En oroväckande utveckling kräver åtgärder

TCObloggar 2016-06-16

Arbetsmiljöverkets nya rapport om arbetsmiljön under 2015 ger skäl till att vara både optimistisk och att inse att nu är det dags att kavla upp armarna. Å ena sidan anger sammanlagt 68 procent av de som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning att deras arbete är meningsfullt, och kvinnor anger i högre utsträckning än män att de har ett meningsfullt arbete (s. 84). Detta är positivt och en spegling av att arbetet för många människor är något mer än en inkomst. Å andra är det många som har för mycket att göra, har höga krav på sig att vara tillgänglig för arbetet även på fritiden, har höga krav i arbetet och samtidigt som de har liten kontroll (arbeten med hög anspänning). Många går också till arbetet fast de är sjuka och egentligen borde stannat hemma. Arbetsmiljöverkets undersökning bekräftar och nyanserar den bild av tjänstemännens arbetsförhållande som träder fram i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna. Den ger också anledning till att ännu en gång påtala att det nu krävs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för tjänstemännen.

Omkring 68 procent av de sysselsatta anger att deras arbete är meningsfullt i Arbetsmiljöverkets undersökning. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att deras arbete är meningsfullt (72 respektive 64 procent), och sysselsatta med en högre utbildning finner sitt arbete meningsfullt i högre utsträckning än dem med lägre utbildning. Detta stämmer väl överens med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna, där omkring 80 procent av de kvinnliga tjänstemännen och 70 procent av de manliga tjänstemännen angav att deras arbete är meningsfullt. Arbetsmiljöverket har också brutit ned resultaten kring meningsfullt arbete på yrken, vilket visar att det främst är inom typiska tjänstemannayrken såsom socialsekreterare, grundskolelärare, sjuksköterskor och barnmorskor där de sysselsatta finner sitt arbete meningsfullt. Men som Arbetsmiljöverket noterar är det också ofta inom dessa yrken som det är vanligt med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete.

Arbetsmiljöverket ställer också frågor kring olika slags besvär som kan vara en reaktion på en ansträngd arbetssituation eller en reaktion på en dålig arbetsmiljö. Att vara kroppsligt uttröttat efter arbetet är ett slags besvär som har ökat jämfört med Arbetsmiljöverkets förra undersökning. Hälften (52 procent) av de sysselsatta anger att de är kroppsligt uttröttade efter arbetet. Det är vanligare bland kvinnor än män att vara kroppsligt uttröttad efter arbetet, även om ökningen från 2013 är större bland männen. Andra vanliga besvär är svårigheter att koppla av tankarna från jobbet under fritiden och svårigheter att sova, där knappt hälften (47 procent) har svårt att koppla av tankarna på jobbet under fritiden och omkring en tredjedel (36 procent) har haft svårt att sova minst en dag i veckan det senaste kvartalet. Kvinnor drabbas genomgående i högre utsträckning av dessa slags besvär än män. De med högre utbildning drabbas i högre utsträckning av svårigheter att koppla av tankarna på jobbet under fritiden än de med lägre utbildning, och tvärtom när det gäller svårigheter att sova där de med lägre utbildning drabbas i högre utsträckning än de med en högre utbildning. Även i Friskt jobbat – allt att vinna visar resultaten att de kvinnliga tjänstemännen genomgående i högre utsträckning än de manliga tjänstemännen drabbas av besvär såsom svårighet att släppa tankarna på jobbet, sömnsvårigheter, kroppslig uttröttning och ont i nacke och rygg. Särskilt kvinnliga tjänstemän i åldrarna 20-34 år drabbas av besvär i form av kroppslig uttröttning.

Arbetsmiljöverket lyfter också fram att över hälften av de sysselsatta, 54 procent, har gått till arbetet fast de varit sjuka och borde ha stannat hemma. Framförallt kvinnor med eftergymnasial utbildning har en hög sjuknärvaro. En nedbrytning av statistiken kring sjuknärvaro efter yrke visar åter igen att det är typiska tjänstemannayrken som ligger i topp när det gäller sjuknärvaron, där det främst är förskolelärare och grundskolelärare som har en hög sjuknärvaro (omkring 67-66 procent). Åter igen stämmer den bild som träder fram i Arbetsmiljöverkets undersökning med resultaten i TCOs rapport Friskt jobbat, där sjuknärvaron var högst bland kvinnor inom kommunal sektor (59 procent).

Hur påfrestande ett arbete är beror på i vilken utsträckning arbetet innebär höga krav och i vilken utsträckning arbetstagaren har kontroll över den egna arbetssituationen. Arbeten med höga krav och låg kontroll kallas för anspänt arbete (definitionen av anspänt arbete utgår från Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell). Överlag är det 27 procent av de sysselsatta som jobbar i ett arbete med hög anspänning. Kvinnor arbetar överlag i högre utsträckning än män i anspänt arbete, 35 procent respektive 20 procent. En analys av förekomst av ansträngt arbete utifrån yrke visar dock att det främst är tjänstemannayrken där anspänt arbete förekommer, såsom hälso- och sjukvårdsspecialister, grundskolelärare, sjuksköterskor och förskolelärare (mellan 57-64 procent av de sysselsatta inom dessa yrken har anspänt arbete). Som TCO visat i Friskt jobbat – allt att vinna, finns det även ett tydligt samband mellan anspänt arbete och sjuknärvaro, liksom mellan anspänt arbete och förekomst av besvär som i sin tur är kopplat till en förhöjd risk för sjukfrånvaro.

Både Arbetsmiljöverkets undersökning och TCOs rapport Friskt jobbat – allt att vinna ger en bild av ett arbetsliv där det många gånger är tjänstemännen som i högre utsträckning än andra grupper befinner sig i arbeten med hög anspänning, drabbas av besvär såsom svårigheter att koppla av tankarna på jobbet och går sjuka till jobbet. För att skapa ett hållbart arbetsliv och minska sjukfrånvaron är därför satsningar på arbetsmiljön inom tjänstemannayrken centrala.

TCO lyfter också i sin rapport fram flera vägar att göra det. En viktig åtgärd är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte minst mot bakgrund av att resultaten i TCOs rapport visar att tjänstemän på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomgående i lägre utsträckning drabbas av arbetsrelaterade besvär jämfört med tjänstemän på arbetsplatser som saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Med tanke på att Arbetsmiljöverket i sin undersökning finner att endast 56 procent av de sysselsatta anger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen trots att det enligt Arbetsmiljöverkets förskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska bedrivas på alla arbetsplatser finns här stor potential för förbättringar.

En annan åtgärd är att stärka företagshälsovårdens funktion i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket finner i sin undersökning att endast 31 procent av de sysselsatta som har tillgång till företagshälsovård uppfattar att företagshälsovården spelar en roll i arbetet med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. I ett allt mer komplext arbetsliv där organisatoriska och sociala faktorer får en allt större betydelse för hur vi mår på jobbet kommer företagshälsovården bli allt mer central i det förebyggande arbetsmiljöarbetet helt enkelt därför att det krävs expertkunskap för att arbeta förebyggande.

I och med att de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har trätt ikraft kommer den organisatoriska och sociala arbetsmiljön också komma mer i fokus, särskilt när det gäller bestämmelserna kring arbetsgivarnas ansvar att förhindra en ohälsosam arbetsbelastning och säkerställa att de anställda har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete. TCO och TCO-förbunden har här en viktig uppgift i att se till att de nya föreskrifterna gör skillnad på arbetsplatserna och att de tjänstemannagrupper som idag har anspänt arbete med hög arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbetsuppgifter får en rimlig arbetsmiljö.

Sedan kommer det säkert krävas särskilda satsningar för att förbättra arbetsmiljön inom offentlig verksamhet såsom vård- och omsorg och skola. En del i detta är att offentliga arbetsgivare liksom offentligfinansierade arbetsgivare tar sitt ansvar för att säkerställa att förutsättningarna finns för att skapa en god arbetsmiljö där de anställda håller sig friska och inte blir sjuka, exempelvis genom personalförstärkningar för att minska en arbetsbelastning som många gånger är alldeles för hög.

Utredare välfärdsfrågor

Bra att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Las-utredningen är ett mörkt kapitel i den svenska arbetsmarknadsmodellens historia som aldrig borde ha skrivits, säger Therese Svanström.

Läs mer

Debatt

Parterna har löst las-problemet, Löfven

Remisstiden för den så kallade las-utredningen löper ut på måndag. Vi har två huvudsakliga invändningar mot att utredningen överhuvudtaget tillsattes, skriver Therese Svanström på Aftonbladet.se

Nyheter

Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Ge a-kassa till studenter som söker jobb

Ge arbetssökande studenter en rimlig möjlighet att avsluta sina studier och samtidigt söka jobb. Högre utbildning måste uppmuntras. Därför vil lvi se att a-kassan moderniseras på så sätt att den som slutfört eftergymnasiala studier ska få chansen att under några månader och med en grundersättning söka jobb som man har skaffat sig utbildning för, skriver TCO tillsammans med SFS i UNT.

Nyheter

Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 oktober, 2020

Kompromisskampen 2020

I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

Partsmodellen

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

29 oktober, 2020

omsättningsstöd välkomnas

Arbetsmarknaden är fortsatt tuff för många just nu och för egenföretagare som förlorat uppdrag och kunder när pandemin slog till är behovet av stöd fortsatt stort. Jättebra att ett krisstöd ska införas även för dem som driver enskild firma men kravet på minsta omsättning måste sänkas och tidigare sjuk- och föräldraledighet räknas in.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

28 oktober, 2020

EU-förslaget om minimilöner är mycket problematiskt

Tidigare idag presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om minimilöner, där man har försökt göra undantag för den svenska partsmodellen. Borde vi inte vara nöjda då? Nej, för fortfarande kvarstår de grundproblem som parterna i Sverige länge varnat för. Och dessutom saknar EU rätt att lagstifta i frågor som rör lön. Så arbetet fortsätter för att förhindra ett EU-direktiv, samtidigt som vi driver på för en rad andra åtgärder som kan stärka kollektivavtalens roll runt om i Europa.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

28 oktober, 2020

Inkomstvillkor för ny arbetslöshetsförsäkring behöver justeras!

Nu har remisstiden snart gått ut för utredningen som haft i uppdrag att ge förslag till ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen, SOU 2020:37. En av de allra största förändringarna som föreslås är att försäkringen ska utgå från ett inkomstvillkor istället för ett arbetsvillkor. TCO är för denna förändring men tycker att den föreslagna nivån för inkomstvillkoret är för hög.

A-kassan

Sofia Råsmar - EU-jurist

16 oktober, 2020

Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2020

Premiepensionens insättningsgaranti

Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 November

Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

Vi som jobbade hemma

Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.