Äntligen en utredning om arbetsskadeförsäkringen

TCObloggar 2016-01-28

Regeringen har idag beslutat om att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen under Ingrid Peterssons ledning. Utredningen ska framförallt fokusera på det faktum att kvinnor har mycket svårare att få misstänkta arbetsskador godkända som arbetsskador, trots att kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron. Utredningen ska också behandla varför antalet ansökningar om livränta sjunker, och se över frågor som rör rehabilitering, indexering av livränta och förtydliga regler kring mobbning som arbetsskada.

Utredningen kommer att få tampas med många svåra och principiellt avgörande frågor för utformningen av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Direktiven till utredningen är också relativt omfattande.

En första mer principiell fråga som utredningen ska behandla är om det generella arbetsskadebegreppet ska kompletteras med stöd för bedömning och beslut om arbetsskada ”av en typ som är vanlig inom andra länders försäkring vid arbetsskada”. Med andra länder avses nog främst Danmark och frågan är om det ska införas någon slags lista över godkända arbetssjukdomar liknande den lista som finns inom den danska arbetsskadeförsäkringen. I den danska listan ingår en rad arbetssjukdomar med olika nivåer av exponering för skadliga faktorer inom arbetet. Tanken är att om man drabbas av en sjukdom som finns på listan, och man så att säga uppfyller kraven på exponering för skadliga faktorer i sitt arbete, ska sjukdomen vara godkänd som arbetsskada och man har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vinsten är tid och utredningsresurser, samtidigt som det blir tydligare för den enskilde.

Samtidigt finns det en risk att den som i sitt arbete drabbas av en sjukdom som inte finns med på listan får det svårare att få sjukdomen godkänd som arbetsskada. I det danska systemet förvaltar en särskild myndighet listan, där även arbetsmarknadens parter är representerade. Denna myndighet kan också avgöra om det föreligger arbetsskada i särskilda fall, och även föra upp nya sjukdomar på listan i takt med att ny kunskap kring samband mellan faktorer och sjukdomar kommer fram.

I den svenska debatten har en så kallad ”dansk lista” föreslagits av Arbetsskadekommissionen, som var en kommission tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring och leddes av den socialdemokratiske riksdagsmannen Björn von Sydow. En fördel med listan är just att när en sjukdom väl har kommit på listan blir det lättare att få ersättning om man drabbas av denne. Och om olika former av psykisk ohälsa, som särskilt drabbas kvinnor, kommer med på listan kan det leda till att det blir lättare för kvinnor att få sjukdomar godkända som arbetsskador.

Avgörande är då vilka sjukdomar som finns på listan och hur det bestäms vilka sjukdomar som ska finnas på listan – och även vilka som är med och bestämmer det. Bakom detta lurar också frågan hur vi ska se på arbetsskador. Förenklat kan man säga att det finns två olika sätt att se på arbetsskador. För det första kan man ha inställningen att arbetsskador är något som finns där ute i verkligheten (ungefär som vi – åtminstone till vardags – tänker om stenar och träd), det gäller bara att ta reda på om en specifik skada hos en förvärvsarbetande är en arbetsskada. Detta kan kallas för en ontologiskt essentialistisk syn på arbetsskador. För det andra kan man ha en mera konstruktivistisk syn (eller pragmatisk syn). Vilka sjukdomar och skador som skall anses vara arbetsskador är inte givet utan något vi själva kan bestämma utifrån vad vi vill göra med arbetsskadebegreppet.

En konstruktivistisk syn är av flera anledningar att föredra framför en essentialistisk syn. Arbetsskadebegreppet inom arbetsskadeförsäkringen bör utformas så att arbetsskadeförsäkringen kan fylla sitt syfte – vilket kan innebär att kraven på fastställande av samband mellan exponering av faktorer och skada för vissa grupper av sjukdomar kan lättas om det finns goda skäl att ändå betrakta dessa sjukdomar som arbetsskador. En dansk lista som bygger på en konstruktivistisk syn på arbetsskador skulle kunna vara en väg för utredningen att undersöka vidare.

En konstruktivistisk syn öppnar också upp för ett inkluderande synsätt när det gäller just psykisk ohälsa och mobbning och arbetsskada. När det gäller ohälsa som kommer av sociala relationer på arbetet, kan det noteras att i dagens arbetsskadeförsäkring (39 Kap., 5 §) slås det explicit fast att:

Som arbetsskada räknas inte skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

I ett arbetsliv där just den psykosociala – eller organisatoriska och sociala arbetsmiljön – blir allt viktigare för hur vi mår på jobbet innebär undantagen i § 5 att ohälsa som orsakas av faktorer som klart är relaterade till vårt arbetsliv inte kan godkännas som arbetsskada. Särskilt mobbning är problematiskt utifrån denna paragraf då mobbning nära nog begreppsligt hör ihop med vantrivsel med arbetskamrater.

Utredningen har fått i uppdrag att se över nuvarande bestämmelse – dock tillsammans med en tydlig markering att arbetsskadebegreppet inte skall utvidgas. Istället skall gränsdragningen mellan arbetsskada och annan skada förtydligas.

En väg som annars skulle kunna prövas av utredningen är att knyta frågan till huruvida en viss skada hos en anställd är att betrakta som arbetsskada till om arbetsgivaren har levt upp till de krav som Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer på arbetsgivarnas arbete med att säkerställa en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder ikraft den 31 mars i år. Om arbetsgivaren har gjort det som förväntas av arbetsgivaren är det inte en arbetsskada, i annat fall skulle skadan betraktas som arbetsskada. Detta är bara en idé – men kanske värd att pröva vidare. I vilket fall som helst behöver undantagen i 5 § ses över.

En annan fråga som är viktig för arbetsskadeförsäkringen är när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. I dagens arbetsskadeförsäkring prövas detta när det kan föreligga rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Rätt till ersättning kan föreligga när arbetsförmågan på grund av arbetsskada är varaktigt nedsatt (dvs minst ett år framåt i tiden) eller den som drabbats kan få rätt till fler dagar med ersättning på fortsättningsnivå inom sjukförsäkringen. Men, som Inspektionen för socialförsäkringen nyligen har visat i en rapport, är det inte lätt att uppfylla varaktighetskravet vilket gör att misstänkta skador inte prövas. Och det gäller särskilt psykisk ohälsa där det både är mycket svårt att bedöma varaktigheten och det kan vara direkt kontraproduktivt att sätta någon slags minsta tid för ohälsans varaktighet. Och när nu den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort försvinner anledningen att pröva arbetsskada på grund av att den försäkrade kan ha rätt till fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå.

Enligt direktiven ska utredningen se över hur det kan förhindras att människor gör en rättsförlust på grund av att det inte prövas om en skada är en arbetsskada. I direktiven diskuteras också att det idag inte finns en given tidpunkt då en prövning om arbetsskada aktualiseras och att många därför inte ansöker om livränta trots att de kanske har rätt till det. Utredningen får dock inte i uppdrag att utreda om en sådan given tidpunkt bör införas, utan hur det kan förhindras att arbetsskadade gör rättsförluster på grund av att de av okunskap om regelverket inte ansöker om arbetsskadelivränta. Inte heller får utredningen i uppdrag att se över varaktighetskravet för prövning av arbetsskada.

TCO – och flera andra organisationer inklusive arbetsskadekommissionen – anser att det behövs någon fast tidsgräns för när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. En sådan gräns skulle innebära att fler ges möjlighet att ansöka om livränta, och det skulle även leda till en ökad kunskap om samband mellanolika slags situationer och faktorer i arbetslivet och ohälsa. Vid en sådan gräns skulle det också kunna bortses från varaktighetskrav för att en misstänkt arbetsskada ska prövas. Vinsten av detta skulle vara bättre kunskap kring arbetsrelaterad ohälsa och därmed underlag för riktade forskningsinsatser och förebyggande arbete lokalt på arbetsplatser. Det skulle också leda till att synliggöra kostnaderna för arbetsrelaterad ohälsa och vad som står at vinna med investeringar i förebyggande åtgärder och en bättre arbetsmiljö.

Det är ingen lätt uppgift som idag har landat på Ingrid Petersson – men det är många som med stort intresse kommer följa utredningen. Vi på TCO hjälper också gärna till med förslag och synpunkter – Sverige är värd en jämställd och fungerande arbetsskadeförsäkring!

Utredare välfärdsfrågor

Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

Läs mer här

Vi behöver en ny skattereform bland annat för utjämningssystemet

Med bara månader kvar till valet är det dags för politiker att sätta frågan om att reformera det kommunala utjämningssystemet högt upp på agendan för att hela Sverige ska leva. Vi behöver en ny skattereform.

Läs mer här

Arbetstidsgapet mellan kvinnor och män måste minska

För att minska inkomstskillnaderna mellan könen och närma oss ekonomisk jämställdhet behöver arbetstidsgapet mellan kvinnor och män minska. En viktig del för att nå dit är att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten. I den här rapporten går vi igenom TCO:s förslag.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund