En oroväckande utveckling kräver åtgärder

TCObloggar 2016-06-16

Arbetsmiljöverkets nya rapport om arbetsmiljön under 2015 ger skäl till att vara både optimistisk och att inse att nu är det dags att kavla upp armarna. Å ena sidan anger sammanlagt 68 procent av de som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning att deras arbete är meningsfullt, och kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har ett meningsfullt arbete (s. 84). Detta är positivt och en spegling av att arbetet för många människor är något mer än en inkomst. Å andra är det många som har för mycket att göra, har höga krav på sig att vara tillgänglig för arbetet även på fritiden, har höga krav i arbetet och samtidigt som de har liten kontroll (arbeten med hög anspänning). Många går också till arbetet fast de är sjuka och egentligen borde stannat hemma. Arbetsmiljöverkets undersökning bekräftar och nyanserar den bild av tjänstemännens arbetsförhållande som träder fram i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna. Den ger också anledning till att ännu en gång påtala att det nu krävs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för tjänstemännen.

Omkring 68 procent av de sysselsatta anger att deras arbete är meningsfullt i Arbetsmiljöverkets undersökning. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att deras arbete är meningsfullt (72 respektive 64 procent), och sysselsatta med en högre utbildning finner sitt arbete meningsfullt i högre utsträckning än dem med lägre utbildning. Detta stämmer väl överens med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna, där omkring 80 procent av de kvinnliga tjänstemännen och 70 procent av de manliga tjänstemännen angav att deras arbete är meningsfullt. Arbetsmiljöverket har också brutit ned resultaten kring meningsfullt arbete på yrken, vilket visar att det främst är inom typiska tjänstemannayrken såsom socialsekreterare, grundskolelärare, sjuksköterskor och barnmorskor där de sysselsatta finner sitt arbete meningsfullt. Men som Arbetsmiljöverket noterar är det också ofta inom dessa yrken som det är vanligt med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete.

Arbetsmiljöverket ställer också frågor kring olika slags besvär som kan vara en reaktion på en ansträngd arbetssituation eller en reaktion på en dålig arbetsmiljö. Att vara kroppsligt uttröttat efter arbetet är ett slags besvär som har ökat jämfört med Arbetsmiljöverkets förra undersökning. Hälften (52 procent) av de sysselsatta anger att de är kroppsligt uttröttade efter arbetet. Det är vanligare bland kvinnor än män att vara kroppsligt uttröttad efter arbetet, även om ökningen från 2013 är större bland männen. Andra vanliga besvär är svårigheter att koppla av tankarna från jobbet under fritiden och svårigheter att sova, där knappt hälften (47 procent) har svårt att koppla av tankarna på jobbet under fritiden och omkring en tredjedel (36 procent) har haft svårt att sova minst en dag i veckan det senaste kvartalet. Kvinnor drabbas genomgående i högre utsträckning av dessa slags besvär än män. De med högre utbildning drabbas i högre utsträckning av svårigheter att koppla av tankarna på jobbet under fritiden än de med lägre utbildning, och tvärtom när det gäller svårigheter att sova där de med lägre utbildning drabbas i högre utsträckning än de med en högre utbildning. Även i Friskt jobbat – allt att vinna visar resultaten att de kvinnliga tjänstemännen genomgående i högre utsträckning än de manliga tjänstemännen drabbas av besvär såsom svårighet att släppa tankarna på jobbet, sömnsvårigheter, kroppslig uttröttning och ont i nacke och rygg. Särskilt kvinnliga tjänstemän i åldrarna 20-34 år drabbas av besvär i form av kroppslig uttröttning.

Arbetsmiljöverket lyfter också fram att över hälften av de sysselsatta, 54 procent, har gått till arbetet fast de varit sjuka och borde ha stannat hemma. Framförallt kvinnor med eftergymnasial utbildning har en hög sjuknärvaro. En nedbrytning av statistiken kring sjuknärvaro efter yrke visar åter igen att det är typiska tjänstemannayrken som ligger i topp när det gäller sjuknärvaron, där det främst är förskolelärare och grundskolelärare som har en hög sjuknärvaro (omkring 67-66 procent). Åter igen stämmer den bild som träder fram i Arbetsmiljöverkets undersökning med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat, där sjuknärvaron var högst bland kvinnor inom kommunal sektor (59 procent).

Hur påfrestande ett arbete är beror på i vilken utsträckning arbetet innebär höga krav och i vilken utsträckning arbetstagaren har kontroll över den egna arbetssituationen. Arbeten med höga krav och låg kontroll kallas för anspänt arbete (definitionen av anspänt arbete utgår från Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell). Överlag är det 27 procent av de sysselsatta som jobbar i ett arbete med hög anspänning. Kvinnor arbetar överlag i högre utsträckning än män i anspänt arbete, 35 procent respektive 20 procent. En analys av förekomst av ansträngt arbete utifrån yrke visar dock att det främst är tjänstemannayrken där anspänt arbete förekommer, såsom hälso- och sjukvårdsspecialister, grundskolelärare, sjuksköterskor och förskolelärare (mellan 57-64 procent av de sysselsatta inom dessa yrken har anspänt arbete). Som TCO visat i Friskt jobbat – allt att vinna, finns det även ett tydligt samband mellan anspänt arbete och sjuknärvaro, liksom mellan anspänt arbete och förekomst av besvär som i sin tur är kopplat till en förhöjd risk för sjukfrånvaro.

Både Arbetsmiljöverkets undersökning och TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna ger en bild av ett arbetsliv där det många gånger är tjänstemännen som i högre utsträckning än andra grupper befinner sig i arbeten med hög anspänning, drabbas av besvär såsom svårigheter att koppla av tankarna på jobbet och går sjuka till jobbet. För att skapa ett hållbart arbetsliv och minska sjukfrånvaron är därför satsningar på arbetsmiljön inom tjänstemannayrken centrala.

TCO lyfter också i sin rapport fram flera vägar att göra det. En viktig åtgärd är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte minst mot bakgrund av att resultaten i TCOs rapport visar att tjänstemän på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomgående i lägre utsträckning drabbas av arbetsrelaterade besvär jämfört med tjänstemän på arbetsplatser som saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Med tanke på att Arbetsmiljöverket i sin undersökning finner att endast 56 procent av de sysselsatta anger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen trots att det enligt Arbetsmiljöverkets förskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska bedrivas på alla arbetsplatser finns här stor potential för förbättringar.

En annan åtgärd är att stärka företagshälsovårdens funktion i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket finner i sin undersökning att endast 31 procent av de sysselsatta som har tillgång till företagshälsovård uppfattar att företagshälsovården spelar en roll i arbetet med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. I ett allt mer komplext arbetsliv där organisatoriska och sociala faktorer får en allt större betydelse för hur vi mår på jobbet kommer företagshälsovården bli allt mer central i det förebyggande arbetsmiljöarbetet helt enkelt därför att det krävs expertkunskap för att arbeta förebyggande.

I och med att de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har trätt ikraft kommer den organisatoriska och sociala arbetsmiljön också komma mer i fokus, särskilt när det gäller bestämmelserna kring arbetsgivarnas ansvar att förhindra en ohälsosam arbetsbelastning och säkerställa att de anställda har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete. TCO och TCO-förbunden har här en viktig uppgift i att se till att de nya föreskrifterna gör skillnad på arbetsplatserna och att de tjänstemannagrupper som idag har anspänt arbete med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbetsuppgifter får en rimlig arbetsmiljö.

Sedan kommer det säkert krävas särskilda satsningar för att förbättra arbetsmiljön inom offentlig verksamhet såsom vård- och omsorg och skola. En del i detta är att offentliga arbetsgivare liksom offentligfinansierade arbetsgivare tar sitt ansvar för att säkerställa att förutsättningarna finns för att skapa en god arbetsmiljö där de anställda håller sig friska och inte blir sjuka, exempelvis genom personalförstärkningar för att minska en arbetsbelastning som många gånger är alldeles för hög.

Utredare välfärdsfrågor

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund