Arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin – och med det behovet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete

Sjukförsäkring

Blogg

2021-09-03

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att förekomsten av arbetsrelaterade besvär har ökat under 2020.  Ungefär en tredjedel, 32 procent, av de sysselsatta hade haft arbetsrelaterade besvär det senaste året. Det kan jämföras med 2018, då 28 procent av de sysselsatta hade fått arbetsrelaterade besvär. En orsak till denna ökning är ökningen av antalet sysselsatta som upplevt besvär på grund av smitta, vilket Arbetsmiljöverket kopplar till coronapandemin. Men ökningen kan också bero på att fler har fått andra slags arbetsrelaterade besvär till följd av ändrade arbetsförhållanden under pandemin.

Vanligaste besvär är trötthet. Av sysselsatta med besvär till följd av arbetet har 74 procent besvär av trötthet. 64 procent hade besvär med fysisk smärta eller värk, och 58 procent hade problem med problem med nacke, axel och arm. Kvinnor får också i högre utsträckning än män arbetsrelaterade besvär. Omkring 90 procent av kvinnorna i regional sektor hade besvär med trötthet. Kvinnor har också i högre utsträckning än män huvudvärk, ångest eller oro och sömnsvårigheter.

Det är också vanligt att de som har arbetsrelaterade besvär blir frånvarande från jobbet. Omkring 29 procent av de sysselsatta med besvär till följd av arbetet hade varit frånvarande på hel- eller deltid från arbetet på grund av besvären någon gång under det senaste året.

Att det finns en stark koppling mellan att ha haft arbetsrelaterade besvär och att bli frånvarande från arbetet stämmer väl överens med resultaten när TCO ställer frågor kring arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Som TCO visar i rapporten Från riskfaktorer till friskfaktorer är det en stor andel av de långtidssjukskrivna tjänstemännen som upplever arbetsrelaterade besvär tiden innan sjukskrivningen. Exempelvis upplevde sammanlagt 61 procent att de var fysiskt uttröttade i kroppen varje dag efter arbetet. Och sammanlagt 36 procent av de långtidssjukskrivna tjänstemännen hade varje dag svårt att sova på grund av tankar på jobbet. Kvinnliga tjänstemän är i högre utsträckning än manliga tjänstemän utsatta för arbetsrelaterade besvär tiden innan sjukskrivningen. 64 procent av de kvinnliga tjänstemännen var fysiskt uttröttade varje dag efterarbetet, vilket kan jämföras med 49 procent av de manliga tjänstemännen. Och 38 procent av de kvinnliga tjänstemännen hade svårt att sova på grund av tankar på jobbet, vilket kan jämföras med 30 procent av de manliga tjänstemännen.

TCO:s rapport visar också på betydelsen av ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Långtidssjukskrivna tjänstemän som arbetade på arbetsplatser där det fanns ett systematiskt arbetsmiljöarbete upplever i lägre utsträckning arbetsrelaterade besvär. Tjänstemän som arbetade på arbetsplatser där det fanns ett systematiskt arbetsmiljöarbete angav också i lägre utsträckning att deras sjukskrivning var arbetsrelaterad, jämfört med dem som arbetade på arbetsplatser som saknade ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Att arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin är oroväckande. TCO:s rapport pekar på betydelsen av facklig närvaro och systematiskt arbetsmiljöarbete för att motverka att fler drabbas av arbetsrelaterade besvär. Med ett arbetsliv som nu snabbt förändras i följderna av pandemin kommer det innebära utmaningar för såväl fackliga organisationer som arbetsgivare.

Bild på Mikael Dubois

Utredare: välfärdsfrågor

Mikael Dubois