Är lösningen att leva hållbart i ett flexibelt och tolerant arbetsliv?

TCObloggar 2017-04-24

Försäkringskassan har på ett välbesökt frukostseminarium presenterat rapporten Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning om hur det går med dem som drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskrivna. I korthet visar rapporten att psykiska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, liksom att psykiska diagnoser har de längsta sjukfallen och lägst grad av återgång i arbete. Men allt är inte nattsvart – och den efterföljande diskussionen öppnade upp en intressant diskussion kring hållbara människor i ett flexibelt och tolerant arbetsliv.

I rapporten har psykisk ohälsa delats upp i olika diagnoser, och den i särklass vanligaste sjukskrivningsdiagnosen var anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress som tillsammans stod för över hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. Samtidigt var också prognosen att komma tillbaka i arbete betydligt bättre än i de andra psykiatriska diagnoserna och risken för återfall och övergång till sjuk-eller aktivitetsersättning lägre. Utifrån att det just är diagnosen anpassningsstörning och reaktion på svår stress är detta glädjande.

Tilläggas kan också att förekomst av både anpassningsstörningar och svår stress i stor del beror på hur arbetslivet är utformat. Det finns med andra ord goda möjligheter att motverka faktorer som sannolikt ligger till grund för en hel del av de sjukfall som uppstår på grund av denna diagnos. Här finns det också goda exempel på arbetsplatser där ett idogt arbete med samverkan, förebyggande arbetsmiljöarbete och förstärkningar av rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om sjukskrivning ändå skulle bli av kan minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är Scania där fackförbundet Unionen har klubb.

Den efterföljande paneldiskussionen med representanter från Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kom dock främst att handla om betydelsen att vi i Sverige måste lära oss att leva hållbart – att kunna sätta gränser för andra och själva ta ansvar för hur vi mår. Det var främst Åsa Kadowaki, medlem i organisationen Läkare med gränser och konsultpsykiater och handledare inom Region Östergötland, som lyfte fram detta perspektiv.

Åsa betonade betydelsen av att vi själva måste lära oss ta ansvar för att leva hållbart och ta ansvar för våra relationer till andra. Som jag förstod det menade hon att om vi känner oss pressade i en situation måste vi kunna säga ifrån och säga ifrån. I arbetslivet kan det handla om relationer till kollegor, chefer och kunder, och i det privata livet om andra relationer. Vi måste också, uppfattade jag det som att Åsa menade, lära oss att inte ta på oss för mycket i arbetslivet eller i privatlivet. Vi måste med andra ord kunna säga nej när vi tycker att arbetsbelastningen blir för hög eller när vi i arbetet känner oss felaktigt behandlade av någon – kollega, kund eller chef.

I relation till vården diskuterades att läkare i högre utsträckning måste lära sig och våga säga nej till patienter som kräver sjukskrivning även om skäl saknades för det. Samtidigt betonades att när det fanns skäl för sjukskrivning skulle patienten självklart sjukskrivas. En komplikation inom vården är att läkare numera inte möter patienter, utan kunder som – sades det - förväntar sig få det de frågar efter. Och det är svårare att säga nej till en kund än en patient då relationen mellan läkare och en kund är en helt annan än relationen mellan en läkare och patient. Därtill utvärderas många läkare utifrån kundnöjdhet, vilket gör det än svårare att säga nej.

I vilken utsträckning detta har betydelse för sjukskrivningsnivåerna inom diagnoser såsom anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress må vara osagt, men det framfördes som en faktor att ta i beaktande. Kanske något att sätta fokus på i en framtida utvärdering av samspelet mellan vården och sjukförsäkringen?

Hur vi nu ska kunna lära oss leva mer hållbart – både enskilda och läkare - är dock en svår fråga. Ytterst handlar det om kultur och attityder både i samhället i stort och på arbetsplatserna och hos arbetsgivarna. I diskussionen lyftes det fram att människor måste lära sig hur man kan leva hållbart – exempelvis genom skolan och andra informationssatsningar.

Riktigt intressant blev det dock när Åsa, undertecknad och Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert hos Svenskt Näringsliv, hamnade i en diskussion. En fråga vi diskuterade var hur arbetsgivare bör förhålla sig till medarbetare som anmäler sig sjuka på grund av utmattning och reaktion på stress. Ett sätt vore förstås om arbetsgivarna blev tuffare med att neka sjukskrivning under de två första veckorna – en trend som TCO-förbunden redan har noterat är på väg. Vi kunde emellertid relativt snabbt enas om att det fanns flera olika problem med en sådan väg.

Istället kom vi in på betydelsen av att arbetslivet måste vara utformat så att det finns möjligheter för folk att leva hållbart. Exempelvis kan det innebära att det måste vara ok för en arbetstagare att med sin chef ta upp frågor kring arbetets utformning så att det passar den enskildes förutsättningar. En klok arbetsgivare inser att för att behålla kompetenta och erfarna medarbetare kan det behövas att han eller hon accepterar att medarbetaren utför sitt arbete på sitt egna sätt – och det kan säkert vara svårt för många arbetsgivare. Men ytterst handlar det om tillit till medarbetarnas professionalitet och förmåga. På samma sätt inser en klok arbetstagare att det inte går att helt själv bestämma över arbetet, utan man kan – inom ramen för en god arbetsmiljö och samverkan – få acceptera de direktiv som arbetsgivaren ger.

När det gäller arbetsbelastning är det också viktigt att arbetsgivare inte kräver att arbetstagarna måste prestera på topp hela tiden för – som Åsa framhöll – det gör ingen utan förmågan går upp och ned på grund av vad som händer i livet i övrigt. En klok arbetsgivare inser det och ser till prestationerna över tid. En arbetstagare kan prestera under det som förväntas en tid på grund av olika livshändelser – som skilsmässa eller annat – för att sedan prestera över det som förväntas under andra perioder. Så länge arbetstagaren över tid ligger i nivå med det som förväntas ger en klok arbetsgivare arbetstagaren utrymme att själv kontrollera sin arbetssituation och arbetstakt.

Som TCO visat i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna, drabbas arbetstagare som har möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och sin arbetssituation också i lägre utsträckning än dem med mer styrda arbeten av arbetsrelaterade besvär såsom olust att gå till jobbet och sömnbesvär – vilket minskar risken för sjukfrånvaro och lägre produktivitet.

Ja, hur ska detta då uppnås – hur får vi kloka arbetsgivare – och även kloka arbetstagare som kan säga nej? En början är att följa de föreskrifter som finns och som ger ett ramverk som arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats sedan behöver fylla med ”kött och blod” så att säga. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare behandlas i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ger ett ramverk för denna dialog på en övergripande nivå. Inom ramen för samverkan kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om hur et flexibelt och därmed hållbart arbetsliv kan uppnås på den egna arbetsplatsen.

När det gäller arbetsbelastning och vad som arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren finns de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). I föreskrifterna med kommentarer, och i de vägledningar som bland annat TCO har tagit fram, finns förslag hur föreskrifterna kan stötta arbetsplatserna med att få rutiner för att hålla koll på arbetsbelastningen och att det är tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som förväntas av arbetstagaren och att arbetsbelastningen inte blir för hög och att den enskilde har de resurser som behövs för att få jobbet gjort. Då är det också lättare att hålla koll på arbetsprestationen över tid och se att tillfälliga perioder av lägre prestation kompenseras av längre perioder av högre prestation.

Sedan får det inte glömmas bort att enligt Arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar – och dessa varierar rimligen över tid och med händelser arbetsplatsen. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen (2 Kap, 1 § AML). På en arbetsplats där Arbetsmiljölagen följs borde det därför vara självklart att en medarbetare ska kunna sätta gränser utifrån den egna förmågan och vad man själv känner att man klarar av i sitt arbete, och även utifrån sina egna förutsättningar utforma sin arbetssituation.

Sammanfattningsvis en mycket intressant paneldiskussion och efterföljande diskussion kring betydelsen av hållbara människor i ett flexibelt arbetsliv. Men det behövs också ett tolerant och respektfullt (vuxet om man så vill) arbetsliv där vi kan tolerera att vi inte tycker likadant i alla frågor och att vi inom vissa i områden kanske till och med har helt motsatta åsikter – liksom att vi kanske på en samma arbetsplats har olika sätt att utföra vårt arbete, exempelvis i hur vi förhåller oss till kunder eller till varandra. Arbetsgivarna måste lita på sina medarbetares självständighet och professionalitet och ge medarbetarna utrymme att leva hållbart utifrån sina egna varierande förutsättningar.

Utredare välfärdsfrågor

Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

Läs mer här

Vi behöver en ny skattereform bland annat för utjämningssystemet

Med bara månader kvar till valet är det dags för politiker att sätta frågan om att reformera det kommunala utjämningssystemet högt upp på agendan för att hela Sverige ska leva. Vi behöver en ny skattereform.

Läs mer här

TCO söker en kvalificerad jurist

Vill du vara med och utveckla TCO till en ännu bättre påverkansorganisation gentemot beslutsfattare i Sverige och EU? Vi söker en kvalificerad jurist till vårt team Europa och juridik. Sista ansökningsdag är 28 maj.

Läs mer här

Seminarier

Ni missar väl inte våra spännande seminiarier?

TCO arrangerar löpande seminarier kring aktuella ämnen och runt TCO:s politik. Vi håller oftast till i TCO-huset på Linnégatan 14 i Stockholm och de allra flesta är gratis och öppna för alla.

Välkommen!

Läs mer här
4 juni 2018

Livslångt lärande i en föränderlig värld – så säkrar vi omställning, konkurrenskraft och kompetensförsörjning!

Anmäl dig här
5 juni 2018

What’s the point? – om användbarhet i högre utbildning

Anmäl dig här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund