Visst krävs det kunskap – men framförallt behövs det politiker som vågar stå upp för sjukförsäkringen

TCObloggar 2018-11-28

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Det är nog riktigt, men en stor del av ansvaret för dagens situation faller också på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Bakgrunden är den kritik som många gånger har riktats mot Försäkringskassan och de beslut som Försäkringskassan fattar, vilket Hemström nog uppfattar som orättvis eller i varje fall missvisande. Hon tar upp att Försäkringskassan beviljar sjukpenning i de allra flesta fall där bedömningar görs, och att Försäkringskassan har att förhålla sig till gällande lagstiftning och sjukförsäkringens konstruktion som en inkomstbortfallsförsäkring. Att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring innebär att en inkomst  att försäkra är en förutsättning för att omfattas av försäkringen, vilket enligt Hemström många av dem som kritiserar Försäkringskassan inte tycks ha förstått.

Hemström skriver att: ”Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.”

Samtidigt är hon också medveten om de svårigheter som har funnits med Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, vilket som hon påpekar beror på att sjukförsäkringen är komplex, svåra bedömningar måste göras och så har den politiska styrningen varit ryckiga vilket har ett till tvära omtolkningar av regelverk bristande förutsägbarhet för de försäkrade (samma ryckighet som ledde till att hon ersatte Begler som generaldirektör).

Jag delar Hemström uppfattning att allmänhetens kunskap om sjukförsäkringen, dess grundläggande principer och uppbyggnad och villkoren för att få tillgång till ersättning från försäkringen, måste bli bättre. Det samhällskontrakt som ligger till grund för sjukförsäkringen – och de andra socialförsäkringarna – måste vi som omfattas av försäkringen vara medvetna om och ha kunskap om.

Men jag anser också att en stor del av ansvaret för dagens situation faller på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sin politik kring sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Jag tänker här främst på centrala begreppet som ”arbetsförmåga”, och vilka krav på omställning som är rimligt att sjukförsäkringen ställer på de försäkrade. När det gäller  begreppet ”arbetsförmåga” har våra lagstiftare (dvs våra folkvalda politiker i riksdagen) inte kunnat komma fram till en tydlig definition av vad de menar - vilket exempelvis Ruth Mannelqvist påpekar i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen (s. 262). Nu kanske man inte kan förvänta sig en uttömmande definition, men lagstiftarna borde åtminstone kunnat ringa in vad de menar och även hur arbetsförmågebegreppet inom sjukförsäkringen förhåller sig till arbetsförmågebegrepp inom närliggande områden – såsom inom arbetsmarknadspolitiken och när det gäller sjukersättning. Detta är centralt inte minst då ett begrepp som ”arbetsförmåga” i grunden är ett normativt och i högsta grad ideologiskt begrepp – ytterst handlar det om när det är legitimt för samhället att ställa krav på den enskilde att försörja sig själv – och vilken skyldighet den enskilde har att försörja sig själv.         

Även när det gäller att stå upp för sjukförsäkringens grundläggande principer  och den egna sjukförsäkringspolitiken finns det brister hos våra politiker. För det första tror jag att politiker måste börja prata om socialförsäkringarna som försäkringar och hjälp till självhjälp, och vara tydliga med att – åtminstone i princip – finansieras försäkringarna av de som arbetar genom att dessa avstår en del av sin lön och löneutrymme. Idag är det många som talar om arbetsgivaravgifter – som ju är de premier de som arbetar betalar in till försäkringen – som skatter. Även om arbetsgivaravgifterna tas upp som ”skatt” på arbete, är det i princip ingen skatt utan premier till en försäkring. Ett sätt att tydliggöra detta skulle vara att redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked så at folk ser vad de betalar till.

För det andra måste politiker sluta prata om ersättningen från socialförsäkringarna – såsom sjukförsäkringen – som bidrag. Det är en inkomstrelaterad ersättning från en försäkring (till vilken den försäkrade i princip har bidragit genom at avstå delar av sin lön). Här har exempelvis moderaterna varit ute och svajat några gånger, och miljöpartiet har pratat om at införa ett ”golv” i sjukförsäkringen vilket skulle innebära at sjukförsäkringen inte längre grundar sig på inkomstbortfallsprincipen.   

För att fortsätta med den egna sjukförsäkringspolitiken, när kritiken mot sjukförsäkringen växte mot slutet av förra mandatperioden ändrades instruktionerna till Försäkringskassan och generaldirektören byttes ut. TCO var med att kritisera Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, och det fanns – och finns – brister i hantering och bedömning som måste åtgärdas. Men en stor del av bristerna låg också i sjukförsäkringens konstruktion där den sjukskrivnes arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning ska bedömas mot arbete på hela arbetsmarknaden. TCO vill öka möjligheterna för den som blir sjukskriven att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete där den enskilde kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. När regeringen och Annika Strandhäll svarade på kritiken reducerades kritiken i mångt och mycket till att enbart vara en kritik av hanteringen av försäkringen. Regeringen stod inte upp för den egna sjukförsäkringspolitiken och sjukförsäkringens konstruktion (även om denna nu i stort hade tagits över från den borgerliga regeringen).

Givetvis är det svårt att skilja mellan vad som är konsekvenserna av den förda sjukförsäkringspolitiken och de underliggande ideologiska och normativa ställningstaganden, och vad som är konsekvenserna av administration och tillämpning av ett regelverk som är tänkt att uttrycka den förda politiken och de ideologiska ställningstagandena. Inte desto mindre måste politikerna och deras partier vara bereda att tydliggöra sina normativa och ideologiska utgångspunkter och inte enbart hänvisa till brister inom administration och Försäkringskassan när de får kritik. Framförallt tror jag att det är en förutsättning för ökad kunskap om sjukförsäkringen bland allmänheten att politiker är tydliga med vad de vill med sjukförsäkringen och att de vågar tala om vad det kan innebära när det gäller rätt till ersättning och krav på omställning för den enskilde. En sådan tydlighet är också en förutsättning för ett demokratiskt samtal kring sjukförsäkringen och de andra socialförsäkringarna.      

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.