Är lösningen att leva hållbart i ett flexibelt och tolerant arbetsliv?

TCObloggar 2017-04-24

Försäkringskassan har på ett välbesökt frukostseminarium presenterat rapporten Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning om hur det går med dem som drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskrivna. I korthet visar rapporten att psykiska diagnoser sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, liksom att psykiska diagnoser har de längsta sjukfallen och lägst grad av återgång i arbete. Men allt är inte nattsvart – och den efterföljande diskussionen öppnade upp en intressant diskussion kring hållbara människor i ett flexibelt och tolerant arbetsliv.

I rapporten har psykisk ohälsa delats upp i olika diagnoser, och den i särklass vanligaste sjukskrivningsdiagnosen var anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress som tillsammans stod för över hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. Samtidigt var också prognosen att komma tillbaka i arbete betydligt bättre än i de andra psykiatriska diagnoserna och risken för återfall och övergång till sjuk-eller aktivitetsersättning lägre. Utifrån att det just är diagnosen anpassningsstörning och reaktion på svår stress är detta glädjande.

Tilläggas kan också att förekomst av både anpassningsstörningar och svår stress i stor del beror på hur arbetslivet är utformat. Det finns med andra ord goda möjligheter att motverka faktorer som sannolikt ligger till grund för en hel del av de sjukfall som uppstår på grund av denna diagnos. Här finns det också goda exempel på arbetsplatser där ett idogt arbete med samverkan, förebyggande arbetsmiljöarbete och förstärkningar av rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om sjukskrivning ändå skulle bli av kan minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är Scania där fackförbundet Unionen har klubb.

Den efterföljande paneldiskussionen med representanter från Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kom dock främst att handla om betydelsen att vi i Sverige måste lära oss att leva hållbart – att kunna sätta gränser för andra och själva ta ansvar för hur vi mår. Det var främst Åsa Kadowaki, medlem i organisationen Läkare med gränser och konsultpsykiater och handledare inom Region Östergötland, som lyfte fram detta perspektiv.

Åsa betonade betydelsen av att vi själva måste lära oss ta ansvar för att leva hållbart och ta ansvar för våra relationer till andra. Som jag förstod det menade hon att om vi känner oss pressade i en situation måste vi kunna säga ifrån och säga ifrån. I arbetslivet kan det handla om relationer till kollegor, chefer och kunder, och i det privata livet om andra relationer. Vi måste också, uppfattade jag det som att Åsa menade, lära oss att inte ta på oss för mycket i arbetslivet eller i privatlivet. Vi måste med andra ord kunna säga nej när vi tycker att arbetsbelastningen blir för hög eller när vi i arbetet känner oss felaktigt behandlade av någon – kollega, kund eller chef.

I relation till vården diskuterades att läkare i högre utsträckning måste lära sig och våga säga nej till patienter som kräver sjukskrivning även om skäl saknades för det. Samtidigt betonades att när det fanns skäl för sjukskrivning skulle patienten självklart sjukskrivas. En komplikation inom vården är att läkare numera inte möter patienter, utan kunder som – sades det - förväntar sig få det de frågar efter. Och det är svårare att säga nej till en kund än en patient då relationen mellan läkare och en kund är en helt annan än relationen mellan en läkare och patient. Därtill utvärderas många läkare utifrån kundnöjdhet, vilket gör det än svårare att säga nej.

I vilken utsträckning detta har betydelse för sjukskrivningsnivåerna inom diagnoser såsom anpassningssvårigheter och reaktion på svår stress må vara osagt, men det framfördes som en faktor att ta i beaktande. Kanske något att sätta fokus på i en framtida utvärdering av samspelet mellan vården och sjukförsäkringen?

Hur vi nu ska kunna lära oss leva mer hållbart – både enskilda och läkare - är dock en svår fråga. Ytterst handlar det om kultur och attityder både i samhället i stort och på arbetsplatserna och hos arbetsgivarna. I diskussionen lyftes det fram att människor måste lära sig hur man kan leva hållbart – exempelvis genom skolan och andra informationssatsningar.

Riktigt intressant blev det dock när Åsa, undertecknad och Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert hos Svenskt Näringsliv, hamnade i en diskussion. En fråga vi diskuterade var hur arbetsgivare bör förhålla sig till medarbetare som anmäler sig sjuka på grund av utmattning och reaktion på stress. Ett sätt vore förstås om arbetsgivarna blev tuffare med att neka sjukskrivning under de två första veckorna – en trend som TCO-förbunden redan har noterat är på väg. Vi kunde emellertid relativt snabbt enas om att det fanns flera olika problem med en sådan väg.

Istället kom vi in på betydelsen av att arbetslivet måste vara utformat så att det finns möjligheter för folk att leva hållbart. Exempelvis kan det innebära att det måste vara ok för en arbetstagare att med sin chef ta upp frågor kring arbetets utformning så att det passar den enskildes förutsättningar. En klok arbetsgivare inser att för att behålla kompetenta och erfarna medarbetare kan det behövas att han eller hon accepterar att medarbetaren utför sitt arbete på sitt egna sätt – och det kan säkert vara svårt för många arbetsgivare. Men ytterst handlar det om tillit till medarbetarnas professionalitet och förmåga. På samma sätt inser en klok arbetstagare att det inte går att helt själv bestämma över arbetet, utan man kan – inom ramen för en god arbetsmiljö och samverkan – få acceptera de direktiv som arbetsgivaren ger.

När det gäller arbetsbelastning är det också viktigt att arbetsgivare inte kräver att arbetstagarna måste prestera på topp hela tiden för – som Åsa framhöll – det gör ingen utan förmågan går upp och ned på grund av vad som händer i livet i övrigt. En klok arbetsgivare inser det och ser till prestationerna över tid. En arbetstagare kan prestera under det som förväntas en tid på grund av olika livshändelser – som skilsmässa eller annat – för att sedan prestera över det som förväntas under andra perioder. Så länge arbetstagaren över tid ligger i nivå med det som förväntas ger en klok arbetsgivare arbetstagaren utrymme att själv kontrollera sin arbetssituation och arbetstakt.

Som TCO visat i rapporten Friskt jobbat – allt att vinna, drabbas arbetstagare som har möjlighet att själv lägga upp sitt arbete och sin arbetssituation också i lägre utsträckning än dem med mer styrda arbeten av arbetsrelaterade besvär såsom olust att gå till jobbet och sömnbesvär – vilket minskar risken för sjukfrånvaro och lägre produktivitet.

Ja, hur ska detta då uppnås – hur får vi kloka arbetsgivare – och även kloka arbetstagare som kan säga nej? En början är att följa de föreskrifter som finns och som ger ett ramverk som arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats sedan behöver fylla med ”kött och blod” så att säga. Dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare behandlas i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som ger ett ramverk för denna dialog på en övergripande nivå. Inom ramen för samverkan kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om hur et flexibelt och därmed hållbart arbetsliv kan uppnås på den egna arbetsplatsen.

När det gäller arbetsbelastning och vad som arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren finns de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). I föreskrifterna med kommentarer, och i de vägledningar som bland annat TCO har tagit fram, finns förslag hur föreskrifterna kan stötta arbetsplatserna med att få rutiner för att hålla koll på arbetsbelastningen och att det är tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som förväntas av arbetstagaren och att arbetsbelastningen inte blir för hög och att den enskilde har de resurser som behövs för att få jobbet gjort. Då är det också lättare att hålla koll på arbetsprestationen över tid och se att tillfälliga perioder av lägre prestation kompenseras av längre perioder av högre prestation.

Sedan får det inte glömmas bort att enligt Arbetsmiljölagen ska arbetet anpassas efter den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar – och dessa varierar rimligen över tid och med händelser arbetsplatsen. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen (2 Kap, 1 § AML). På en arbetsplats där Arbetsmiljölagen följs borde det därför vara självklart att en medarbetare ska kunna sätta gränser utifrån den egna förmågan och vad man själv känner att man klarar av i sitt arbete, och även utifrån sina egna förutsättningar utforma sin arbetssituation.

Sammanfattningsvis en mycket intressant paneldiskussion och efterföljande diskussion kring betydelsen av hållbara människor i ett flexibelt arbetsliv. Men det behövs också ett tolerant och respektfullt (vuxet om man så vill) arbetsliv där vi kan tolerera att vi inte tycker likadant i alla frågor och att vi inom vissa i områden kanske till och med har helt motsatta åsikter – liksom att vi kanske på en samma arbetsplats har olika sätt att utföra vårt arbete, exempelvis i hur vi förhåller oss till kunder eller till varandra. Arbetsgivarna måste lita på sina medarbetares självständighet och professionalitet och ge medarbetarna utrymme att leva hållbart utifrån sina egna varierande förutsättningar.

Utredare välfärdsfrågor

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Läs mer här.

Debatt

Regeringen måste säkra ekonomisk trygghet för egenföretagare

Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

Hot och våld mot tjänstemän hotar demokratin

Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.

Debatt

Sjukskrivna i välfärden får inte nog hjälp att komma tillbaka till jobbet

Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

Ny rapport: En urholkad a-kassa slår mot hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 april, 2022

Ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av sitt jobb

Arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. För att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. För att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken inom välfärden. För att alla som vill ska kunna arbeta heltid med hälsan i behåll, och för att alla ska ges möjlighet till ett tryggt, hållbart och utvecklande arbetsliv ända fram till pensionen.

Arbetsmiljö

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

09 maj, 2022

En renässans för fredsprojektet

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.​

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

11 april, 2022

Det behöver löna sig att arbeta för sin pension

Inför den kommande vårpropositionen den 19 april har TCO ett antal förslag vad gäller pensionen. Det handlar om långsiktiga lösningar för ett hållbart arbetsliv och en höjning av pensionsrätt och pensionsavgift med bevarande av autonomi och åtskillnad från statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 april, 2022

Vårbudget 2022 – i kristid

När osäkerheten är stor såväl om säkerhetsläge som ekonomisk utveckling är det viktigt att stärka vår motståndskraft. Sverige behöver rustas för omställning och utveckling. Det är nödvändigt för kompetensförsörjningen av ett växande näringsliv och välfärdens tjänster, och behöver ske såväl som stärkt försvar och säkerhet. Det vill TCO skicka med partierna nu när vårpropositionen är på intågande.

Ekonomi och tillväxt, EU, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

28 mars, 2022

Klimatomställning och jämställdhet i fokus på FN:s kvinnokommissions toppmöte

Den 25 mars avslutades det årliga två veckor långa internationella toppmötet med FN:s kvinnokommission CSW66 (den 66:e sessionen av Commission on the Status of Women). TCO:s Åsa Forsell har deltagit och skriver om några lärdomar och insikter från mötet.

Internationellt, Jämställdhet

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

24 mars, 2022

Ett pärlband av propositioner om kompetensförsörjning

Den 22 mars var sista dagen för regeringen att lämna de propositioner som riksdagen ska behandla innan riksmötets avslutande vilket innebar att mängden pressmeddelanden från Regeringskansliet nådde rekordnivåer.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.