att vi under våra yrkesverksamma perioder betalar in till ett individuellt konto, och att vi vid sjukdom eller arbetslöshet kan ta från det vi har betalat in. Enligt författarna är ett kontosystem både mer rättvist, ökar tryggheten samt drivkrafterna till arbete. Det är mycket välkommet med en debatt om trygghetssystemens utformning. Men det finns goda skäl att ifrågasätta både deras argumentation och deras slutsatser.

I rapporten Välfärd att lita på i en otryggare framtid ger Fölster och Gidehag en fylligare beskrivning av systemet med välfärdskonton istället för dagens trygghetssystem. Tanken är att en viss procent av lönen sätts av till individuella konton. Vid inkomstförlust på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan den arbetslöse eller sjuka hämta ersättning från kontot enligt regler som kan likna dagens regler inom arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen.

För dem som använder alla sparade pengarna på kontot träder staten in och garanterar en viss grundersättning. De som har inbetalda pengar kvar när de slutar arbetslivet får använda pengarna till sin pension. De som istället har en skuld till staten har inga pengar att använda till sin pension. Istället får staten ta av skatteintäkter för att kompensera för den förlust som uppstår (se också här för en artikel av Fölster i ämnet och här för en artikel av Martin Feldstein och Daniel Altman).

En viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är dock att de skattemedel som behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus vid arbetslivet slut vida understiger de skattemedel som idag används till det vanliga socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. På så sätt utgör enligt förespråkarna det system de föreslår en rejäl besparing av skattepengar.

Mot detta resonemang kan emellertid en rad invändningar resas. En första sådan är att Fölster och Gidehag genomgående i sin debattartikel refererar till socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen som ”bidragssystem”. Men att kalla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen för ”bidrag” är att missförstå de principer som dessa system vilar på. När Socialvårdskommittén på 1940-talet diskuterade utformningen av framtidens sjukförsäkringssystem ställdes det man kallade för understödslinjen mot socialförsäkringslinjen. Socialförsäkringslinjen segrade, och själva poängen med att ha en sjukförsäkring (eller en arbetslöshetsförsäkring) är att dessa är system för hjälp till självhjälp. Genom att bidra till försäkringen förvärvar den försäkrade en rätt till ersättning i händelse av sjukdom eller arbetslöshet – och detta är INTE ett bidrag (Se SOU 1944:15, s. 115ff) .

Denna invändning leder till en andra invändning. I sin behandling av olika slags kostnader för dagens socialförsäkringssystem och det föreslagna systemet med välfärdskonton behandlas kostnaderna för dagens system som skatter, medan skatter endast behövs för att täcka upp för de konton som hamnar på minus i det föreslagna systemet. Men de inbetalningar vi gör till dagens socialförsäkringssystem, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inte allt skatter. Rimligare och principiellt mer riktigt är att betrakta socialförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften (åtminstone de delar som går till sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) som avgifter – som egentligen är löneutrymme som arbetstagarna har avstått för att omfattas av dessa försäkringar.

Dessutom kanske också inbetalningar till konton som hamnar på plus när sluträkningen görs kan betraktas som någon sorts skatt – om inte annat är det liksom i fallet med dagens socialförsäkring fråga om en obligatorisk avsättning av inkomst (tvångssparande om man så vill). Frågan är vilka kostnader de olika systemen innebär när man betraktar det som egentligen är en avgift till försäkringen som just en avgift och inte en skatt, eller det som egentligen är en form av tvångssparande som en skatt.

En annan viktig poäng för förespråkare av välfärdskonton eller kontobaserade socialförsäkringar är att detta system ger ökade incitament att bete sig så att man inte behöver använda sig av pengarna som hamnar på det egna kontot – eller i varje fall se till att det är på plus när man träder ut ur arbetslivet. Men även detta resonemang är av flera skäl problematiskt.

För det första är det i de allra flesta fall bortom individens kontroll att bestämma huruvida man blir eller inte blir arbetslös eller sjuk. Individen orsakar inte sin arbetslöshet. Individen görs arbetslös av sin arbetsgivare. Varken individen eller arbetsgivaren kan dock fullt ut bära risken och därmed kostnaderna för arbetslöshet. Det måste staten göra genom ett försäkringssystem.

När det gäller sjukförsäkringen är det visserligen sant att olika ersättningsnivåer har visat sig påverka i vilken utsträckning försäkringen används. Liknande resultat har visats för arbetslöshetsförsäkringen. Men samtidigt finns det inom sjukförsäkringen starka kontrollmekanismer för tillträde till försäkringen, och inom arbetslöshetsförsäkringen en karens på 45 dagar för dem som säger upp sig själva från ditt arbete. För att minska felaktig användning av försäkringarna, i den mån det förekommer, krävs andra slags insatser än ekonomiska incitament. Dessutom förefaller det långsökt att någon vid ett givet tillfälle skulle avstå från att bli sjuk eller arbetslös därför att hen vill hamna på plus i sitt välfärdskonto när hen träder ut ur arbetslivet någon gång i framtiden. Det är med andra ord högst tveksamt om de incitament som kan finnas med välfärdskonton alls har någon verkan på verkliga människor.

Fölster och Gidehag argumenterar också för att deras föreslagna kontobaserade system är mer rättvist än dagens system. Det som ska visa det är ett fiktivt exempel där en 21-åring som hankar sig fram mellan kortare anställningar och kvalificerar sig för a-kassa och kan få en lika hög (eller låg) ersättning som en ensamstående mamma som har arbetat i 15 år. I exemplet har 21-åringen även satt i system att gå mellan arbete och ersättning från trygghetssystemen.

Men, som sagt, arbetslöshet är oftast inte självvald och det finns en karens på 45 dagar i arbetslöshetsförsäkringen för den som säger upp sig själv. Därtill finns det tydliga krav på att aktivt söka arbete när man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, och om den kontrollen sköts väl är det ingen sinekur att vara arbetslös.

Problemet idag är inte att kvalifikationsreglerna till arbetslöshetsförsäkringen är för generösa. Man kan tvärtom argumentera för att kvalifikationsvillkoren bör vara mer generösa, eftersom färre än hälften av alla öppet arbetslösa får någon ersättning alls. I den skissade modellen är det oklart hur de som har slut på kontot ska behandlas. Det sägs att de som inte kvalificerat sig bara får en grundersättning motsvarande dagens. Men dagens grundersättning i arbetslöshetsförsäkring förutsätter att man uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga att man har arbetat åtminstone halvtid tidigare. Att få grundersättning utan att ha arbetat tidigare har starka drag av medborgarlön.

Det är också oklart vad orättvisan består i. Att en person som har arbetat en kortare tid får en lika hög ersättning som en person som har arbetat en längre tid behöver inte vara orättvist givet att båda har kvalificerat sig till försäkringen. Vi skulle nog inte anse det vara orättvist om en person som blir svårt sjuk tidigt i arbetslivet får samma ersättning från sjukförsäkringen som en person som blir svårt sjuk sent i arbetslivet om de i övrigt har samma villkor när det gäller lön och båda har kvalificerat sig till sjukförsäkringen. Givet att arbetslöshet är oförskyllt på samma sätt som svår sjukdom är det inte heller orättvist om någon som har arbetat en kortare tid får samma ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som någon som arbetat en längre tid.

Ett allvarligt problem med den modell som Fölster och Gidehag skissar är dock att den kommer att hämma arbetskraftens rörlighet. Den som tar det säkra före det osäkra och stannar på sin arbetsplats länge kommer att ha pengar på sitt konto. Att pröva sina vingar genom att byta jobb är alltid förbundet med viss risk för arbetslöshet. Det betyder mindre pengar på kontot. Vår arbetsmarknad kommer att kräva ökad rörlighet, inte minskad. Därför behövs trygghetssystem som premierar att byta jobb, inte att låta bli.

Sammanfattningsvis finns det flera skäl att vara skeptisk till författarnas vurm för ett kontobaserat system. Välkommet är dock att de reser en debatt kring de principiella grunderna för dagens socialförsäkringssystem och vad vi egentligen ska ha systemen till. En sådan diskussion kan sätta fingret på de problem som faktiskt finns med dagens system och förhoppningsvis leda fram till kreativa lösningar som inte helt bryter med systemens grundläggande principer. Det är också välkommet att Fölster och Gidehag i sin debattartikel reser frågan om att allt fler kommer att behöva utbildningsinsatser mitt i livet och att trygghetssystemen står för nya utmaningar med uppkomsten av nya anställningsformer och sätt att organisera arbetet. Men det är tveksamt om välfärdskonton eller ett kontobaserat socialförsäkringssystem är svaret på dessa utmaningar.

Mats Essemyr

Mikael Dubois

Utredare välfärdsfrågor

En ganska bra omställningsbudget

Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Läs mer

Debatt

Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Nyheter

Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Sacos krav: Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus

LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.

Debatt

Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

Nyheter

Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

Pressmeddelanden

TCO: En ganska bra omställningsbudget från regeringen och samarbetspartierna

Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

25 september, 2020

En ganska bra budgetvecka – men ett helhetsgrepp och kompetensförsörjningsfrågorna saknas än

I måndags överlämnade finansminister Magdalena Andersson nästa års statsbudget till riksdagen. Ur ett TCO-perspektiv, sett till de frågor vi drivit, har vi anledning att vara ganska nöjda.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

25 september, 2020

Budgeten saknar besked om en skattereform

En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus!

TCO, LO och SACO är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus och träffade igår den belarusiska ambassadören i Stockholm. En tydlig lista med krav på förbättringar av situationen för fackliga kollegor i Belarus lämnades över.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

23 september, 2020

Swedish trade unions meet Belarusian ambassador

TCO, LO and Saco are deeply concerned about the escalating violence and the lack of respect for democracy in Belarus. The three presidents Therese Svanström, Susanna Gideonsson and Göran Arrius met with the Belarusian Ambassador to Sweden in Stockholm yesterday, calling for immediate improvement of the situation for trade unionists in Belarus.

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 september, 2020

Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

08 september, 2020

TCO rejects EU law on minimum wages

Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

29 September

Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | På denna sida på tco.se

Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

Läs mer Anmäl dig här!

2 Oktober

Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

Digital@Idag 2020

Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.