En oroväckande utveckling kräver åtgärder

TCObloggar 2016-06-16

Arbetsmiljöverkets nya rapport om arbetsmiljön under 2015 ger skäl till att vara både optimistisk och att inse att nu är det dags att kavla upp armarna. Å ena sidan anger sammanlagt 68 procent av de som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning att deras arbete är meningsfullt, och kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har ett meningsfullt arbete (s. 84). Detta är positivt och en spegling av att arbetet för många människor är något mer än en inkomst. Å andra är det många som har för mycket att göra, har höga krav på sig att vara tillgänglig för arbetet även på fritiden, har höga krav i arbetet och samtidigt som de har liten kontroll (arbeten med hög anspänning). Många går också till arbetet fast de är sjuka och egentligen borde stannat hemma. Arbetsmiljöverkets undersökning bekräftar och nyanserar den bild av tjänstemännens arbetsförhållande som träder fram i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna. Den ger också anledning till att ännu en gång påtala att det nu krävs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för tjänstemännen.

Omkring 68 procent av de sysselsatta anger att deras arbete är meningsfullt i Arbetsmiljöverkets undersökning. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att deras arbete är meningsfullt (72 respektive 64 procent), och sysselsatta med en högre utbildning finner sitt arbete meningsfullt i högre utsträckning än dem med lägre utbildning. Detta stämmer väl överens med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna, där omkring 80 procent av de kvinnliga tjänstemännen och 70 procent av de manliga tjänstemännen angav att deras arbete är meningsfullt. Arbetsmiljöverket har också brutit ned resultaten kring meningsfullt arbete på yrken, vilket visar att det främst är inom typiska tjänstemannayrken såsom socialsekreterare, grundskolelärare, sjuksköterskor och barnmorskor där de sysselsatta finner sitt arbete meningsfullt. Men som Arbetsmiljöverket noterar är det också ofta inom dessa yrken som det är vanligt med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete.

Arbetsmiljöverket ställer också frågor kring olika slags besvär som kan vara en reaktion på en ansträngd arbetssituation eller en reaktion på en dålig arbetsmiljö. Att vara kroppsligt uttröttat efter arbetet är ett slags besvär som har ökat jämfört med Arbetsmiljöverkets förra undersökning. Hälften (52 procent) av de sysselsatta anger att de är kroppsligt uttröttade efter arbetet. Det är vanligare bland kvinnor än män att vara kroppsligt uttröttad efter arbetet, även om ökningen från 2013 är större bland männen. Andra vanliga besvär är svårigheter att koppla av tankarna från jobbet under fritiden och svårigheter att sova, där knappt hälften (47 procent) har svårt att koppla av tankarna på jobbet under fritiden och omkring en tredjedel (36 procent) har haft svårt att sova minst en dag i veckan det senaste kvartalet. Kvinnor drabbas genomgående i högre utsträckning av dessa slags besvär än män. De med högre utbildning drabbas i högre utsträckning av svårigheter att koppla av tankarna på jobbet under fritiden än de med lägre utbildning, och tvärtom när det gäller svårigheter att sova där de med lägre utbildning drabbas i högre utsträckning än de med en högre utbildning. Även i Friskt jobbat – allt att vinna visar resultaten att de kvinnliga tjänstemännen genomgående i högre utsträckning än de manliga tjänstemännen drabbas av besvär såsom svårighet att släppa tankarna på jobbet, sömnsvårigheter, kroppslig uttröttning och ont i nacke och rygg. Särskilt kvinnliga tjänstemän i åldrarna 20-34 år drabbas av besvär i form av kroppslig uttröttning.

Arbetsmiljöverket lyfter också fram att över hälften av de sysselsatta, 54 procent, har gått till arbetet fast de varit sjuka och borde ha stannat hemma. Framförallt kvinnor med eftergymnasial utbildning har en hög sjuknärvaro. En nedbrytning av statistiken kring sjuknärvaro efter yrke visar åter igen att det är typiska tjänstemannayrken som ligger i topp när det gäller sjuknärvaron, där det främst är förskolelärare och grundskolelärare som har en hög sjuknärvaro (omkring 67-66 procent). Åter igen stämmer den bild som träder fram i Arbetsmiljöverkets undersökning med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat, där sjuknärvaron var högst bland kvinnor inom kommunal sektor (59 procent).

Hur påfrestande ett arbete är beror på i vilken utsträckning arbetet innebär höga krav och i vilken utsträckning arbetstagaren har kontroll över den egna arbetssituationen. Arbeten med höga krav och låg kontroll kallas för anspänt arbete (definitionen av anspänt arbete utgår från Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell). Överlag är det 27 procent av de sysselsatta som jobbar i ett arbete med hög anspänning. Kvinnor arbetar överlag i högre utsträckning än män i anspänt arbete, 35 procent respektive 20 procent. En analys av förekomst av ansträngt arbete utifrån yrke visar dock att det främst är tjänstemannayrken där anspänt arbete förekommer, såsom hälso- och sjukvårdsspecialister, grundskolelärare, sjuksköterskor och förskolelärare (mellan 57-64 procent av de sysselsatta inom dessa yrken har anspänt arbete). Som TCO visat i Friskt jobbat – allt att vinna, finns det även ett tydligt samband mellan anspänt arbete och sjuknärvaro, liksom mellan anspänt arbete och förekomst av besvär som i sin tur är kopplat till en förhöjd risk för sjukfrånvaro.

Både Arbetsmiljöverkets undersökning och TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna ger en bild av ett arbetsliv där det många gånger är tjänstemännen som i högre utsträckning än andra grupper befinner sig i arbeten med hög anspänning, drabbas av besvär såsom svårigheter att koppla av tankarna på jobbet och går sjuka till jobbet. För att skapa ett hållbart arbetsliv och minska sjukfrånvaron är därför satsningar på arbetsmiljön inom tjänstemannayrken centrala.

TCO lyfter också i sin rapport fram flera vägar att göra det. En viktig åtgärd är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte minst mot bakgrund av att resultaten i TCOs rapport visar att tjänstemän på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomgående i lägre utsträckning drabbas av arbetsrelaterade besvär jämfört med tjänstemän på arbetsplatser som saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Med tanke på att Arbetsmiljöverket i sin undersökning finner att endast 56 procent av de sysselsatta anger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen trots att det enligt Arbetsmiljöverkets förskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska bedrivas på alla arbetsplatser finns här stor potential för förbättringar.

En annan åtgärd är att stärka företagshälsovårdens funktion i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket finner i sin undersökning att endast 31 procent av de sysselsatta som har tillgång till företagshälsovård uppfattar att företagshälsovården spelar en roll i arbetet med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. I ett allt mer komplext arbetsliv där organisatoriska och sociala faktorer får en allt större betydelse för hur vi mår på jobbet kommer företagshälsovården bli allt mer central i det förebyggande arbetsmiljöarbetet helt enkelt därför att det krävs expertkunskap för att arbeta förebyggande.

I och med att de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har trätt ikraft kommer den organisatoriska och sociala arbetsmiljön också komma mer i fokus, särskilt när det gäller bestämmelserna kring arbetsgivarnas ansvar att förhindra en ohälsosam arbetsbelastning och säkerställa att de anställda har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete. TCO och TCO-förbunden har här en viktig uppgift i att se till att de nya föreskrifterna gör skillnad på arbetsplatserna och att de tjänstemannagrupper som idag har anspänt arbete med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbetsuppgifter får en rimlig arbetsmiljö.

Sedan kommer det säkert krävas särskilda satsningar för att förbättra arbetsmiljön inom offentlig verksamhet såsom vård- och omsorg och skola. En del i detta är att offentliga arbetsgivare liksom offentligfinansierade arbetsgivare tar sitt ansvar för att säkerställa att förutsättningarna finns för att skapa en god arbetsmiljö där de anställda håller sig friska och inte blir sjuka, exempelvis genom personalförstärkningar för att minska en arbetsbelastning som många gånger är alldeles för hög.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.