Är lösningen att leva hållbart i ett flexibelt och tolerant arbetsliv?

TCObloggar 2017-04-24

Försäkringskassan har på ett välbesökt frukostseminarium presenterat rapporten Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning om hur det går med dem som drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskrivna. I korthet visar rapporten att psykiska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, liksom att psykiska diagnoser har de längsta sjukfallen och lägst grad av återgång i arbete. Men allt är inte nattsvart – och den efterföljande diskussionen öppnade upp en intressant diskussion kring hållbara människor i ett flexibelt och tolerant arbetsliv.

I rapporten har psykisk ohälsa delats upp i olika diagnoser, och den i särklass vanligaste sjukskrivningsdiagnosen var anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress som tillsammans stod för över hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. Samtidigt var också prognosen att komma tillbaka i arbete betydligt bättre än i de andra psykiatriska diagnoserna och risken för återfall och övergång till sjuk-eller aktivitetsersättning lägre. Utifrån att det just är diagnosen anpassningsstörning och reaktion på svår stress är detta glädjande.

Tilläggas kan också att förekomst av både anpassningsstörningar och svår stress i stor del beror på hur arbetslivet är utformat. Det finns med andra ord goda möjligheter att motverka faktorer som sannolikt ligger till grund för en hel del av de sjukfall som uppstår på grund av denna diagnos. Här finns det också goda exempel på arbetsplatser där ett idogt arbete med samverkan, förebyggande arbetsmiljöarbete och förstärkningar av rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om sjukskrivning ändå skulle bli av kan minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är Scania där fackförbundet Unionen har klubb.

Den efterföljande paneldiskussionen med representanter från Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kom dock främst att handla om betydelsen att vi i Sverige måste lära oss att leva hållbart – att kunna sätta gränser för andra och själva ta ansvar för hur vi mår. Det var främst Åsa Kadowaki, medlem i organisationen Läkare med gränser och konsultpsykiater och handledare inom Region Östergötland, som lyfte fram detta perspektiv.

Åsa betonade betydelsen av att vi själva måste lära oss ta ansvar för att leva hållbart och ta ansvar för våra relationer till andra. Som jag förstod det menade hon att om vi känner oss pressade i en situation måste vi kunna säga ifrån och säga ifrån. I arbetslivet kan det handla om relationer till kollegor, chefer och kunder, och i det privata livet om andra relationer. Vi måste också, uppfattade jag det som att Åsa menade, lära oss att inte ta på oss för mycket i arbetslivet eller i privatlivet. Vi måste med andra ord kunna säga nej när vi tycker att arbetsbelastningen blir för hög eller när vi i arbetet känner oss felaktigt behandlade av någon – kollega, kund eller chef.

I relation till vården diskuterades att läkare i högre utsträckning måste lära sig och våga säga nej till patienter som kräver sjukskrivning även om skäl saknades för det. Samtidigt betonades att när det fanns skäl för sjukskrivning skulle patienten självklart sjukskrivas. En komplikation inom vården är att läkare numera inte möter patienter, utan kunder som – sades det - förväntar sig få det de frågar efter. Och det är svårare att säga nej till en kund än en patient då relationen mellan läkare och en kund är en helt annan än relationen mellan en läkare och patient. Därtill utvärderas många läkare utifrån kundnöjdhet, vilket gör det än svårare att säga nej.

I vilken utsträckning detta har betydelse för sjukskrivningsnivåerna inom diagnoser såsom anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress må vara osagt, men det framfördes som en faktor att ta i beaktande. Kanske något att sätta fokus på i en framtida utvärdering av samspelet mellan vården och sjukförsäkringen?

Hur vi nu ska kunna lära oss leva mer hållbart – både enskilda och läkare - är dock en svår fråga. Ytterst handlar det om kultur och attityder både i samhället i stort och på arbetsplatserna och hos arbetsgivarna. I diskussionen lyftes det fram att människor måste lära sig hur man kan leva hållbart – exempelvis genom skolan och andra informationssatsningar.

Riktigt intressant blev det dock när Åsa, undertecknad och Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert hos Svenskt Näringsliv, hamnade i en diskussion. En fråga vi diskuterade var hur arbetsgivare bör förhålla sig till medarbetare som anmäler sig sjuka på grund av utmattning och reaktion på stress. Ett sätt vore förstås om arbetsgivarna blev tuffare med att neka sjukskrivning under de två första veckorna – en trend som TCO-förbunden redan har noterat är på väg. Vi kunde emellertid relativt snabbt enas om att det fanns flera olika problem med en sådan väg.

Istället kom vi in på betydelsen av att arbetslivet måste vara utformat så att det finns möjligheter för folk att leva hållbart. Exempelvis kan det innebära att det måste vara ok för en arbetstagare att med sin chef ta upp frågor kring arbetets utformning så att det passar den enskildes förutsättningar. En klok arbetsgivare inser att för att behålla kompetenta och erfarna medarbetare kan det behövas att han eller hon accepterar att medarbetaren utför sitt arbete på sitt egna sätt – och det kan säkert vara svårt för många arbetsgivare. Men ytterst handlar det om tillit till medarbetarnas professionalitet och förmåga. På samma sätt inser en klok arbetstagare att det inte går att helt själv bestämma över arbetet, utan man kan – inom ramen för en god arbetsmiljö och samverkan – få acceptera de direktiv som arbetsgivaren ger.

När det gäller arbetsbelastning är det också viktigt att arbetsgivare inte kräver att arbetstagarna måste prestera på topp hela tiden för – som Åsa framhöll – det gör ingen utan förmågan går upp och ned på grund av vad som händer i livet i övrigt. En klok arbetsgivare inser det och ser till prestationerna över tid. En arbetstagare kan prestera under det som förväntas en tid på grund av olika livshändelser – som skilsmässa eller annat – för att sedan prestera över det som förväntas under andra perioder. Så länge arbetstagaren över tid ligger i nivå med det som förväntas ger en klok arbetsgivare arbetstagaren utrymme att själv kontrollera sin arbetssituation och arbetstakt.

Som TCO visat i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna, drabbas arbetstagare som har möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och sin arbetssituation också i lägre utsträckning än dem med mer styrda arbeten av arbetsrelaterade besvär såsom olust att gå till jobbet och sömnbesvär – vilket minskar risken för sjukfrånvaro och lägre produktivitet.

Ja, hur ska detta då uppnås – hur får vi kloka arbetsgivare – och även kloka arbetstagare som kan säga nej? En början är att följa de föreskrifter som finns och som ger ett ramverk som arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats sedan behöver fylla med ”kött och blod” så att säga. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare behandlas i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ger ett ramverk för denna dialog på en övergripande nivå. Inom ramen för samverkan kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om hur et flexibelt och därmed hållbart arbetsliv kan uppnås på den egna arbetsplatsen.

När det gäller arbetsbelastning och vad som arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren finns de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). I föreskrifterna med kommentarer, och i de vägledningar som bland annat TCO har tagit fram, finns förslag hur föreskrifterna kan stötta arbetsplatserna med att få rutiner för att hålla koll på arbetsbelastningen och att det är tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som förväntas av arbetstagaren och att arbetsbelastningen inte blir för hög och att den enskilde har de resurser som behövs för att få jobbet gjort. Då är det också lättare att hålla koll på arbetsprestationen över tid och se att tillfälliga perioder av lägre prestation kompenseras av längre perioder av högre prestation.

Sedan får det inte glömmas bort att enligt Arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar – och dessa varierar rimligen över tid och med händelser arbetsplatsen. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen (2 Kap, 1 § AML). På en arbetsplats där Arbetsmiljölagen följs borde det därför vara självklart att en medarbetare ska kunna sätta gränser utifrån den egna förmågan och vad man själv känner att man klarar av i sitt arbete, och även utifrån sina egna förutsättningar utforma sin arbetssituation.

Sammanfattningsvis en mycket intressant paneldiskussion och efterföljande diskussion kring betydelsen av hållbara människor i ett flexibelt arbetsliv. Men det behövs också ett tolerant och respektfullt (vuxet om man så vill) arbetsliv där vi kan tolerera att vi inte tycker likadant i alla frågor och att vi inom vissa i områden kanske till och med har helt motsatta åsikter – liksom att vi kanske på en samma arbetsplats har olika sätt att utföra vårt arbete, exempelvis i hur vi förhåller oss till kunder eller till varandra. Arbetsgivarna måste lita på sina medarbetares självständighet och professionalitet och ge medarbetarna utrymme att leva hållbart utifrån sina egna varierande förutsättningar.

Utredare välfärdsfrågor

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.