En oroväckande utveckling kräver åtgärder

TCObloggar 2016-06-16

Arbetsmiljöverkets nya rapport om arbetsmiljön under 2015 ger skäl till att vara både optimistisk och att inse att nu är det dags att kavla upp armarna. Å ena sidan anger sammanlagt 68 procent av de som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning att deras arbete är meningsfullt, och kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har ett meningsfullt arbete (s. 84). Detta är positivt och en spegling av att arbetet för många människor är något mer än en inkomst. Å andra är det många som har för mycket att göra, har höga krav på sig att vara tillgänglig för arbetet även på fritiden, har höga krav i arbetet och samtidigt som de har liten kontroll (arbeten med hög anspänning). Många går också till arbetet fast de är sjuka och egentligen borde stannat hemma. Arbetsmiljöverkets undersökning bekräftar och nyanserar den bild av tjänstemännens arbetsförhållande som träder fram i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna. Den ger också anledning till att ännu en gång påtala att det nu krävs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för tjänstemännen.

Omkring 68 procent av de sysselsatta anger att deras arbete är meningsfullt i Arbetsmiljöverkets undersökning. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att deras arbete är meningsfullt (72 respektive 64 procent), och sysselsatta med en högre utbildning finner sitt arbete meningsfullt i högre utsträckning än dem med lägre utbildning. Detta stämmer väl överens med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna, där omkring 80 procent av de kvinnliga tjänstemännen och 70 procent av de manliga tjänstemännen angav att deras arbete är meningsfullt. Arbetsmiljöverket har också brutit ned resultaten kring meningsfullt arbete på yrken, vilket visar att det främst är inom typiska tjänstemannayrken såsom socialsekreterare, grundskolelärare, sjuksköterskor och barnmorskor där de sysselsatta finner sitt arbete meningsfullt. Men som Arbetsmiljöverket noterar är det också ofta inom dessa yrken som det är vanligt med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete.

Arbetsmiljöverket ställer också frågor kring olika slags besvär som kan vara en reaktion på en ansträngd arbetssituation eller en reaktion på en dålig arbetsmiljö. Att vara kroppsligt uttröttat efter arbetet är ett slags besvär som har ökat jämfört med Arbetsmiljöverkets förra undersökning. Hälften (52 procent) av de sysselsatta anger att de är kroppsligt uttröttade efter arbetet. Det är vanligare bland kvinnor än män att vara kroppsligt uttröttad efter arbetet, även om ökningen från 2013 är större bland männen. Andra vanliga besvär är svårigheter att koppla av tankarna från jobbet under fritiden och svårigheter att sova, där knappt hälften (47 procent) har svårt att koppla av tankarna på jobbet under fritiden och omkring en tredjedel (36 procent) har haft svårt att sova minst en dag i veckan det senaste kvartalet. Kvinnor drabbas genomgående i högre utsträckning av dessa slags besvär än män. De med högre utbildning drabbas i högre utsträckning av svårigheter att koppla av tankarna på jobbet under fritiden än de med lägre utbildning, och tvärtom när det gäller svårigheter att sova där de med lägre utbildning drabbas i högre utsträckning än de med en högre utbildning. Även i Friskt jobbat – allt att vinna visar resultaten att de kvinnliga tjänstemännen genomgående i högre utsträckning än de manliga tjänstemännen drabbas av besvär såsom svårighet att släppa tankarna på jobbet, sömnsvårigheter, kroppslig uttröttning och ont i nacke och rygg. Särskilt kvinnliga tjänstemän i åldrarna 20-34 år drabbas av besvär i form av kroppslig uttröttning.

Arbetsmiljöverket lyfter också fram att över hälften av de sysselsatta, 54 procent, har gått till arbetet fast de varit sjuka och borde ha stannat hemma. Framförallt kvinnor med eftergymnasial utbildning har en hög sjuknärvaro. En nedbrytning av statistiken kring sjuknärvaro efter yrke visar åter igen att det är typiska tjänstemannayrken som ligger i topp när det gäller sjuknärvaron, där det främst är förskolelärare och grundskolelärare som har en hög sjuknärvaro (omkring 67-66 procent). Åter igen stämmer den bild som träder fram i Arbetsmiljöverkets undersökning med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat, där sjuknärvaron var högst bland kvinnor inom kommunal sektor (59 procent).

Hur påfrestande ett arbete är beror på i vilken utsträckning arbetet innebär höga krav och i vilken utsträckning arbetstagaren har kontroll över den egna arbetssituationen. Arbeten med höga krav och låg kontroll kallas för anspänt arbete (definitionen av anspänt arbete utgår från Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell). Överlag är det 27 procent av de sysselsatta som jobbar i ett arbete med hög anspänning. Kvinnor arbetar överlag i högre utsträckning än män i anspänt arbete, 35 procent respektive 20 procent. En analys av förekomst av ansträngt arbete utifrån yrke visar dock att det främst är tjänstemannayrken där anspänt arbete förekommer, såsom hälso- och sjukvårdsspecialister, grundskolelärare, sjuksköterskor och förskolelärare (mellan 57-64 procent av de sysselsatta inom dessa yrken har anspänt arbete). Som TCO visat i Friskt jobbat – allt att vinna, finns det även ett tydligt samband mellan anspänt arbete och sjuknärvaro, liksom mellan anspänt arbete och förekomst av besvär som i sin tur är kopplat till en förhöjd risk för sjukfrånvaro.

Både Arbetsmiljöverkets undersökning och TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna ger en bild av ett arbetsliv där det många gånger är tjänstemännen som i högre utsträckning än andra grupper befinner sig i arbeten med hög anspänning, drabbas av besvär såsom svårigheter att koppla av tankarna på jobbet och går sjuka till jobbet. För att skapa ett hållbart arbetsliv och minska sjukfrånvaron är därför satsningar på arbetsmiljön inom tjänstemannayrken centrala.

TCO lyfter också i sin rapport fram flera vägar att göra det. En viktig åtgärd är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte minst mot bakgrund av att resultaten i TCOs rapport visar att tjänstemän på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomgående i lägre utsträckning drabbas av arbetsrelaterade besvär jämfört med tjänstemän på arbetsplatser som saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Med tanke på att Arbetsmiljöverket i sin undersökning finner att endast 56 procent av de sysselsatta anger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen trots att det enligt Arbetsmiljöverkets förskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska bedrivas på alla arbetsplatser finns här stor potential för förbättringar.

En annan åtgärd är att stärka företagshälsovårdens funktion i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket finner i sin undersökning att endast 31 procent av de sysselsatta som har tillgång till företagshälsovård uppfattar att företagshälsovården spelar en roll i arbetet med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. I ett allt mer komplext arbetsliv där organisatoriska och sociala faktorer får en allt större betydelse för hur vi mår på jobbet kommer företagshälsovården bli allt mer central i det förebyggande arbetsmiljöarbetet helt enkelt därför att det krävs expertkunskap för att arbeta förebyggande.

I och med att de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har trätt ikraft kommer den organisatoriska och sociala arbetsmiljön också komma mer i fokus, särskilt när det gäller bestämmelserna kring arbetsgivarnas ansvar att förhindra en ohälsosam arbetsbelastning och säkerställa att de anställda har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete. TCO och TCO-förbunden har här en viktig uppgift i att se till att de nya föreskrifterna gör skillnad på arbetsplatserna och att de tjänstemannagrupper som idag har anspänt arbete med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbetsuppgifter får en rimlig arbetsmiljö.

Sedan kommer det säkert krävas särskilda satsningar för att förbättra arbetsmiljön inom offentlig verksamhet såsom vård- och omsorg och skola. En del i detta är att offentliga arbetsgivare liksom offentligfinansierade arbetsgivare tar sitt ansvar för att säkerställa att förutsättningarna finns för att skapa en god arbetsmiljö där de anställda håller sig friska och inte blir sjuka, exempelvis genom personalförstärkningar för att minska en arbetsbelastning som många gånger är alldeles för hög.

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.