Bra förslag för en bättre balans mellan trygghet och omställning i sjukförsäkringen

TCObloggar 2020-02-01

I fredags presenterades betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredningen tillsattes efter stark kritik mot bristande rättssäkerhet och många avslag i sjukförsäkringen – bland annat från TCO. Det är därför glädjande att utredningen presenterar förslag som stärker rättssäkerheten och underlättar rehabilitering så att fler som blir sjuka kan återgå till sitt arbete där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara. Förslagen är ett första steg mot en bättre balans mellan standardtrygghet och omställning i den allmänna sjukförsäkringen.

Claes Jansson, utredare i utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, presenterade i fredags betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredningen tillsattes efter stark kritik – inte minst från TCO och andra fackliga organisationer – mot bristande rättssäkerhet och otydliga (för att inte säga obegripliga) beslut om avslag vid dag 180 då de sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. I många fall blev det avslag på fortsatt sjukpenning trots att rehabilitering pågick och den sjukskrivne var på väg tillbaka till sitt arbete.

När det gäller bedömningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete föreslår utredningen att Försäkringskassan får en lagstadgad skyldighet att ange inom vilket yrkesområde med normalt förekommande arbeten den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga för. En sådan ordning har starkt efterfrågats av TCO, LO och Saco tillsammans med LO-TCO Rättsskydd. Erfarenheten från såväl TCO-förbunden som de andra centralorganisationernas förbund är att Försäkringskassan i många fall vid avslag på sjukpenning i generella termer hänvisar till fiktiva arbeten som inte finns på arbetsmarknaden – exempelvis arbete som är ”hemarbete”. Yrkesområden anges utifrån Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK), där arbetsmarknadens parter föreslås bidra med aktuell kunskap om vilka krav som ställs inom olika yrkesområden.

Att Försäkringskassan anger inom vilket yrkesområde den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga är en förutsättning för att den försäkrade ska kunna avgöra om Försäkringskassans beslut är rimligt givet kraven inom yrkesområdet och den enskildes förutsättningar – vilket stärker rättssäkerheten. Därtill ger det en vägledning till den enskilde hur han eller hon kan gå vidare vid ett avslag, och en vägledning till andra aktörer och myndigheter som då träder in och stöttar den enskilde – exempelvis Arbetsförmedlingen. En sådan skyldighet ger också bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att nå samstämmighet i sina bedömningar och förhindra att människor blir för friska för att vara sjuka men för sjuka för att vara friska och söka jobb.

Samtidigt kommer utredningens förslag ställa krav på Försäkringskassan att utreda om den försäkrade har arbetsförmåga för arbeten inom olika yrkesgrupper – något utredningen ägnar mycket diskussion till att lyfta fram och problematisera. Inte minst diskuteras utformning och utveckling och förvaltning av det så kallade referensmaterialet som tagits fram av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – och även representanter från fack och arbetsgivare även om deras deltagande tycks ha varit mer ad hoc. Referensmaterialet innehåller redogörelser för hur tolerant arbeten inom olika yrkesgrupper är för olika slags funktionsnedsättningar. Materialet ger en utgångspunkt och stöd för Försäkringskassans utredning om den försäkrade har arbetsförmåga för ett normalt förekommande arbete, och möjliggör för Försäkringskassan att ange vilket arbete som är normalt förekommande det bedöms att den försäkrade har arbetsförmåga för. På så vis blir besluten begripliga och tydliga för den försäkrade, och rättssäkerheten stärks.
  
Utredningen föreslår också förändringar av villkoren för undantag från prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i sjukperioden (Se TCO:s tidigare kommentar kring detta här). Villkoren är idag stränga, och dessutom är s.k. diffusa diagnoser undantagna vilket i princip innebär att undantagsregeln inte gäller för de som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Konsekvensen blir att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat arbete – trots att förutsättningarna för att gå tillbaka till det ordinarie arbetet är betydligt bättre än att hitta ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare.  

Med utredningens förslag kommer fler få prövningen av arbetsförmåga uppskjuten när det finns möjlighet att fullfölja pågående rehabilitering och stegvist återgå till det ordinarie arbete. Därtill föreslår utredningen att huruvida undantagsregeln kan användas ska avgöras utifrån omständigheterna i de enskilda fallen och inte om den diagnos som ligger till grund för sjukskrivningen är ”diffus” eller inte. 

Utredningen presenterar också förslag kring prövning av arbetsförmåga för äldre som har kort tid kvar i arbetslivet och kring rehabiliteringspenning där den som får detta inte ska få sin arbetsförmåga inte prövad mot normalt förekommande arbete. Särskilt det senare förslaget innebär att fler kan fullfölja rehabilitering och återgå till sitt arbete. Men också, som utredningen understryker, att Försäkringskassan i större utsträckning kan bevilja rehabiliteringspenning och initiera tidiga rehabiliteringsinsatser. Det innebär också att rehabiliteringspenningen inte längre följer tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. 

Utredningens förslag kan sättas in i ett större sammanhang. 1997 skedde en medicinsk renodling av sjukförsäkringen genom att möjligheten att ta hänsyn till andra faktorer än medicinska vid bedömningen av arbetsförmåga minskades. Rehabiliteringskedjans införande 2008 innebar ytterligare fokus  på återgång i arbete och att snabbt ta tillvara arbetsförmågan. Att rätt till ersättning från sjukförsäkringen utgår från att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom håller nog de flesta med om är helt rimligt, liksom att det finns ekonomiska incitament för återgång i arbete och tydliga krav på den enskilde att ta tillvara sin arbetsförmåga. Men det måste finnas en rimlig balans mellan att kunna återfå den arbetsförmåga man hade innan man blev sjuk och använda den arbetsförmåga som finns kvar när man är i sjukförsäkringen. Som TCO:s sjukförsäkringspolitiska program uttrycker det är sjukförsäkringen en försäkring både för standardtrygghet och för omställning och det måste finnas en balans mellan dessa.

Balansen mellan standardtrygghet och omställning kan tas som utgångspunkt för att bemöta eller problematisera det särskilda yttrandet från sakkunnige från Finansdepartementet, Valter Lindmark. Lindmark skriver att (1) det inte är tillräckligt belagt att förslagen skulle lösa de problem som identifierats, (2) att förslagen leder till ”ett avsteg från den inom sjukförsäkringen grundläggande principen att människors arbetsförmåga ska tas tillvara när så är möjligt” (s. 231), och (3) att förslagen saknar tillfredsställande finansiering.

När det gäller (1) kan det konstateras att samtliga fackliga centralorganisationer tidigare har efterfrågat förslag i den riktning som nu presenteras, och detta just utifrån det slags problem som utredningen identifierar och diskuterar. Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen, har också i en nyligen publicerad artikel i Aftonbladet utifrån konkreta exempel från deras medlemmar lyft fram att de välkomnar förslagen och att de kommer göra skillnad för de medlemmar som blir sjukskrivna. Att de organisationer som företräder de som omfattas av försäkringen, och som far illa när sjukförsäkringen brister, har efterfrågat och välkomnar förslagen torde så gott som något vara ett starkt stöd för att förslagen leder utvecklingen i rätt riktning mot de effekter som avses. Vilka effekter förslagen sedan faktiskt får, i enskilda beslut och på en strukturell nivå, beror på en rad olika faktorer - inte minst hur förslagen tolkas av handläggare inom ramen för existerande handläggarpraxis, hur det nya regelverket tolkas inom olika myndighetsstrukturer och i domstol och i den politiska debatten. Detta gäller å andra sidan för alla förslag som innebär någon slags myndighetsutövning.    

När det gäller (2) tycker jag att invändningen bygger på en felaktig syn på sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är i första hand en försäkring för standardtrygghet. Därför utgår den från inkomstbortfallsprincipen (eller borde göra det) – den som blir sjuk ska inte av ekonomiska skäl behöva lägga som hela sitt liv utan kunna koncentrera sig på att bli frisk. I standardtryggheten innebär också att den sjukskrivne ges rimlig möjlighet att återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka till sitt gamla jobb eller gå till ett liknande jobb där kompetens och erfarenhet kan tas tillvara. En stor del av vår identitet och levnadsstandard beror på vilket slags arbete vi utför och identifierar oss med, inte bara på inkomsten. Men om det inte är möjligt att gå tillbaka till ordinarie eller liknande arbete måste den sjukskrivne ställa om till annat arbete – och då prövas den arbetsförmåga som individen har kvar mot normalt förekommande arbete. Det centrala är en balans mellan standardtrygghet och omställning – att sjukförsäkringen syftar till att så fort det är möjligt ta tillvara den arbetsförmåga som finsn kvar innebär ett alltför ensidigt fokus på omställning. Det är också ett slöseri med humankapital och kompetens, och något som motverkar individens vilja att investera i kompetens och söka sig till kvalificerade arbeten.

När det gäller (3) kan det konstateras att utredningen presenterar resonemang och överväganden kring kostnader för förslagen utifrån dagens och de regelverk som föreslås. Som utredare Claes Jansson påpekade när utredningen presenterades, framstår de beräknade kostnaderna på 300 miljoner kronor /år som acceptabla. Det kan också jämföras med det utgående överföringsbeloppet, som när det gäller sjukpenning och rehabilitering var 1,27 miljarder enligt Försäkringskassans anslagsredovisning för 2018. Sedan tillkommer förstås de samhällsekonomiska kostnaderna och vinsterna från förslagen. Även om dessa är svårare att räkna på tyder mycket på att de torde vara åtminstone oförändrade – dvs att förslagen är kostnadsneutrala.

Utredningens förslag är ett första steg mot en bättre och mer rimlig balans mellan standardtrygghet och omställning i sjukförsäkringen. Detta är också en förutsättning för legitimiteten i  sjukförsäkringen och det allmänna trygghetssystemen.
Utredare välfärdsfrågor

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Efter en ovanlig vår och ett ovanligt år summerar Therese Svanström året hittills och med hopp går hon in i semestern och ser fram emot den osäkra, men intressanta hösten. Glad sommar! 

Läs mer

Debatt

Ökade sjuktal kräver en reformerad försäkring

Sjuktalen går upp i Hallands län – då är det viktigt med en sjukförsäkring som ger de försäkrade inkomsttrygghet och som främjar rehabilitering och återgång i arbete, skriver Therese Svanström i Hallandsposten.

Nyheter

Kompromisskampen firar fem år - fast i höst

Det började som en rolig idé 2016 - att få de politiska ungdomsförbunden att kompromissa sig fram till lösningar på scenen i Almedalen. Sedan dess har vi sett spännande samarbeten och nya vänskaper uppstå i TCO-landet. I år blir det inget Almedalen, men det blir Kompromisskampen. Skriv redan nu in 7 oktober i din kalender, då firar vi fem år av lösningar istället för låsningar i politiken.

Pressmeddelanden

TCO rekryterar ny kanslichef

TCO har rekryterat Mikael Sjöberg till tjänsten som kanslichef. Han efterträder Torbjörn Bredin som går i pension efter att ha lett TCO-kansliets arbete sedan 2011. Sjöberg har bland annat varit generaldirektör för Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket och senast Arbetsförmedlingen.

Debatt

Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen

Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får i dag ersättning från a-kassan. Därför är det bra att en aktuell utredning föreslår att a-kassan ska breddas. Det gynnar exempelvis egenföretagare och kombinatörer, skriver Therese Svanström, TCO på Altinget.se.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2020

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

TCO välkomnar en a-kassa anpassad efter dagens arbetsmarknad

TCO är positiva till a-kasseutredningen som överlämnades till regeringen måndagen 15 juni. Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning. En förändring som betyder mycket för tjänstemannagrupperna, det välkomnar TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 juli, 2020

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Sommarhälsningar av det här slaget brukar alltid vara lättsamma och glada. Den del av året som vi lämnar bakom oss brukar summeras och vi brukar kunna lämna jobbet bakom oss för några veckors efterlängtad ledighet. Men i år är inget vanligt år. Min inledning börjar därför tyvärr i moll, men avslutas med både hopp och glädje.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 juli, 2020

TCO inför EU-toppmötet: slå vakt om fria rörligheten och stoppa EU-reglerade minimilöner

På fredag och lördag denna vecka samlas EU-ledarna på nytt för att försöka komma överens om EU:s nya sjuårsbudget och det stora återhämtningspaketet. TCO gör två medskick till regeringen inför slutförhandlingen: ta upp frågan om att gränserna inom EU snarast måste öppnas, och kräv att förslaget om EU-reglerade minimilöner slopas.

EU, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

02 juli, 2020

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

30 juni, 2020

Ett regelverk som uppmuntrar till visselblåsning är viktigt

Igår presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. TCO välkomnar ett förbättrat skydd för visselblåsare men pekar på risken för ett omfattande och krångligt regelverk. Det ska alltid vara enkelt att slå larm om missförhållande, det är en viktig princip som TCO vill värna om.

Arbetsrätt, EU

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

18 juni, 2020

EU:s midsommartoppmöte: Kompromissvilja krävs för att vända krisen till framtidstro

På midsommarafton inleder EU-ledarna förhandlingar om det nya räddningspaketet som ska bidra till att Europas ekonomi kommer på rätt köl. TCO driver på för att EU ska enas kring en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning - som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling. I förhandlingarna krävs att Sverige och övriga länder står upp för Europasamarbetet och agerar konstruktivt och lösningsorienterat, för läget är allvarligt. Bara genom kompromissvilja och handlingskraft kan krisen vändas till framtidstro.

Ekonomi och tillväxt, EU, Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 juni, 2020

Midsommarförhandlingar i EU

I morgon, på midsommarafton, möts EU-ländernas stats- och regeringschefer digitalt för att bland annat diskutera formerna för och finansieringen av unionens krisåtgärder men också långtidsbudgeten. Det finns olika syn på hur det ska gå till men också om hur budgeten ska utformas och finansieras. Utsikterna för att man skulle komma överens i morgon får anses vara små.

Ekonomi och tillväxt, EU, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.