Är lösningen att leva hållbart i ett flexibelt och tolerant arbetsliv?

TCObloggar 2017-04-24

Försäkringskassan har på ett välbesökt frukostseminarium presenterat rapporten Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning om hur det går med dem som drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskrivna. I korthet visar rapporten att psykiska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, liksom att psykiska diagnoser har de längsta sjukfallen och lägst grad av återgång i arbete. Men allt är inte nattsvart – och den efterföljande diskussionen öppnade upp en intressant diskussion kring hållbara människor i ett flexibelt och tolerant arbetsliv.

I rapporten har psykisk ohälsa delats upp i olika diagnoser, och den i särklass vanligaste sjukskrivningsdiagnosen var anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress som tillsammans stod för över hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. Samtidigt var också prognosen att komma tillbaka i arbete betydligt bättre än i de andra psykiatriska diagnoserna och risken för återfall och övergång till sjuk-eller aktivitetsersättning lägre. Utifrån att det just är diagnosen anpassningsstörning och reaktion på svår stress är detta glädjande.

Tilläggas kan också att förekomst av både anpassningsstörningar och svår stress i stor del beror på hur arbetslivet är utformat. Det finns med andra ord goda möjligheter att motverka faktorer som sannolikt ligger till grund för en hel del av de sjukfall som uppstår på grund av denna diagnos. Här finns det också goda exempel på arbetsplatser där ett idogt arbete med samverkan, förebyggande arbetsmiljöarbete och förstärkningar av rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om sjukskrivning ändå skulle bli av kan minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är Scania där fackförbundet Unionen har klubb.

Den efterföljande paneldiskussionen med representanter från Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kom dock främst att handla om betydelsen att vi i Sverige måste lära oss att leva hållbart – att kunna sätta gränser för andra och själva ta ansvar för hur vi mår. Det var främst Åsa Kadowaki, medlem i organisationen Läkare med gränser och konsultpsykiater och handledare inom Region Östergötland, som lyfte fram detta perspektiv.

Åsa betonade betydelsen av att vi själva måste lära oss ta ansvar för att leva hållbart och ta ansvar för våra relationer till andra. Som jag förstod det menade hon att om vi känner oss pressade i en situation måste vi kunna säga ifrån och säga ifrån. I arbetslivet kan det handla om relationer till kollegor, chefer och kunder, och i det privata livet om andra relationer. Vi måste också, uppfattade jag det som att Åsa menade, lära oss att inte ta på oss för mycket i arbetslivet eller i privatlivet. Vi måste med andra ord kunna säga nej när vi tycker att arbetsbelastningen blir för hög eller när vi i arbetet känner oss felaktigt behandlade av någon – kollega, kund eller chef.

I relation till vården diskuterades att läkare i högre utsträckning måste lära sig och våga säga nej till patienter som kräver sjukskrivning även om skäl saknades för det. Samtidigt betonades att när det fanns skäl för sjukskrivning skulle patienten självklart sjukskrivas. En komplikation inom vården är att läkare numera inte möter patienter, utan kunder som – sades det - förväntar sig få det de frågar efter. Och det är svårare att säga nej till en kund än en patient då relationen mellan läkare och en kund är en helt annan än relationen mellan en läkare och patient. Därtill utvärderas många läkare utifrån kundnöjdhet, vilket gör det än svårare att säga nej.

I vilken utsträckning detta har betydelse för sjukskrivningsnivåerna inom diagnoser såsom anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress må vara osagt, men det framfördes som en faktor att ta i beaktande. Kanske något att sätta fokus på i en framtida utvärdering av samspelet mellan vården och sjukförsäkringen?

Hur vi nu ska kunna lära oss leva mer hållbart – både enskilda och läkare - är dock en svår fråga. Ytterst handlar det om kultur och attityder både i samhället i stort och på arbetsplatserna och hos arbetsgivarna. I diskussionen lyftes det fram att människor måste lära sig hur man kan leva hållbart – exempelvis genom skolan och andra informationssatsningar.

Riktigt intressant blev det dock när Åsa, undertecknad och Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert hos Svenskt Näringsliv, hamnade i en diskussion. En fråga vi diskuterade var hur arbetsgivare bör förhålla sig till medarbetare som anmäler sig sjuka på grund av utmattning och reaktion på stress. Ett sätt vore förstås om arbetsgivarna blev tuffare med att neka sjukskrivning under de två första veckorna – en trend som TCO-förbunden redan har noterat är på väg. Vi kunde emellertid relativt snabbt enas om att det fanns flera olika problem med en sådan väg.

Istället kom vi in på betydelsen av att arbetslivet måste vara utformat så att det finns möjligheter för folk att leva hållbart. Exempelvis kan det innebära att det måste vara ok för en arbetstagare att med sin chef ta upp frågor kring arbetets utformning så att det passar den enskildes förutsättningar. En klok arbetsgivare inser att för att behålla kompetenta och erfarna medarbetare kan det behövas att han eller hon accepterar att medarbetaren utför sitt arbete på sitt egna sätt – och det kan säkert vara svårt för många arbetsgivare. Men ytterst handlar det om tillit till medarbetarnas professionalitet och förmåga. På samma sätt inser en klok arbetstagare att det inte går att helt själv bestämma över arbetet, utan man kan – inom ramen för en god arbetsmiljö och samverkan – få acceptera de direktiv som arbetsgivaren ger.

När det gäller arbetsbelastning är det också viktigt att arbetsgivare inte kräver att arbetstagarna måste prestera på topp hela tiden för – som Åsa framhöll – det gör ingen utan förmågan går upp och ned på grund av vad som händer i livet i övrigt. En klok arbetsgivare inser det och ser till prestationerna över tid. En arbetstagare kan prestera under det som förväntas en tid på grund av olika livshändelser – som skilsmässa eller annat – för att sedan prestera över det som förväntas under andra perioder. Så länge arbetstagaren över tid ligger i nivå med det som förväntas ger en klok arbetsgivare arbetstagaren utrymme att själv kontrollera sin arbetssituation och arbetstakt.

Som TCO visat i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna, drabbas arbetstagare som har möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och sin arbetssituation också i lägre utsträckning än dem med mer styrda arbeten av arbetsrelaterade besvär såsom olust att gå till jobbet och sömnbesvär – vilket minskar risken för sjukfrånvaro och lägre produktivitet.

Ja, hur ska detta då uppnås – hur får vi kloka arbetsgivare – och även kloka arbetstagare som kan säga nej? En början är att följa de föreskrifter som finns och som ger ett ramverk som arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats sedan behöver fylla med ”kött och blod” så att säga. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare behandlas i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ger ett ramverk för denna dialog på en övergripande nivå. Inom ramen för samverkan kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om hur et flexibelt och därmed hållbart arbetsliv kan uppnås på den egna arbetsplatsen.

När det gäller arbetsbelastning och vad som arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren finns de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). I föreskrifterna med kommentarer, och i de vägledningar som bland annat TCO har tagit fram, finns förslag hur föreskrifterna kan stötta arbetsplatserna med att få rutiner för att hålla koll på arbetsbelastningen och att det är tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som förväntas av arbetstagaren och att arbetsbelastningen inte blir för hög och att den enskilde har de resurser som behövs för att få jobbet gjort. Då är det också lättare att hålla koll på arbetsprestationen över tid och se att tillfälliga perioder av lägre prestation kompenseras av längre perioder av högre prestation.

Sedan får det inte glömmas bort att enligt Arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar – och dessa varierar rimligen över tid och med händelser arbetsplatsen. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen (2 Kap, 1 § AML). På en arbetsplats där Arbetsmiljölagen följs borde det därför vara självklart att en medarbetare ska kunna sätta gränser utifrån den egna förmågan och vad man själv känner att man klarar av i sitt arbete, och även utifrån sina egna förutsättningar utforma sin arbetssituation.

Sammanfattningsvis en mycket intressant paneldiskussion och efterföljande diskussion kring betydelsen av hållbara människor i ett flexibelt arbetsliv. Men det behövs också ett tolerant och respektfullt (vuxet om man så vill) arbetsliv där vi kan tolerera att vi inte tycker likadant i alla frågor och att vi inom vissa i områden kanske till och med har helt motsatta åsikter – liksom att vi kanske på en samma arbetsplats har olika sätt att utföra vårt arbete, exempelvis i hur vi förhåller oss till kunder eller till varandra. Arbetsgivarna måste lita på sina medarbetares självständighet och professionalitet och ge medarbetarna utrymme att leva hållbart utifrån sina egna varierande förutsättningar.

Utredare välfärdsfrågor

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.