Bra förslag för en bättre balans mellan trygghet och omställning i sjukförsäkringen

TCObloggar 2020-02-01

I fredags presenterades betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredningen tillsattes efter stark kritik mot bristande rättssäkerhet och många avslag i sjukförsäkringen – bland annat från TCO. Det är därför glädjande att utredningen presenterar förslag som stärker rättssäkerheten och underlättar rehabilitering så att fler som blir sjuka kan återgå till sitt arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara. Förslagen är ett första steg mot en bättre balans mellan standardtrygghet och omställning i den allmänna sjukförsäkringen.

Claes Jansson, utredare i utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, presenterade i fredags betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredningen tillsattes efter stark kritik – inte minst från TCO och andra fackliga organisationer – mot bristande rättssäkerhet och otydliga (för att inte säga obegripliga) beslut om avslag vid dag 180 då de sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. I många fall blev det avslag på fortsatt sjukpenning trots att rehabilitering pågick och den sjukskrivne var på väg tillbaka till sitt arbete.

När det gäller bedömningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete föreslår utredningen att Försäkringskassan får en lagstadgad skyldighet att ange inom vilket yrkesområde med normalt förekommande arbeten den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga för. En sådan ordning har starkt efterfrågats av TCO, LO och Saco tillsammans med LO-TCO Rättsskydd. Erfarenheten från såväl TCO-förbunden som de andra centralorganisationernas förbund är att Försäkringskassan i många fall vid avslag på sjukpenning i generella termer hänvisar till fiktiva arbeten som inte finns på arbetsmarknaden – exempelvis arbete som är ”hemarbete”. Yrkesområden anges utifrån Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK), där arbetsmarknadens parter föreslås bidra med aktuell kunskap om vilka krav som ställs inom olika yrkesområden.

Att Försäkringskassan anger inom vilket yrkesområde den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga är en förutsättning för att den försäkrade ska kunna avgöra om Försäkringskassans beslut är rimligt givet kraven inom yrkesområdet och den enskildes förutsättningar – vilket stärker rättssäkerheten. Därtill ger det en vägledning till den enskilde hur han eller hon kan gå vidare vid ett avslag, och en vägledning till andra aktörer och myndigheter som då träder in och stöttar den enskilde – exempelvis Arbetsförmedlingen. En sådan skyldighet ger också bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att nå samstämmighet i sina bedömningar och förhindra att människor blir för friska för att vara sjuka men för sjuka för att vara friska och söka jobb.

Samtidigt kommer utredningens förslag ställa krav på Försäkringskassan att utreda om den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten inom olika yrkesgrupper – något utredningen ägnar mycket diskussion till att lyfta fram och problematisera. Inte minst diskuteras utformning och utveckling och förvaltning av det så kallade referensmaterialet som tagits fram av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – och även representanter från fack och arbetsgivare även om deras deltagande tycks ha varit mer ad hoc. Referensmaterialet innehåller redogörelser för hur tolerant arbeten inom olika yrkesgrupper är för olika slags funktionsnedsättningar. Materialet ger en utgångspunkt och stöd för Försäkringskassans utredning om den försäkrade har arbetsförmåga för ett normalt förekommande arbete, och möjliggör för Försäkringskassan att ange vilket arbete som är normalt förekommande det bedöms att den försäkrade har arbetsförmåga för. På så vis blir besluten begripliga och tydliga för den försäkrade, och rättssäkerheten stärks.
  
Utredningen föreslår också förändringar av villkoren för undantag från prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i sjukperioden (Se TCO:s tidigare kommentar kring detta här). Villkoren är idag stränga, och dessutom är s.k. diffusa diagnoser undantagna vilket i princip innebär att undantagsregeln inte gäller för de som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Konsekvensen blir att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat arbete – trots att förutsättningarna för att gå tillbaka till det ordinarie arbetet är betydligt bättre än att hitta ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare.  

Med utredningens förslag kommer fler få prövningen av arbetsförmåga uppskjuten när det finns möjlighet att fullfölja pågående rehabilitering och stegvist återgå till det ordinarie arbete. Därtill föreslår utredningen att huruvida undantagsregeln kan användas ska avgöras utifrån omständigheterna i de enskilda fallen och inte om den diagnos som ligger till grund för sjukskrivningen är ”diffus” eller inte. 

Utredningen presenterar också förslag kring prövning av arbetsförmåga för äldre som har kort tid kvar i arbetslivet och kring rehabiliteringspenning där den som får detta inte ska få sin arbetsförmåga inte prövad mot normalt förekommande arbete. Särskilt det senare förslaget innebär att fler kan fullfölja rehabilitering och återgå till sitt arbete. Men också, som utredningen understryker, att Försäkringskassan i större utsträckning kan bevilja rehabiliteringspenning och initiera tidiga rehabiliteringsinsatser. Det innebär också att rehabiliteringspenningen inte längre följer tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. 

Utredningens förslag kan sättas in i ett större sammanhang. 1997 skedde en medicinsk renodling av sjukförsäkringen genom att möjligheten att ta hänsyn till andra faktorer än medicinska vid bedömningen av arbetsförmåga minskades. Rehabiliteringskedjans införande 2008 innebar ytterligare fokus  på återgång i arbete och att snabbt ta tillvara arbetsförmågan. Att rätt till ersättning från sjukförsäkringen utgår från att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom håller nog de flesta med om är helt rimligt, liksom att det finns ekonomiska incitament för återgång i arbete och tydliga krav på den enskilde att ta tillvara sin arbetsförmåga. Men det måste finnas en rimlig balans mellan att kunna återfå den arbetsförmåga man hade innan man blev sjuk och använda den arbetsförmåga som finns kvar när man är i sjukförsäkringen. Som TCO:s sjukförsäkringspolitiska program uttrycker det är sjukförsäkringen en försäkring både för standardtrygghet och för omställning och det måste finnas en balans mellan dessa.

Balansen mellan standardtrygghet och omställning kan tas som utgångspunkt för att bemöta eller problematisera det särskilda yttrandet från sakkunnige från Finansdepartementet, Valter Lindmark. Lindmark skriver att (1) det inte är tillräckligt belagt att förslagen skulle lösa de problem som identifierats, (2) att förslagen leder till ”ett avsteg från den inom sjukförsäkringen grundläggande principen att människors arbetsförmåga ska tas tillvara när så är möjligt” (s. 231), och (3) att förslagen saknar tillfredsställande finansiering.

När det gäller (1) kan det konstateras att samtliga fackliga centralorganisationer tidigare har efterfrågat förslag i den riktning som nu presenteras, och detta just utifrån det slags problem som utredningen identifierar och diskuterar. Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen, har också i en nyligen publicerad artikel i Aftonbladet utifrån konkreta exempel från deras medlemmar lyft fram att de välkomnar förslagen och att de kommer göra skillnad för de medlemmar som blir sjukskrivna. Att de organisationer som företräder de som omfattas av försäkringen, och som far illa när sjukförsäkringen brister, har efterfrågat och välkomnar förslagen torde så gott som något vara ett starkt stöd för att förslagen leder utvecklingen i rätt riktning mot de effekter som avses. Vilka effekter förslagen sedan faktiskt får, i enskilda beslut och på en strukturell nivå, beror på en rad olika faktorer - inte minst hur förslagen tolkas av handläggare inom ramen för existerande handläggarpraxis, hur det nya regelverket tolkas inom olika myndighetsstrukturer och i domstol och i den politiska debatten. Detta gäller å andra sidan för alla förslag som innebär någon slags myndighetsutövning.    

När det gäller (2) tycker jag att invändningen bygger på en felaktig syn på sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är i första hand en försäkring för standardtrygghet. Därför utgår den från inkomstbortfallsprincipen (eller borde göra det) – den som blir sjuk ska inte av ekonomiska skäl behöva lägga som hela sitt liv utan kunna koncentrera sig på att bli frisk. I standardtryggheten innebär också att den sjukskrivne ges rimlig möjlighet att återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka till sitt gamla jobb eller gå till ett liknande jobb där kompetens och erfarenhet kan tas tillvara. En stor del av vår identitet och levnadsstandard beror på vilket slags arbete vi utför och identifierar oss med, inte bara på inkomsten. Men om det inte är möjligt att gå tillbaka till ordinarie eller liknande arbete måste den sjukskrivne ställa om till annat arbete – och då prövas den arbetsförmåga som individen har kvar mot normalt förekommande arbete. Det centrala är en balans mellan standardtrygghet och omställning – att sjukförsäkringen syftar till att så fort det är möjligt ta tillvara den arbetsförmåga som finsn kvar innebär ett alltför ensidigt fokus på omställning. Det är också ett slöseri med humankapital och kompetens, och något som motverkar individens vilja att investera i kompetens och söka sig till kvalificerade arbeten.

När det gäller (3) kan det konstateras att utredningen presenterar resonemang och överväganden kring kostnader för förslagen utifrån dagens och de regelverk som föreslås. Som utredare Claes Jansson påpekade när utredningen presenterades, framstår de beräknade kostnaderna på 300 miljoner kronor /år som acceptabla. Det kan också jämföras med det utgående överföringsbeloppet, som när det gäller sjukpenning och rehabilitering var 1,27 miljarder enligt Försäkringskassans anslagsredovisning för 2018. Sedan tillkommer förstås de samhällsekonomiska kostnaderna och vinsterna från förslagen. Även om dessa är svårare att räkna på tyder mycket på att de torde vara åtminstone oförändrade – dvs att förslagen är kostnadsneutrala.

Utredningens förslag är ett första steg mot en bättre och mer rimlig balans mellan standardtrygghet och omställning i sjukförsäkringen. Detta är också en förutsättning för legitimiteten i  sjukförsäkringen och det allmänna trygghetssystemen.
Utredare välfärdsfrågor

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.