Den som väntar på något gott..?

TCObloggar 2018-01-24

Igår frågade jag mig hur länge vi behöver vänta på att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll kommer med åtgärder kring sjukförsäkringen. Nu är väntan på ett sätt över, och Strandhäll har hörsammat den allt mer massiva kritik som har rests mot hur sjukförsäkringen fungerar – eller rättare sagt inte har fungerat – genom att först under tisdagskvällen gå ut med en debattartikel i DN där en rad åtgärder presenteras och nu på morgonen lägga ut Åtgärdsprogram 3.0 – Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum där det som anges i debattartikeln har preciserats mera.

Kritiken mot sjukförsäkringen är numera välkänd (se också här och här). Alltför många har fått bedömningen att de har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden utan att försäkringskassan i sitt beslut har kunnat precisera vilka slags arbeten det handlar om. Alltför många har också hamnat mellan stolarna och bedömts som för friska för att få sjukpenning av Försäkringskassan samtidigt som de av Arbetsförmedlingen har bedömts vara för sjuka för att arbeta.  Därtill har kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården fungerat mycket dåligt, och många sjuka har fått uppleva att Försäkringskassan inte tar intyg från den läkare som behandlar dem på allvar.

Regeringen vidtar nu en rad åtgärder varav en del redan finns i Försäkringskassans och andra myndigheters regleringsbrev och andra är nya. För det första tillsätts en utredning som får i uppdrag att se över tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete samt särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmåga. För att få resultat redan nu har regeringen också gett Försäkringskassan som mål att vidta åtgärder för att öka förståelsen för sina beslut, de måste vara tydliga och begripliga, och för att ett negativt beslut inte ska komma som en överraskning.

Att regeringen äntligen tar initiativ i detta efter all den kritik som har varit är välkommet. Att se över hur Försäkringskassan använder sig av begreppet ”normalt förekommande arbete” har länge efterfrågats. En sådan översyn borde rimligen innehålla något om hur det kan säkerställas att Försäkringskassan har ett aktuellt underlag om vilka krav på funktioner och förmågor som ställs inom olika yrkesområden, det vill säga det referensmaterial som Arbetsförmedlingen har tagit fram och nyligen har inlett en uppdatering av. Översynen borde också innehålla en diskussion kring när ett arbete kan anses vara ”normalt förekommande” på arbetsmarknaden.  Att de försäkrade måste kunna förstå Försäkringskassans beslut borde vara en självklarhet, liksom att de försäkrade måste ges tid och möjlighet att reagera på ett negativt beslut.

För det andra ger regeringen ett uppdrag om bättre dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får också ett nolltoleransuppdrag: det måste bli ett slut på att människor faller mellan stolarna. Att ingen försäkrad ska falla mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar borde vara en självklarhet. Det måste till en samsyn mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring när man har arbetsförmåga som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, vilket i sin tur förutsätter en samsyn kring krav på funktioner och förmågor inom olika arbeten och yrkesområden och när et arbete kan anses vara normalt förekommande.

För det tredje tillsätter regeringen en nationell samordnare som ska ha individens och samhällets bästa för ögonen. Samordnaren ska se över individens resa genom sjukförsäkringen, så att hon på allvar hamnar i centrum och se till att det regelverk vi har ger trygghet och ett gott stöd tillbaka till hälsa och jobb. Att tillsätta en samordnare är populärt inom många politikområden. Här är det dock oklart vilka konkreta åtgärder som denna samordnares översyn ska resultera i. I Åtgärdsprogram 3.0 anges att samordnaren ska ”motverka stuprörstänkande” och ”främja dialog mellan aktörerna” för en smidigare sjukskrivningsprocess. Men mycket av detta ligger redan i olika myndigheternas uppdrag med alla skrivningar kring samverkan mellan myndigheter. Ett område för samordnaren kan dock vara just att se över olika myndigheters regelverk och identifiera områden där det är viktigt med en samsyn för att förhindra att folk faller mellan stolarna.

För det fjärde har regeringen dragit igång ett arbete för att analysera sjukersättningen, det som tidigare kallades för förtidspension. Tanken är att rätt man ska vara på rätt plats, samtidigt som den som har sjukersättning också ska kunna få en meningsfull sysselsättning. TCO har länge drivit att det bör vara lättare för de som är mycket långvarigt sjuka och för vilka alla rehabiliteringsmöjligheter har uttömts att få sjukersättning. Det är välkommet att regeringen nu ser över regelverket kring sjukersättning – samtidigt sjukersättning inte ska innebära att alla möjligheter till att komma tillbaka till arbetslivet är borta. Därför är det mycket viktigt att också de med sjukersättning ges möjlighet till meningsfull sysselsättning. Här skulle jag också vilja lyfta att även de med sjukersättning borde kunna pröva på studier på samma sätt som dem med aktivitetsersättning kan göra idag.

Regeringen vill också se över möjligheten till ett skäligt rådrum i SGI-skyddet så att man inte förlorar SIG-skyddet direkt efter avslutad sjukperiod hos Försäkringskassan. Det verkar mycket vettigt – idag inträffar det att sjukskrivna som inte anmäler sig direkt till Arbetsförmedlingen vid avslag på sjukpenning hos Försäkringskassan förlorar sin SGI – och detta trots att man faktiskt och enligt behandlande läkare fortfarande är sjuk eller att man helt enkelt inte hade möjlighet att anmäla sig direkt till Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Sedan har det också inträffat att personer som kommer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen blir inskrivna som ”icke-aktivt arbetssökande” eftersom de fortfarande är sjuka, och då ändå förlorar sin SGI. Om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är samstämmiga om när en person har arbetsförmåga för arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden kan kanske detta undvikas.

Till sist vill regeringen analysera vidare hur sjukförsäkringen ska kunna bli mer flexibel och anpassas utifrån den enskildes förutsättningar genom att tillåta flexibla former av deltidssjukskrivning utifrån vad den enskilde klarar av. Detta välkomnas starkt. Flexibiliteten i sjukförsäkringen kan öka på många olika sätt. Ett sätt är att tillåta deltidssjukskrivning i andra utsträckningar än på 25, 50 och 75 procent. Ett annat sätt är att tillåta att sjukskrivna ger möjlighet att helt vara hemma vissa dagar och arbeta i en viss utsträckning andra dagar. För många som är sjuka kan det dock vara svårt att på förhand veta hur mycket man orkar arbeta, varför det också borde vara möjligt att i efterhand fastställa hur mycket man orkade arbeta under en viss period och då fastställa hur mycket personen ska få i sjukpenning och hur mycket i lön från sin arbetsgivare. Vi får hoppas att regeringen vågar föra en öppen diskussion kring olika sätt på vilka sjukförsäkringen kan bli mer flexibel.

Sammanfattningsvis tar regeringen steg i rätt riktning. Men hur långt det räcker återstår dock att se när de aviserade utredningarna, analyserna och uppdragen har omsatts i regelverk och rutiner som tillämpas av berörda myndigheter och aktörer. På så vis är vår väntan ännu inte helt över – men den som väntar på något gott kan som bekant aldrig vänta för länge. Saken är väl bara den att vi inte riktigt vet vad det vi väntar på smakar.

Sedan kvarstår många problem – framförallt det att dagens rehabiliteringskedja innebär att många sjukskrivna tjänstemän går från sjukskrivning till arbete där de inte kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. TCO vill därför införa ett till steg i rehabiliteringskedjan där sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot arbeten inom det egna kompetensområdet innan en prövning av sker mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.  På så vis kan samhället och de enskilda bättre ta tillvara kompetens och erfarenhet – vilket inte minst är centralt inom många bristyrken där sjukfrånvaron också ofta är högre än i genomsnittet för samtliga yrken.

Utredare välfärdsfrågor

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund