Visst krävs det kunskap – men framförallt behövs det politiker som vågar stå upp för sjukförsäkringen

TCObloggar 2018-11-28

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Det är nog riktigt, men en stor del av ansvaret för dagens situation faller också på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skriver idag på SvD Debatt om behovet av att öka kunskapen om sjukförsäkringen bland allmänheten. Bakgrunden är den kritik som många gånger har riktats mot Försäkringskassan och de beslut som Försäkringskassan fattar, vilket Hemström nog uppfattar som orättvis eller i varje fall missvisande. Hon tar upp att Försäkringskassan beviljar sjukpenning i de allra flesta fall där bedömningar görs, och att Försäkringskassan har att förhålla sig till gällande lagstiftning och sjukförsäkringens konstruktion som en inkomstbortfallsförsäkring. Att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring innebär att en inkomst  att försäkra är en förutsättning för att omfattas av försäkringen, vilket enligt Hemström många av dem som kritiserar Försäkringskassan inte tycks ha förstått.

Hemström skriver att: ”Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.”

Samtidigt är hon också medveten om de svårigheter som har funnits med Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, vilket som hon påpekar beror på att sjukförsäkringen är komplex, svåra bedömningar måste göras och så har den politiska styrningen varit ryckiga vilket har ett till tvära omtolkningar av regelverk bristande förutsägbarhet för de försäkrade (samma ryckighet som ledde till att hon ersatte Begler som generaldirektör).

Jag delar Hemström uppfattning att allmänhetens kunskap om sjukförsäkringen, dess grundläggande principer och uppbyggnad och villkoren för att få tillgång till ersättning från försäkringen, måste bli bättre. Det samhällskontrakt som ligger till grund för sjukförsäkringen – och de andra socialförsäkringarna – måste vi som omfattas av försäkringen vara medvetna om och ha kunskap om.

Men jag anser också att en stor del av ansvaret för dagens situation faller på våra politiker som många gånger i lagstiftningen låtit bli att diskutera begrepp och delar av försäkringen som är principiellt centrala och därmed centrala för hur sjukförsäkringen fungerar – och inte heller har stått upp för sin politik kring sjukförsäkringen när kritiken har kommit.

Jag tänker här främst på centrala begreppet som ”arbetsförmåga”, och vilka krav på omställning som är rimligt att sjukförsäkringen ställer på de försäkrade. När det gäller  begreppet ”arbetsförmåga” har våra lagstiftare (dvs våra folkvalda politiker i riksdagen) inte kunnat komma fram till en tydlig definition av vad de menar - vilket exempelvis Ruth Mannelqvist påpekar i sin bok Arbetsförmåga i sjukförsäkringen (s. 262). Nu kanske man inte kan förvänta sig en uttömmande definition, men lagstiftarna borde åtminstone kunnat ringa in vad de menar och även hur arbetsförmågebegreppet inom sjukförsäkringen förhåller sig till arbetsförmågebegrepp inom närliggande områden – såsom inom arbetsmarknadspolitiken och när det gäller sjukersättning. Detta är centralt inte minst då ett begrepp som ”arbetsförmåga” i grunden är ett normativt och i högsta grad ideologiskt begrepp – ytterst handlar det om när det är legitimt för samhället att ställa krav på den enskilde att försörja sig själv – och vilken skyldighet den enskilde har att försörja sig själv.         

Även när det gäller att stå upp för sjukförsäkringens grundläggande principer  och den egna sjukförsäkringspolitiken finns det brister hos våra politiker. För det första tror jag att politiker måste börja prata om socialförsäkringarna som försäkringar och hjälp till självhjälp, och vara tydliga med att – åtminstone i princip – finansieras försäkringarna av de som arbetar genom att dessa avstår en del av sin lön och löneutrymme. Idag är det många som talar om arbetsgivaravgifter – som ju är de premier de som arbetar betalar in till försäkringen – som skatter. Även om arbetsgivaravgifterna tas upp som ”skatt” på arbete, är det i princip ingen skatt utan premier till en försäkring. Ett sätt att tydliggöra detta skulle vara att redovisa arbetsgivaravgifter på lönebesked så at folk ser vad de betalar till.

För det andra måste politiker sluta prata om ersättningen från socialförsäkringarna – såsom sjukförsäkringen – som bidrag. Det är en inkomstrelaterad ersättning från en försäkring (till vilken den försäkrade i princip har bidragit genom at avstå delar av sin lön). Här har exempelvis moderaterna varit ute och svajat några gånger, och miljöpartiet har pratat om at införa ett ”golv” i sjukförsäkringen vilket skulle innebära at sjukförsäkringen inte längre grundar sig på inkomstbortfallsprincipen.   

För att fortsätta med den egna sjukförsäkringspolitiken, när kritiken mot sjukförsäkringen växte mot slutet av förra mandatperioden ändrades instruktionerna till Försäkringskassan och generaldirektören byttes ut. TCO var med att kritisera Försäkringskassans hantering av sjukförsäkringen, och det fanns – och finns – brister i hantering och bedömning som måste åtgärdas. Men en stor del av bristerna låg också i sjukförsäkringens konstruktion där den sjukskrivnes arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning ska bedömas mot arbete på hela arbetsmarknaden. TCO vill öka möjligheterna för den som blir sjukskriven att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett annat arbete där den enskilde kan ta tillvara sin kompetens och erfarenhet. När regeringen och Annika Strandhäll svarade på kritiken reducerades kritiken i mångt och mycket till att enbart vara en kritik av hanteringen av försäkringen. Regeringen stod inte upp för den egna sjukförsäkringspolitiken och sjukförsäkringens konstruktion (även om denna nu i stort hade tagits över från den borgerliga regeringen).

Givetvis är det svårt att skilja mellan vad som är konsekvenserna av den förda sjukförsäkringspolitiken och de underliggande ideologiska och normativa ställningstaganden, och vad som är konsekvenserna av administration och tillämpning av ett regelverk som är tänkt att uttrycka den förda politiken och de ideologiska ställningstagandena. Inte desto mindre måste politikerna och deras partier vara bereda att tydliggöra sina normativa och ideologiska utgångspunkter och inte enbart hänvisa till brister inom administration och Försäkringskassan när de får kritik. Framförallt tror jag att det är en förutsättning för ökad kunskap om sjukförsäkringen bland allmänheten att politiker är tydliga med vad de vill med sjukförsäkringen och att de vågar tala om vad det kan innebära när det gäller rätt till ersättning och krav på omställning för den enskilde. En sådan tydlighet är också en förutsättning för ett demokratiskt samtal kring sjukförsäkringen och de andra socialförsäkringarna.      

Utredare välfärdsfrågor

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.