Visst krävs det kunskap – men framförallt behövs det politiker som vågar stå upp för sjukförsäkringen

TCObloggar 2018-11-28

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Det är nog riktigt, men en stor del av ansvaret för dagens situation faller också på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Bakgrunden är den kritik som många gånger har riktats mot Försäkringskassan och de beslut som Försäkringskassan fattar, vilket Hemström nog uppfattar som orättvis eller i varje fall missvisande. Hon tar upp att Försäkringskassan beviljar sjukpenning i de allra flesta fall där bedömningar görs, och att Försäkringskassan har att förhålla sig till gällande lagstiftning och sjukförsäkringens konstruktion som en inkomstbortfallsförsäkring. Att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring innebär att en inkomst  att försäkra är en förutsättning för att omfattas av försäkringen, vilket enligt Hemström många av dem som kritiserar Försäkringskassan inte tycks ha förstått.

Hemström skriver att: ”Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.”

Samtidigt är hon också medveten om de svårigheter som har funnits med Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, vilket som hon påpekar beror på att sjukförsäkringen är komplex, svåra bedömningar måste göras och så har den politiska styrningen varit ryckiga vilket har ett till tvära omtolkningar av regelverk bristande förutsägbarhet för de försäkrade (samma ryckighet som ledde till att hon ersatte Begler som generaldirektör).

Jag delar Hemström uppfattning att allmänhetens kunskap om sjukförsäkringen, dess grundläggande principer och uppbyggnad och villkoren för att få tillgång till ersättning från försäkringen, måste bli bättre. Det samhällskontrakt som ligger till grund för sjukförsäkringen – och de andra socialförsäkringarna – måste vi som omfattas av försäkringen vara medvetna om och ha kunskap om.

Men jag anser också att en stor del av ansvaret för dagens situation faller på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sin politik kring sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Jag tänker här främst på centrala begreppet som ”arbetsförmåga”, och vilka krav på omställning som är rimligt att sjukförsäkringen ställer på de försäkrade. När det gäller  begreppet ”arbetsförmåga” har våra lagstiftare (dvs våra folkvalda politiker i riksdagen) inte kunnat komma fram till en tydlig definition av vad de menar - vilket exempelvis Ruth Mannelqvist påpekar i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen (s. 262). Nu kanske man inte kan förvänta sig en uttömmande definition, men lagstiftarna borde åtminstone kunnat ringa in vad de menar och även hur arbetsförmågebegreppet inom sjukförsäkringen förhåller sig till arbetsförmågebegrepp inom närliggande områden – såsom inom arbetsmarknadspolitiken och när det gäller sjukersättning. Detta är centralt inte minst då ett begrepp som ”arbetsförmåga” i grunden är ett normativt och i högsta grad ideologiskt begrepp – ytterst handlar det om när det är legitimt för samhället att ställa krav på den enskilde att försörja sig själv – och vilken skyldighet den enskilde har att försörja sig själv.         

Även när det gäller att stå upp för sjukförsäkringens grundläggande principer  och den egna sjukförsäkringspolitiken finns det brister hos våra politiker. För det första tror jag att politiker måste börja prata om socialförsäkringarna som försäkringar och hjälp till självhjälp, och vara tydliga med att – åtminstone i princip – finansieras försäkringarna av de som arbetar genom att dessa avstår en del av sin lön och löneutrymme. Idag är det många som talar om arbetsgivaravgifter – som ju är de premier de som arbetar betalar in till försäkringen – som skatter. Även om arbetsgivaravgifterna tas upp som ”skatt” på arbete, är det i princip ingen skatt utan premier till en försäkring. Ett sätt att tydliggöra detta skulle vara att redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked så at folk ser vad de betalar till.

För det andra måste politiker sluta prata om ersättningen från socialförsäkringarna – såsom sjukförsäkringen – som bidrag. Det är en inkomstrelaterad ersättning från en försäkring (till vilken den försäkrade i princip har bidragit genom at avstå delar av sin lön). Här har exempelvis moderaterna varit ute och svajat några gånger, och miljöpartiet har pratat om at införa ett ”golv” i sjukförsäkringen vilket skulle innebära at sjukförsäkringen inte längre grundar sig på inkomstbortfallsprincipen.   

För att fortsätta med den egna sjukförsäkringspolitiken, när kritiken mot sjukförsäkringen växte mot slutet av förra mandatperioden ändrades instruktionerna till Försäkringskassan och generaldirektören byttes ut. TCO var med att kritisera Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, och det fanns – och finns – brister i hantering och bedömning som måste åtgärdas. Men en stor del av bristerna låg också i sjukförsäkringens konstruktion där den sjukskrivnes arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning ska bedömas mot arbete på hela arbetsmarknaden. TCO vill öka möjligheterna för den som blir sjukskriven att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete där den enskilde kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. När regeringen och Annika Strandhäll svarade på kritiken reducerades kritiken i mångt och mycket till att enbart vara en kritik av hanteringen av försäkringen. Regeringen stod inte upp för den egna sjukförsäkringspolitiken och sjukförsäkringens konstruktion (även om denna nu i stort hade tagits över från den borgerliga regeringen).

Givetvis är det svårt att skilja mellan vad som är konsekvenserna av den förda sjukförsäkringspolitiken och de underliggande ideologiska och normativa ställningstaganden, och vad som är konsekvenserna av administration och tillämpning av ett regelverk som är tänkt att uttrycka den förda politiken och de ideologiska ställningstagandena. Inte desto mindre måste politikerna och deras partier vara bereda att tydliggöra sina normativa och ideologiska utgångspunkter och inte enbart hänvisa till brister inom administration och Försäkringskassan när de får kritik. Framförallt tror jag att det är en förutsättning för ökad kunskap om sjukförsäkringen bland allmänheten att politiker är tydliga med vad de vill med sjukförsäkringen och att de vågar tala om vad det kan innebära när det gäller rätt till ersättning och krav på omställning för den enskilde. En sådan tydlighet är också en förutsättning för ett demokratiskt samtal kring sjukförsäkringen och de andra socialförsäkringarna.      

Utredare välfärdsfrågor

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Behåll det höjda taket i a-kassan

Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan måste ligga kvar och staten sluta skjuta över problemen på andra. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräcklig trygghet för den enskilde, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Konjunkturen ställer krav på omställning

Unionens konjunkturrapport som presenterades idag visar att läget i det svenska näringslivet överlag är bra och att mycket pekar på en snabb konjunkturuppgång. Samtidigt pågår en massiv omstöpning av svensk arbetsmarknad, vilket skapar stora utmaningar. Nu behöver politiken börja växla om från krispolitik till att undanröja hinder för omställning.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

10 Maj

Måndag 10 maj 09:00 - 14:00 |

Europadagen 2021

I samarbete med en rad aktörer uppmärksammar TCO Europadagen genom flera webbinarier klockan 9:00-14:00 måndag 10 maj.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.