Äntligen en utredning om arbetsskadeförsäkringen

TCObloggar 2016-01-28

Regeringen har idag beslutat om att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen under Ingrid Peterssons ledning. Utredningen ska framförallt fokusera på det faktum att kvinnor har mycket svårare att få misstänkta arbetsskador godkända som arbetsskador, trots att kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron. Utredningen ska också behandla varför antalet ansökningar om livränta sjunker, och se över frågor som rör rehabilitering, indexering av livränta och förtydliga regler kring mobbning som arbetsskada.

Utredningen kommer att få tampas med många svåra och principiellt avgörande frågor för utformningen av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Direktiven till utredningen är också relativt omfattande.

En första mer principiell fråga som utredningen ska behandla är om det generella arbetsskadebegreppet ska kompletteras med stöd för bedömning och beslut om arbetsskada ”av en typ som är vanlig inom andra länders försäkring vid arbetsskada”. Med andra länder avses nog främst Danmark och frågan är om det ska införas någon slags lista över godkända arbetssjukdomar liknande den lista som finns inom den danska arbetsskadeförsäkringen. I den danska listan ingår en rad arbetssjukdomar med olika nivåer av exponering för skadliga faktorer inom arbetet. Tanken är att om man drabbas av en sjukdom som finns på listan, och man så att säga uppfyller kraven på exponering för skadliga faktorer i sitt arbete, ska sjukdomen vara godkänd som arbetsskada och man har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vinsten är tid och utredningsresurser, samtidigt som det blir tydligare för den enskilde.

Samtidigt finns det en risk att den som i sitt arbete drabbas av en sjukdom som inte finns med på listan får det svårare att få sjukdomen godkänd som arbetsskada. I det danska systemet förvaltar en särskild myndighet listan, där även arbetsmarknadens parter är representerade. Denna myndighet kan också avgöra om det föreligger arbetsskada i särskilda fall, och även föra upp nya sjukdomar på listan i takt med att ny kunskap kring samband mellan faktorer och sjukdomar kommer fram.

I den svenska debatten har en så kallad ”dansk lista” föreslagits av Arbetsskadekommissionen, som var en kommission tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring och leddes av den socialdemokratiske riksdagsmannen Björn von Sydow. En fördel med listan är just att när en sjukdom väl har kommit på listan blir det lättare att få ersättning om man drabbas av denne. Och om olika former av psykisk ohälsa, som särskilt drabbas kvinnor, kommer med på listan kan det leda till att det blir lättare för kvinnor att få sjukdomar godkända som arbetsskador.

Avgörande är då vilka sjukdomar som finns på listan och hur det bestäms vilka sjukdomar som ska finnas på listan – och även vilka som är med och bestämmer det. Bakom detta lurar också frågan hur vi ska se på arbetsskador. Förenklat kan man säga att det finns två olika sätt att se på arbetsskador. För det första kan man ha inställningen att arbetsskador är något som finns där ute i verkligheten (ungefär som vi – åtminstone till vardags – tänker om stenar och träd), det gäller bara att ta reda på om en specifik skada hos en förvärvsarbetande är en arbetsskada. Detta kan kallas för en ontologiskt essentialistisk syn på arbetsskador. För det andra kan man ha en mera konstruktivistisk syn (eller pragmatisk syn). Vilka sjukdomar och skador som skall anses vara arbetsskador är inte givet utan något vi själva kan bestämma utifrån vad vi vill göra med arbetsskadebegreppet.

En konstruktivistisk syn är av flera anledningar att föredra framför en essentialistisk syn. Arbetsskadebegreppet inom arbetsskadeförsäkringen bör utformas så att arbetsskadeförsäkringen kan fylla sitt syfte – vilket kan innebär att kraven på fastställande av samband mellan exponering av faktorer och skada för vissa grupper av sjukdomar kan lättas om det finns goda skäl att ändå betrakta dessa sjukdomar som arbetsskador. En dansk lista som bygger på en konstruktivistisk syn på arbetsskador skulle kunna vara en väg för utredningen att undersöka vidare.

En konstruktivistisk syn öppnar också upp för ett inkluderande synsätt när det gäller just psykisk ohälsa och mobbning och arbetsskada. När det gäller ohälsa som kommer av sociala relationer på arbetet, kan det noteras att i dagens arbetsskadeförsäkring (39 Kap., 5 §) slås det explicit fast att:

Som arbetsskada räknas inte skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

I ett arbetsliv där just den psykosociala – eller organisatoriska och sociala arbetsmiljön – blir allt viktigare för hur vi mår på jobbet innebär undantagen i § 5 att ohälsa som orsakas av faktorer som klart är relaterade till vårt arbetsliv inte kan godkännas som arbetsskada. Särskilt mobbning är problematiskt utifrån denna paragraf då mobbning nära nog begreppsligt hör ihop med vantrivsel med arbetskamrater.

Utredningen har fått i uppdrag att se över nuvarande bestämmelse – dock tillsammans med en tydlig markering att arbetsskadebegreppet inte skall utvidgas. Istället skall gränsdragningen mellan arbetsskada och annan skada förtydligas.

En väg som annars skulle kunna prövas av utredningen är att knyta frågan till huruvida en viss skada hos en anställd är att betrakta som arbetsskada till om arbetsgivaren har levt upp till de krav som Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer på arbetsgivarnas arbete med att säkerställa en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder ikraft den 31 mars i år. Om arbetsgivaren har gjort det som förväntas av arbetsgivaren är det inte en arbetsskada, i annat fall skulle skadan betraktas som arbetsskada. Detta är bara en idé – men kanske värd att pröva vidare. I vilket fall som helst behöver undantagen i 5 § ses över.

En annan fråga som är viktig för arbetsskadeförsäkringen är när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. I dagens arbetsskadeförsäkring prövas detta när det kan föreligga rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Rätt till ersättning kan föreligga när arbetsförmågan på grund av arbetsskada är varaktigt nedsatt (dvs minst ett år framåt i tiden) eller den som drabbats kan få rätt till fler dagar med ersättning på fortsättningsnivå inom sjukförsäkringen. Men, som Inspektionen för socialförsäkringen nyligen har visat i en rapport, är det inte lätt att uppfylla varaktighetskravet vilket gör att misstänkta skador inte prövas. Och det gäller särskilt psykisk ohälsa där det både är mycket svårt att bedöma varaktigheten och det kan vara direkt kontraproduktivt att sätta någon slags minsta tid för ohälsans varaktighet. Och när nu den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort försvinner anledningen att pröva arbetsskada på grund av att den försäkrade kan ha rätt till fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå.

Enligt direktiven ska utredningen se över hur det kan förhindras att människor gör en rättsförlust på grund av att det inte prövas om en skada är en arbetsskada. I direktiven diskuteras också att det idag inte finns en given tidpunkt då en prövning om arbetsskada aktualiseras och att många därför inte ansöker om livränta trots att de kanske har rätt till det. Utredningen får dock inte i uppdrag att utreda om en sådan given tidpunkt bör införas, utan hur det kan förhindras att arbetsskadade gör rättsförluster på grund av att de av okunskap om regelverket inte ansöker om arbetsskadelivränta. Inte heller får utredningen i uppdrag att se över varaktighetskravet för prövning av arbetsskada.

TCO – och flera andra organisationer inklusive arbetsskadekommissionen – anser att det behövs någon fast tidsgräns för när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. En sådan gräns skulle innebära att fler ges möjlighet att ansöka om livränta, och det skulle även leda till en ökad kunskap om samband mellanolika slags situationer och faktorer i arbetslivet och ohälsa. Vid en sådan gräns skulle det också kunna bortses från varaktighetskrav för att en misstänkt arbetsskada ska prövas. Vinsten av detta skulle vara bättre kunskap kring arbetsrelaterad ohälsa och därmed underlag för riktade forskningsinsatser och förebyggande arbete lokalt på arbetsplatser. Det skulle också leda till att synliggöra kostnaderna för arbetsrelaterad ohälsa och vad som står at vinna med investeringar i förebyggande åtgärder och en bättre arbetsmiljö.

Det är ingen lätt uppgift som idag har landat på Ingrid Petersson – men det är många som med stort intresse kommer följa utredningen. Vi på TCO hjälper också gärna till med förslag och synpunkter – Sverige är värd en jämställd och fungerande arbetsskadeförsäkring!

Utredare välfärdsfrågor

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Carina Pettersson från Unionen är regionalt arbetsmiljöombud och hjälper privata företag med deras arbetsmiljöarbete. 

Läs mer

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Samarbete mellan fack och arbetsgivare en styrka när arbetsmiljön ska bli bättre

Arbetgivarorganisationen Svensk Scenkonst arbetar tillsammans med facken för att få bukt med de problem som kom upp till ytan under #metoo. - Vi håller på att förändra en kultur. Det tar tid, men vi är gemensamt fast beslutna om att förbättra arbetsmiljön inom svensk scen och film, säger Martin Hjorth, förbundsjurist på Svensk Scenkonst.

Pressmeddelanden

Massiv satsning på digitalt kunnande - unikt samarbete för utbildning och forskning

Hur ska vi lära oss genom hela livet? Trots ett skriande behov av mer digitala färdigheter på arbetsmarknaden så kompetensutvecklar sig svensken alldeles för lite och för sällan. För att råda bot på det startar TCO:s tankesmedja Futurion och Google, i samarbete med innovationsstiftelsen Nesta, Göteborgs universitet och Hyper Island, en stor utbildningssatsning som nu rullas ut till hundratals medlemmar i TCO:s förbund. Satsningen går under namnet FutureFit.

Debatt

En europeisk minimilön drabbar löntagarna i Norden

TCO och SACO svarar på kritiken: ”Vårt motstånd till minimilöner på EU-nivå bygger inte på okunskap.” Repliken publicerades på DN Debatt.

Nyheter

Småföretag tacksamma för hjälp med arbetsmiljöarbetet

Att göra skillnad och få människor att må bättre på jobbet. Det är det bästa med Carina Petterssons roll som regionalt arbetsmiljöombud. De arbetsgivare hon kommer i kontakt med vill skapa en god arbetsmiljö, men saknar ibland kunskaper för att göra det. – Arbetsgivarna är ofta väldigt tacksamma över att få hjälp, säger Carina Pettersson.

Pressmeddelanden

TCO:s utbildningsindex: Stora skillnader mellan kommunerna i tillgången till utbildning kräver nya politiska och praktiska lösningar

TCO:s utbildningsindex, som jämför tillgången till utbildning inom universitet, högskolor och yrkeshögskolor enligt pendlingsavstånd och söktryck i Sveriges kommuner, visar på stora regionala skillnader. I toppen på listan återfinns genomgående kommuner från storstadsregionerna samt kommuner med närhet till medelstora universitet och högskolor. I botten finns de inre delarna av Norrland, många kommuner längs gränsen till Norge, men även orter i Syd- och Mellansverige som Smedjebacken, Västervik och halländska Hylte.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

10 februari, 2020

50 år av att betala sin egen skatt

Den 9 februari var det 50 år sedan riksdagen beslutade om en skattereform som bland annat innebar att var och en blev skattskyldig för sin egen inkomst. Sambeskattningen av gifta makar upphörde. Och gifta kvinnors förvärvsarbete blev i ett slag väldigt mycket mer lönsamt.

Jämställdhet, Skattereform

Ulrika Hagström - Utredare, Arbetsmiljö

20 februari, 2020

Små arbetsgivare behöver extra stöd i arbetsmiljöarbetet

Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump utan är något man behöver jobba med systematiskt. I Sverige har vi en modell där skyddsombud utses och representerar arbetstagarna. Ulrika Hagström, utredare inom arbetsmiljö går igenom det grundläggande kring skyddsombud och regionala skyddsombud.

Arbetsmiljö, Partsmodellen

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 februari, 2020

En frisk debatt om sjukförsäkringen

TCO höll på torsdagen den 20/2 ett seminarium om förslagen i betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Utredare Claes Jansson presenterade förslagen i betänkandet, och Hans Flygare från Lärarförbundet och Linda Wallin från Unionen samtalade om vad förslagen konkret kan innebära för förbundens medlemmar. Därefter var det dags för ledamöter från Socialförsäkringsutskottet att ge sina kommentarer på utredningens förslag. Det var då intressant att se att det fanns en del gemensamma utgångspunkter att bygga vidare på – vilket borgar gott för en konstruktiv debatt framöver i en fråga som är alltför viktig för att käbblas bort.

Trygghetssystem

Samuel Engblom - Samhällspolitisk chef

19 februari, 2020

Algoritmerna, ansvaret och arbetsplatserna

Algoritmernas intåg i arbetslivet väcker stora förhoppningar om bättre beslut, ökad effektivitet och en framtid där människa och maskin kompletterar varandra. Men samtidigt finns det frågor som behöver finna bra och framförallt praktiskt användbara svar. Där har de fackliga organisationerna en viktig uppgift.

Karin Pilsäter - Skattepolitisk expert och utredare

18 februari, 2020

Högt i tak så det räcker i rut!

Riksrevisionens granskning av rutavdraget visar att det långt ifrån är självfinansierande för statskassan. Inget märkligt resultat, få hävdar att det är så. Däremot är rutavdraget en viktig bit i det livspussel många försöker lägga med jobb och ansvar för barn och hem. Därför måste rutavdraget värnas, från förslag som gör det dyrare och minskar legitimiteten.

Ekonomi och tillväxt, Jämställdhet, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

14 februari, 2020

Nytt frihandelsavtal med Vietnam kan stärka fackliga rättigheter

I veckan röstade Europaparlamentet ja till frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam. Rätt använt kan det bli ett viktigt verktyg för bättre arbetsvillkor och stärkt respekt för mänskliga och fackliga rättigheter - och bli ett ytterligare ett bevis på att handel kan bidra till inkluderande tillväxt och hållbar utveckling.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

5 Mars

Torsdag 5 mars 08:30 - 09:30 |

Jämställdhetsfrukost

Internationella kvinnodagen närmar sig. Den 5 mars bjuder TCO in till en jämställdhetsfrukost med två intressanta samtal - om jämställdhet i arbetslivet och jämställdhet i politiken. Frukost serveras från klockan 8:00.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorginisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund