Äntligen en utredning om arbetsskadeförsäkringen

TCObloggar 2016-01-28

Regeringen har idag beslutat om att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen under Ingrid Peterssons ledning. Utredningen ska framförallt fokusera på det faktum att kvinnor har mycket svårare att få misstänkta arbetsskador godkända som arbetsskador, trots att kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron. Utredningen ska också behandla varför antalet ansökningar om livränta sjunker, och se över frågor som rör rehabilitering, indexering av livränta och förtydliga regler kring mobbning som arbetsskada.

Utredningen kommer att få tampas med många svåra och principiellt avgörande frågor för utformningen av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Direktiven till utredningen är också relativt omfattande.

En första mer principiell fråga som utredningen ska behandla är om det generella arbetsskadebegreppet ska kompletteras med stöd för bedömning och beslut om arbetsskada ”av en typ som är vanlig inom andra länders försäkring vid arbetsskada”. Med andra länder avses nog främst Danmark och frågan är om det ska införas någon slags lista över godkända arbetssjukdomar liknande den lista som finns inom den danska arbetsskadeförsäkringen. I den danska listan ingår en rad arbetssjukdomar med olika nivåer av exponering för skadliga faktorer inom arbetet. Tanken är att om man drabbas av en sjukdom som finns på listan, och man så att säga uppfyller kraven på exponering för skadliga faktorer i sitt arbete, ska sjukdomen vara godkänd som arbetsskada och man har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vinsten är tid och utredningsresurser, samtidigt som det blir tydligare för den enskilde.

Samtidigt finns det en risk att den som i sitt arbete drabbas av en sjukdom som inte finns med på listan får det svårare att få sjukdomen godkänd som arbetsskada. I det danska systemet förvaltar en särskild myndighet listan, där även arbetsmarknadens parter är representerade. Denna myndighet kan också avgöra om det föreligger arbetsskada i särskilda fall, och även föra upp nya sjukdomar på listan i takt med att ny kunskap kring samband mellan faktorer och sjukdomar kommer fram.

I den svenska debatten har en så kallad ”dansk lista” föreslagits av Arbetsskadekommissionen, som var en kommission tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring och leddes av den socialdemokratiske riksdagsmannen Björn von Sydow. En fördel med listan är just att när en sjukdom väl har kommit på listan blir det lättare att få ersättning om man drabbas av denne. Och om olika former av psykisk ohälsa, som särskilt drabbas kvinnor, kommer med på listan kan det leda till att det blir lättare för kvinnor att få sjukdomar godkända som arbetsskador.

Avgörande är då vilka sjukdomar som finns på listan och hur det bestäms vilka sjukdomar som ska finnas på listan – och även vilka som är med och bestämmer det. Bakom detta lurar också frågan hur vi ska se på arbetsskador. Förenklat kan man säga att det finns två olika sätt att se på arbetsskador. För det första kan man ha inställningen att arbetsskador är något som finns där ute i verkligheten (ungefär som vi – åtminstone till vardags – tänker om stenar och träd), det gäller bara att ta reda på om en specifik skada hos en förvärvsarbetande är en arbetsskada. Detta kan kallas för en ontologiskt essentialistisk syn på arbetsskador. För det andra kan man ha en mera konstruktivistisk syn (eller pragmatisk syn). Vilka sjukdomar och skador som skall anses vara arbetsskador är inte givet utan något vi själva kan bestämma utifrån vad vi vill göra med arbetsskadebegreppet.

En konstruktivistisk syn är av flera anledningar att föredra framför en essentialistisk syn. Arbetsskadebegreppet inom arbetsskadeförsäkringen bör utformas så att arbetsskadeförsäkringen kan fylla sitt syfte – vilket kan innebär att kraven på fastställande av samband mellan exponering av faktorer och skada för vissa grupper av sjukdomar kan lättas om det finns goda skäl att ändå betrakta dessa sjukdomar som arbetsskador. En dansk lista som bygger på en konstruktivistisk syn på arbetsskador skulle kunna vara en väg för utredningen att undersöka vidare.

En konstruktivistisk syn öppnar också upp för ett inkluderande synsätt när det gäller just psykisk ohälsa och mobbning och arbetsskada. När det gäller ohälsa som kommer av sociala relationer på arbetet, kan det noteras att i dagens arbetsskadeförsäkring (39 Kap., 5 §) slås det explicit fast att:

Som arbetsskada räknas inte skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

I ett arbetsliv där just den psykosociala – eller organisatoriska och sociala arbetsmiljön – blir allt viktigare för hur vi mår på jobbet innebär undantagen i § 5 att ohälsa som orsakas av faktorer som klart är relaterade till vårt arbetsliv inte kan godkännas som arbetsskada. Särskilt mobbning är problematiskt utifrån denna paragraf då mobbning nära nog begreppsligt hör ihop med vantrivsel med arbetskamrater.

Utredningen har fått i uppdrag att se över nuvarande bestämmelse – dock tillsammans med en tydlig markering att arbetsskadebegreppet inte skall utvidgas. Istället skall gränsdragningen mellan arbetsskada och annan skada förtydligas.

En väg som annars skulle kunna prövas av utredningen är att knyta frågan till huruvida en viss skada hos en anställd är att betrakta som arbetsskada till om arbetsgivaren har levt upp till de krav som Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer på arbetsgivarnas arbete med att säkerställa en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder ikraft den 31 mars i år. Om arbetsgivaren har gjort det som förväntas av arbetsgivaren är det inte en arbetsskada, i annat fall skulle skadan betraktas som arbetsskada. Detta är bara en idé – men kanske värd att pröva vidare. I vilket fall som helst behöver undantagen i 5 § ses över.

En annan fråga som är viktig för arbetsskadeförsäkringen är när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. I dagens arbetsskadeförsäkring prövas detta när det kan föreligga rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Rätt till ersättning kan föreligga när arbetsförmågan på grund av arbetsskada är varaktigt nedsatt (dvs minst ett år framåt i tiden) eller den som drabbats kan få rätt till fler dagar med ersättning på fortsättningsnivå inom sjukförsäkringen. Men, som Inspektionen för socialförsäkringen nyligen har visat i en rapport, är det inte lätt att uppfylla varaktighetskravet vilket gör att misstänkta skador inte prövas. Och det gäller särskilt psykisk ohälsa där det både är mycket svårt att bedöma varaktigheten och det kan vara direkt kontraproduktivt att sätta någon slags minsta tid för ohälsans varaktighet. Och när nu den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort försvinner anledningen att pröva arbetsskada på grund av att den försäkrade kan ha rätt till fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå.

Enligt direktiven ska utredningen se över hur det kan förhindras att människor gör en rättsförlust på grund av att det inte prövas om en skada är en arbetsskada. I direktiven diskuteras också att det idag inte finns en given tidpunkt då en prövning om arbetsskada aktualiseras och att många därför inte ansöker om livränta trots att de kanske har rätt till det. Utredningen får dock inte i uppdrag att utreda om en sådan given tidpunkt bör införas, utan hur det kan förhindras att arbetsskadade gör rättsförluster på grund av att de av okunskap om regelverket inte ansöker om arbetsskadelivränta. Inte heller får utredningen i uppdrag att se över varaktighetskravet för prövning av arbetsskada.

TCO – och flera andra organisationer inklusive arbetsskadekommissionen – anser att det behövs någon fast tidsgräns för när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. En sådan gräns skulle innebära att fler ges möjlighet att ansöka om livränta, och det skulle även leda till en ökad kunskap om samband mellanolika slags situationer och faktorer i arbetslivet och ohälsa. Vid en sådan gräns skulle det också kunna bortses från varaktighetskrav för att en misstänkt arbetsskada ska prövas. Vinsten av detta skulle vara bättre kunskap kring arbetsrelaterad ohälsa och därmed underlag för riktade forskningsinsatser och förebyggande arbete lokalt på arbetsplatser. Det skulle också leda till att synliggöra kostnaderna för arbetsrelaterad ohälsa och vad som står at vinna med investeringar i förebyggande åtgärder och en bättre arbetsmiljö.

Det är ingen lätt uppgift som idag har landat på Ingrid Petersson – men det är många som med stort intresse kommer följa utredningen. Vi på TCO hjälper också gärna till med förslag och synpunkter – Sverige är värd en jämställd och fungerande arbetsskadeförsäkring!

Utredare välfärdsfrågor

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Sofia Råsmar - EU-jurist

26 oktober, 2021

Arbetsrättsliga villkor 2.0

För närvarande bereds propositionen om Ett förenklat upphandlingsregelverk i finansutskottet. När ett nytt upphandlingsregelverk skulle genomföras år 2017 var frågan om arbetsrättsliga villkor högaktuell och en majoritet i riksdagen ställde sig då bakom förslaget att införa regler om arbetsrättsliga villkor för upphandlingar över tröskelvärdet.

Arbetsrätt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.