Är lösningen att leva hållbart i ett flexibelt och tolerant arbetsliv?

TCObloggar 2017-04-24

Försäkringskassan har på ett välbesökt frukostseminarium presenterat rapporten Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning om hur det går med dem som drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskrivna. I korthet visar rapporten att psykiska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, liksom att psykiska diagnoser har de längsta sjukfallen och lägst grad av återgång i arbete. Men allt är inte nattsvart – och den efterföljande diskussionen öppnade upp en intressant diskussion kring hållbara människor i ett flexibelt och tolerant arbetsliv.

I rapporten har psykisk ohälsa delats upp i olika diagnoser, och den i särklass vanligaste sjukskrivningsdiagnosen var anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress som tillsammans stod för över hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. Samtidigt var också prognosen att komma tillbaka i arbete betydligt bättre än i de andra psykiatriska diagnoserna och risken för återfall och övergång till sjuk-eller aktivitetsersättning lägre. Utifrån att det just är diagnosen anpassningsstörning och reaktion på svår stress är detta glädjande.

Tilläggas kan också att förekomst av både anpassningsstörningar och svår stress i stor del beror på hur arbetslivet är utformat. Det finns med andra ord goda möjligheter att motverka faktorer som sannolikt ligger till grund för en hel del av de sjukfall som uppstår på grund av denna diagnos. Här finns det också goda exempel på arbetsplatser där ett idogt arbete med samverkan, förebyggande arbetsmiljöarbete och förstärkningar av rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om sjukskrivning ändå skulle bli av kan minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är Scania där fackförbundet Unionen har klubb.

Den efterföljande paneldiskussionen med representanter från Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kom dock främst att handla om betydelsen att vi i Sverige måste lära oss att leva hållbart – att kunna sätta gränser för andra och själva ta ansvar för hur vi mår. Det var främst Åsa Kadowaki, medlem i organisationen Läkare med gränser och konsultpsykiater och handledare inom Region Östergötland, som lyfte fram detta perspektiv.

Åsa betonade betydelsen av att vi själva måste lära oss ta ansvar för att leva hållbart och ta ansvar för våra relationer till andra. Som jag förstod det menade hon att om vi känner oss pressade i en situation måste vi kunna säga ifrån och säga ifrån. I arbetslivet kan det handla om relationer till kollegor, chefer och kunder, och i det privata livet om andra relationer. Vi måste också, uppfattade jag det som att Åsa menade, lära oss att inte ta på oss för mycket i arbetslivet eller i privatlivet. Vi måste med andra ord kunna säga nej när vi tycker att arbetsbelastningen blir för hög eller när vi i arbetet känner oss felaktigt behandlade av någon – kollega, kund eller chef.

I relation till vården diskuterades att läkare i högre utsträckning måste lära sig och våga säga nej till patienter som kräver sjukskrivning även om skäl saknades för det. Samtidigt betonades att när det fanns skäl för sjukskrivning skulle patienten självklart sjukskrivas. En komplikation inom vården är att läkare numera inte möter patienter, utan kunder som – sades det - förväntar sig få det de frågar efter. Och det är svårare att säga nej till en kund än en patient då relationen mellan läkare och en kund är en helt annan än relationen mellan en läkare och patient. Därtill utvärderas många läkare utifrån kundnöjdhet, vilket gör det än svårare att säga nej.

I vilken utsträckning detta har betydelse för sjukskrivningsnivåerna inom diagnoser såsom anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress må vara osagt, men det framfördes som en faktor att ta i beaktande. Kanske något att sätta fokus på i en framtida utvärdering av samspelet mellan vården och sjukförsäkringen?

Hur vi nu ska kunna lära oss leva mer hållbart – både enskilda och läkare - är dock en svår fråga. Ytterst handlar det om kultur och attityder både i samhället i stort och på arbetsplatserna och hos arbetsgivarna. I diskussionen lyftes det fram att människor måste lära sig hur man kan leva hållbart – exempelvis genom skolan och andra informationssatsningar.

Riktigt intressant blev det dock när Åsa, undertecknad och Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert hos Svenskt Näringsliv, hamnade i en diskussion. En fråga vi diskuterade var hur arbetsgivare bör förhålla sig till medarbetare som anmäler sig sjuka på grund av utmattning och reaktion på stress. Ett sätt vore förstås om arbetsgivarna blev tuffare med att neka sjukskrivning under de två första veckorna – en trend som TCO-förbunden redan har noterat är på väg. Vi kunde emellertid relativt snabbt enas om att det fanns flera olika problem med en sådan väg.

Istället kom vi in på betydelsen av att arbetslivet måste vara utformat så att det finns möjligheter för folk att leva hållbart. Exempelvis kan det innebära att det måste vara ok för en arbetstagare att med sin chef ta upp frågor kring arbetets utformning så att det passar den enskildes förutsättningar. En klok arbetsgivare inser att för att behålla kompetenta och erfarna medarbetare kan det behövas att han eller hon accepterar att medarbetaren utför sitt arbete på sitt egna sätt – och det kan säkert vara svårt för många arbetsgivare. Men ytterst handlar det om tillit till medarbetarnas professionalitet och förmåga. På samma sätt inser en klok arbetstagare att det inte går att helt själv bestämma över arbetet, utan man kan – inom ramen för en god arbetsmiljö och samverkan – få acceptera de direktiv som arbetsgivaren ger.

När det gäller arbetsbelastning är det också viktigt att arbetsgivare inte kräver att arbetstagarna måste prestera på topp hela tiden för – som Åsa framhöll – det gör ingen utan förmågan går upp och ned på grund av vad som händer i livet i övrigt. En klok arbetsgivare inser det och ser till prestationerna över tid. En arbetstagare kan prestera under det som förväntas en tid på grund av olika livshändelser – som skilsmässa eller annat – för att sedan prestera över det som förväntas under andra perioder. Så länge arbetstagaren över tid ligger i nivå med det som förväntas ger en klok arbetsgivare arbetstagaren utrymme att själv kontrollera sin arbetssituation och arbetstakt.

Som TCO visat i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna, drabbas arbetstagare som har möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och sin arbetssituation också i lägre utsträckning än dem med mer styrda arbeten av arbetsrelaterade besvär såsom olust att gå till jobbet och sömnbesvär – vilket minskar risken för sjukfrånvaro och lägre produktivitet.

Ja, hur ska detta då uppnås – hur får vi kloka arbetsgivare – och även kloka arbetstagare som kan säga nej? En början är att följa de föreskrifter som finns och som ger ett ramverk som arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats sedan behöver fylla med ”kött och blod” så att säga. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare behandlas i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ger ett ramverk för denna dialog på en övergripande nivå. Inom ramen för samverkan kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om hur et flexibelt och därmed hållbart arbetsliv kan uppnås på den egna arbetsplatsen.

När det gäller arbetsbelastning och vad som arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren finns de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). I föreskrifterna med kommentarer, och i de vägledningar som bland annat TCO har tagit fram, finns förslag hur föreskrifterna kan stötta arbetsplatserna med att få rutiner för att hålla koll på arbetsbelastningen och att det är tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som förväntas av arbetstagaren och att arbetsbelastningen inte blir för hög och att den enskilde har de resurser som behövs för att få jobbet gjort. Då är det också lättare att hålla koll på arbetsprestationen över tid och se att tillfälliga perioder av lägre prestation kompenseras av längre perioder av högre prestation.

Sedan får det inte glömmas bort att enligt Arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar – och dessa varierar rimligen över tid och med händelser arbetsplatsen. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen (2 Kap, 1 § AML). På en arbetsplats där Arbetsmiljölagen följs borde det därför vara självklart att en medarbetare ska kunna sätta gränser utifrån den egna förmågan och vad man själv känner att man klarar av i sitt arbete, och även utifrån sina egna förutsättningar utforma sin arbetssituation.

Sammanfattningsvis en mycket intressant paneldiskussion och efterföljande diskussion kring betydelsen av hållbara människor i ett flexibelt arbetsliv. Men det behövs också ett tolerant och respektfullt (vuxet om man så vill) arbetsliv där vi kan tolerera att vi inte tycker likadant i alla frågor och att vi inom vissa i områden kanske till och med har helt motsatta åsikter – liksom att vi kanske på en samma arbetsplats har olika sätt att utföra vårt arbete, exempelvis i hur vi förhåller oss till kunder eller till varandra. Arbetsgivarna måste lita på sina medarbetares självständighet och professionalitet och ge medarbetarna utrymme att leva hållbart utifrån sina egna varierande förutsättningar.

Utredare välfärdsfrågor

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

TCO medverkar på Sveriges största jämställdhetskonferens 2021

När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.