Visst krävs det kunskap – men framförallt behövs det politiker som vågar stå upp för sjukförsäkringen

TCObloggar 2018-11-28

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Det är nog riktigt, men en stor del av ansvaret för dagens situation faller också på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Bakgrunden är den kritik som många gånger har riktats mot Försäkringskassan och de beslut som Försäkringskassan fattar, vilket Hemström nog uppfattar som orättvis eller i varje fall missvisande. Hon tar upp att Försäkringskassan beviljar sjukpenning i de allra flesta fall där bedömningar görs, och att Försäkringskassan har att förhålla sig till gällande lagstiftning och sjukförsäkringens konstruktion som en inkomstbortfallsförsäkring. Att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring innebär att en inkomst  att försäkra är en förutsättning för att omfattas av försäkringen, vilket enligt Hemström många av dem som kritiserar Försäkringskassan inte tycks ha förstått.

Hemström skriver att: ”Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.”

Samtidigt är hon också medveten om de svårigheter som har funnits med Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, vilket som hon påpekar beror på att sjukförsäkringen är komplex, svåra bedömningar måste göras och så har den politiska styrningen varit ryckiga vilket har ett till tvära omtolkningar av regelverk bristande förutsägbarhet för de försäkrade (samma ryckighet som ledde till att hon ersatte Begler som generaldirektör).

Jag delar Hemström uppfattning att allmänhetens kunskap om sjukförsäkringen, dess grundläggande principer och uppbyggnad och villkoren för att få tillgång till ersättning från försäkringen, måste bli bättre. Det samhällskontrakt som ligger till grund för sjukförsäkringen – och de andra socialförsäkringarna – måste vi som omfattas av försäkringen vara medvetna om och ha kunskap om.

Men jag anser också att en stor del av ansvaret för dagens situation faller på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sin politik kring sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Jag tänker här främst på centrala begreppet som ”arbetsförmåga”, och vilka krav på omställning som är rimligt att sjukförsäkringen ställer på de försäkrade. När det gäller  begreppet ”arbetsförmåga” har våra lagstiftare (dvs våra folkvalda politiker i riksdagen) inte kunnat komma fram till en tydlig definition av vad de menar - vilket exempelvis Ruth Mannelqvist påpekar i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen (s. 262). Nu kanske man inte kan förvänta sig en uttömmande definition, men lagstiftarna borde åtminstone kunnat ringa in vad de menar och även hur arbetsförmågebegreppet inom sjukförsäkringen förhåller sig till arbetsförmågebegrepp inom närliggande områden – såsom inom arbetsmarknadspolitiken och när det gäller sjukersättning. Detta är centralt inte minst då ett begrepp som ”arbetsförmåga” i grunden är ett normativt och i högsta grad ideologiskt begrepp – ytterst handlar det om när det är legitimt för samhället att ställa krav på den enskilde att försörja sig själv – och vilken skyldighet den enskilde har att försörja sig själv.         

Även när det gäller att stå upp för sjukförsäkringens grundläggande principer  och den egna sjukförsäkringspolitiken finns det brister hos våra politiker. För det första tror jag att politiker måste börja prata om socialförsäkringarna som försäkringar och hjälp till självhjälp, och vara tydliga med att – åtminstone i princip – finansieras försäkringarna av de som arbetar genom att dessa avstår en del av sin lön och löneutrymme. Idag är det många som talar om arbetsgivaravgifter – som ju är de premier de som arbetar betalar in till försäkringen – som skatter. Även om arbetsgivaravgifterna tas upp som ”skatt” på arbete, är det i princip ingen skatt utan premier till en försäkring. Ett sätt att tydliggöra detta skulle vara att redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked så at folk ser vad de betalar till.

För det andra måste politiker sluta prata om ersättningen från socialförsäkringarna – såsom sjukförsäkringen – som bidrag. Det är en inkomstrelaterad ersättning från en försäkring (till vilken den försäkrade i princip har bidragit genom at avstå delar av sin lön). Här har exempelvis moderaterna varit ute och svajat några gånger, och miljöpartiet har pratat om at införa ett ”golv” i sjukförsäkringen vilket skulle innebära at sjukförsäkringen inte längre grundar sig på inkomstbortfallsprincipen.   

För att fortsätta med den egna sjukförsäkringspolitiken, när kritiken mot sjukförsäkringen växte mot slutet av förra mandatperioden ändrades instruktionerna till Försäkringskassan och generaldirektören byttes ut. TCO var med att kritisera Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, och det fanns – och finns – brister i hantering och bedömning som måste åtgärdas. Men en stor del av bristerna låg också i sjukförsäkringens konstruktion där den sjukskrivnes arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning ska bedömas mot arbete på hela arbetsmarknaden. TCO vill öka möjligheterna för den som blir sjukskriven att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete där den enskilde kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. När regeringen och Annika Strandhäll svarade på kritiken reducerades kritiken i mångt och mycket till att enbart vara en kritik av hanteringen av försäkringen. Regeringen stod inte upp för den egna sjukförsäkringspolitiken och sjukförsäkringens konstruktion (även om denna nu i stort hade tagits över från den borgerliga regeringen).

Givetvis är det svårt att skilja mellan vad som är konsekvenserna av den förda sjukförsäkringspolitiken och de underliggande ideologiska och normativa ställningstaganden, och vad som är konsekvenserna av administration och tillämpning av ett regelverk som är tänkt att uttrycka den förda politiken och de ideologiska ställningstagandena. Inte desto mindre måste politikerna och deras partier vara bereda att tydliggöra sina normativa och ideologiska utgångspunkter och inte enbart hänvisa till brister inom administration och Försäkringskassan när de får kritik. Framförallt tror jag att det är en förutsättning för ökad kunskap om sjukförsäkringen bland allmänheten att politiker är tydliga med vad de vill med sjukförsäkringen och att de vågar tala om vad det kan innebära när det gäller rätt till ersättning och krav på omställning för den enskilde. En sådan tydlighet är också en förutsättning för ett demokratiskt samtal kring sjukförsäkringen och de andra socialförsäkringarna.      

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.