Visst krävs det kunskap – men framförallt behövs det politiker som vågar stå upp för sjukförsäkringen

TCObloggar 2018-11-28

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Det är nog riktigt, men en stor del av ansvaret för dagens situation faller också på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Bakgrunden är den kritik som många gånger har riktats mot Försäkringskassan och de beslut som Försäkringskassan fattar, vilket Hemström nog uppfattar som orättvis eller i varje fall missvisande. Hon tar upp att Försäkringskassan beviljar sjukpenning i de allra flesta fall där bedömningar görs, och att Försäkringskassan har att förhålla sig till gällande lagstiftning och sjukförsäkringens konstruktion som en inkomstbortfallsförsäkring. Att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring innebär att en inkomst  att försäkra är en förutsättning för att omfattas av försäkringen, vilket enligt Hemström många av dem som kritiserar Försäkringskassan inte tycks ha förstått.

Hemström skriver att: ”Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.”

Samtidigt är hon också medveten om de svårigheter som har funnits med Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, vilket som hon påpekar beror på att sjukförsäkringen är komplex, svåra bedömningar måste göras och så har den politiska styrningen varit ryckiga vilket har ett till tvära omtolkningar av regelverk bristande förutsägbarhet för de försäkrade (samma ryckighet som ledde till att hon ersatte Begler som generaldirektör).

Jag delar Hemström uppfattning att allmänhetens kunskap om sjukförsäkringen, dess grundläggande principer och uppbyggnad och villkoren för att få tillgång till ersättning från försäkringen, måste bli bättre. Det samhällskontrakt som ligger till grund för sjukförsäkringen – och de andra socialförsäkringarna – måste vi som omfattas av försäkringen vara medvetna om och ha kunskap om.

Men jag anser också att en stor del av ansvaret för dagens situation faller på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sin politik kring sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Jag tänker här främst på centrala begreppet som ”arbetsförmåga”, och vilka krav på omställning som är rimligt att sjukförsäkringen ställer på de försäkrade. När det gäller  begreppet ”arbetsförmåga” har våra lagstiftare (dvs våra folkvalda politiker i riksdagen) inte kunnat komma fram till en tydlig definition av vad de menar - vilket exempelvis Ruth Mannelqvist påpekar i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen (s. 262). Nu kanske man inte kan förvänta sig en uttömmande definition, men lagstiftarna borde åtminstone kunnat ringa in vad de menar och även hur arbetsförmågebegreppet inom sjukförsäkringen förhåller sig till arbetsförmågebegrepp inom närliggande områden – såsom inom arbetsmarknadspolitiken och när det gäller sjukersättning. Detta är centralt inte minst då ett begrepp som ”arbetsförmåga” i grunden är ett normativt och i högsta grad ideologiskt begrepp – ytterst handlar det om när det är legitimt för samhället att ställa krav på den enskilde att försörja sig själv – och vilken skyldighet den enskilde har att försörja sig själv.         

Även när det gäller att stå upp för sjukförsäkringens grundläggande principer  och den egna sjukförsäkringspolitiken finns det brister hos våra politiker. För det första tror jag att politiker måste börja prata om socialförsäkringarna som försäkringar och hjälp till självhjälp, och vara tydliga med att – åtminstone i princip – finansieras försäkringarna av de som arbetar genom att dessa avstår en del av sin lön och löneutrymme. Idag är det många som talar om arbetsgivaravgifter – som ju är de premier de som arbetar betalar in till försäkringen – som skatter. Även om arbetsgivaravgifterna tas upp som ”skatt” på arbete, är det i princip ingen skatt utan premier till en försäkring. Ett sätt att tydliggöra detta skulle vara att redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked så at folk ser vad de betalar till.

För det andra måste politiker sluta prata om ersättningen från socialförsäkringarna – såsom sjukförsäkringen – som bidrag. Det är en inkomstrelaterad ersättning från en försäkring (till vilken den försäkrade i princip har bidragit genom at avstå delar av sin lön). Här har exempelvis moderaterna varit ute och svajat några gånger, och miljöpartiet har pratat om at införa ett ”golv” i sjukförsäkringen vilket skulle innebära at sjukförsäkringen inte längre grundar sig på inkomstbortfallsprincipen.   

För att fortsätta med den egna sjukförsäkringspolitiken, när kritiken mot sjukförsäkringen växte mot slutet av förra mandatperioden ändrades instruktionerna till Försäkringskassan och generaldirektören byttes ut. TCO var med att kritisera Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, och det fanns – och finns – brister i hantering och bedömning som måste åtgärdas. Men en stor del av bristerna låg också i sjukförsäkringens konstruktion där den sjukskrivnes arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning ska bedömas mot arbete på hela arbetsmarknaden. TCO vill öka möjligheterna för den som blir sjukskriven att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete där den enskilde kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. När regeringen och Annika Strandhäll svarade på kritiken reducerades kritiken i mångt och mycket till att enbart vara en kritik av hanteringen av försäkringen. Regeringen stod inte upp för den egna sjukförsäkringspolitiken och sjukförsäkringens konstruktion (även om denna nu i stort hade tagits över från den borgerliga regeringen).

Givetvis är det svårt att skilja mellan vad som är konsekvenserna av den förda sjukförsäkringspolitiken och de underliggande ideologiska och normativa ställningstaganden, och vad som är konsekvenserna av administration och tillämpning av ett regelverk som är tänkt att uttrycka den förda politiken och de ideologiska ställningstagandena. Inte desto mindre måste politikerna och deras partier vara bereda att tydliggöra sina normativa och ideologiska utgångspunkter och inte enbart hänvisa till brister inom administration och Försäkringskassan när de får kritik. Framförallt tror jag att det är en förutsättning för ökad kunskap om sjukförsäkringen bland allmänheten att politiker är tydliga med vad de vill med sjukförsäkringen och att de vågar tala om vad det kan innebära när det gäller rätt till ersättning och krav på omställning för den enskilde. En sådan tydlighet är också en förutsättning för ett demokratiskt samtal kring sjukförsäkringen och de andra socialförsäkringarna.      

Utredare välfärdsfrågor

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2021

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden eller arbetslivet? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Sofia Råsmar - EU-jurist

17 juni, 2021

En strategi som gav eko

Om Europeiska kommissionen hade anat att coronapandemin skulle slå till så hade nog inte industristrategin lanserats i samma form som den gjorde den där tidiga marsdagen år 2020. Dagen efter att strategin lanserats så deklarerade WHO att vi hade en pandemi och hela världen ställdes på ända. Industristrategin är ett åtgärdspaket för att stödja den gröna och digitala omställningen. De åtgärder som föreslås är exempelvis både lagstiftningsinitiativ och industrisamarbeten. Med nya erfarenheter och insikter i bagaget från det gångna året så återkom kommissionen nu i maj, ett drygt år senare, med den uppdaterade industristrategin.

EU

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.