Att minska kvinnors sjukfrånvaro är nyckeln för att nå målet om ett sjukpenningtal på 9.0 år 2020

TCObloggar 2016-01-27

Försäkringskassan har i veckan publicerar statistik kring sjukpenningtalets och ohälsotalets utveckling under 2015. Trenden känns igen: både sjukpenningtalet och ohälsotalet ökar stadigt. Kvinnor har högre sjukpenningtal och ohälsotal än män, och kvinnornas sjukpenningtal och ohälsotal ökar snabbare än männens sjukpenningtal och ohälsotal. Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara 9,0 år 2020. Om regeringen inte lyckas minska kvinnornas sjukfrånvaro kommer regeringen inte nå det målet.

Både sjukpenningtalet och ohälsotalet ökar jämfört med december 2014. Kvinnor har högre sjukpenningtal och ohälsotal än män. Exempelvis var sjukpenningtalet under december 2015 för män 7,3 dagar, vilket kan jämföras med 13,7 dagar för kvinnor. Sjukpenningtalet för kvinnor ökar också mer än för män under 2015. För kvinnor var ökningen 12,3 procent vilket kan jämföras med en ökning av sjukpenningtalet med 9,0 procent för männen. Sammanlagt ökade sjukpenningtalet med 11,7 procent under 2015.

Samtidigt har regeringen antagit målet att sjukpenningtalet ska vara 9.0 år 2020. Men om utvecklingen av sjukpenningtalet för kvinnor fortsätter som hittills blir det ständigt svårare att nå detta mål. Därför är särskilda insatser för att få ned sjukpenningtalet för kvinnor en förutsättning för om regeringen ska ha någon chans att nå ett sjukpenningtal på 9.0 år 2020. Vilka utmaningar finns det då för regeringen när det gäller att minska kvinnors sjukfrånvaro?

En första utmaning är att förbättra arbetsmiljön inom kvinnodominerade sektorer och särskilt rikta in det förebyggande arbetet på de arbetsmiljöfaktorer som leder till ohälsa för kvinnor. Psykiska diagnoser är den främsta sjukskrivningsorsaken för kvinnor, och i många fall är den psykiska ohälsan arbetsrelaterad och orsakad av hög arbetsbelastning, höga krav och låg kontroll över det egna arbetet. Arbetsmiljöverket har antaget en Föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som syftar till att säkerställa en god psykosocial arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Förhoppningsvis kan denna nya föreskrift, som träder i kraft den 31 mars 2016, bli ett effektivt verktyg för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för kvinnor och män och förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

En andra utmaning är att säkerställa tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård inom kvinnodiminerade sektorer – kanske främst inom offentlig sektor eller offentligfinansierad sektor. Visserligen finns det i avtal mellan OFR och Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting att de anställda skall ha tillgång till företagshälsovård. Men som en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet visar används företagshälsovården inte som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom offentlig sektor. Detta måste ändras om sjukfrånvaron inom offentlig sektor, som i hög grad är en kvinnodominerad sektor, ska minska.

En tredje utmaning är att säkerställa en god personalnivå inom kvinnodominerade yrken där det idag finns en allt ökande personalbrist. Ett sådant yrke är socialsekreterare där det inom allt fler kommuner saknas tillräckligt med personal för att hantera situationen, vilket inte minst fackförbundet Vision har lyft i flera rapporter (t.ex. här och här). Behovet av personal inom flera kvinnodominerade sektorer kan också antas öka i och med den höga flyktinginvandringen som skedde under slutet av 2015. För att säkerställa en rimlig personal tillgång behövs det både resurser till att anställa. Men också resurser för att kunna erbjuda potentiella medarbetare en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor, liksom resurser till relevanta utbildningar så att de som kan tänka sig söka sig till yrken där det behövs personal kan skaffa sig rätt kompetens.

Ytterligare en utmaning är att öka jämställdheten i arbetslivet så att kvinnor och män har samma möjlighet att välja olika yrken, karriärvägar och samma möjlighet att få ihop livspusslet med familjeliv och arbetsliv. En tredje pappamånad är ett steg i denna riktning. TCO tror dock att behövs fler åtgärder – exempelvis att det vore bra om jämställdhetsbonusen fanns kvar för att ge ytterligare incitament till en jämnare fördelning av uttaget av föräldrapenning.

Om regeringen ska ha någon chans att nå målet på ett sjukpenningtal på 9.0 dagar år 2020 måste framförallt den allt ökande sjukfrånvaron för kvinnor hejdas. Men att göra det kommer inte bli lätt – eller billigt på kort sikt. Det kommer att krävas insatser och åtgärder inom en rad olika områden, såsom åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren inom kvinnodominerade sektorer och inom jämställdhetsområdet.

Utredare välfärdsfrågor

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund