Äntligen en utredning om arbetsskadeförsäkringen

TCObloggar 2016-01-28

Regeringen har idag beslutat om att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen under Ingrid Peterssons ledning. Utredningen ska framförallt fokusera på det faktum att kvinnor har mycket svårare att få misstänkta arbetsskador godkända som arbetsskador, trots att kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron. Utredningen ska också behandla varför antalet ansökningar om livränta sjunker, och se över frågor som rör rehabilitering, indexering av livränta och förtydliga regler kring mobbning som arbetsskada.

Utredningen kommer att få tampas med många svåra och principiellt avgörande frågor för utformningen av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Direktiven till utredningen är också relativt omfattande.

En första mer principiell fråga som utredningen ska behandla är om det generella arbetsskadebegreppet ska kompletteras med stöd för bedömning och beslut om arbetsskada ”av en typ som är vanlig inom andra länders försäkring vid arbetsskada”. Med andra länder avses nog främst Danmark och frågan är om det ska införas någon slags lista över godkända arbetssjukdomar liknande den lista som finns inom den danska arbetsskadeförsäkringen. I den danska listan ingår en rad arbetssjukdomar med olika nivåer av exponering för skadliga faktorer inom arbetet. Tanken är att om man drabbas av en sjukdom som finns på listan, och man så att säga uppfyller kraven på exponering för skadliga faktorer i sitt arbete, ska sjukdomen vara godkänd som arbetsskada och man har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vinsten är tid och utredningsresurser, samtidigt som det blir tydligare för den enskilde.

Samtidigt finns det en risk att den som i sitt arbete drabbas av en sjukdom som inte finns med på listan får det svårare att få sjukdomen godkänd som arbetsskada. I det danska systemet förvaltar en särskild myndighet listan, där även arbetsmarknadens parter är representerade. Denna myndighet kan också avgöra om det föreligger arbetsskada i särskilda fall, och även föra upp nya sjukdomar på listan i takt med att ny kunskap kring samband mellan faktorer och sjukdomar kommer fram.

I den svenska debatten har en så kallad ”dansk lista” föreslagits av Arbetsskadekommissionen, som var en kommission tillsatt av branschorganisationen Svensk Försäkring och leddes av den socialdemokratiske riksdagsmannen Björn von Sydow. En fördel med listan är just att när en sjukdom väl har kommit på listan blir det lättare att få ersättning om man drabbas av denne. Och om olika former av psykisk ohälsa, som särskilt drabbas kvinnor, kommer med på listan kan det leda till att det blir lättare för kvinnor att få sjukdomar godkända som arbetsskador.

Avgörande är då vilka sjukdomar som finns på listan och hur det bestäms vilka sjukdomar som ska finnas på listan – och även vilka som är med och bestämmer det. Bakom detta lurar också frågan hur vi ska se på arbetsskador. Förenklat kan man säga att det finns två olika sätt att se på arbetsskador. För det första kan man ha inställningen att arbetsskador är något som finns där ute i verkligheten (ungefär som vi – åtminstone till vardags – tänker om stenar och träd), det gäller bara att ta reda på om en specifik skada hos en förvärvsarbetande är en arbetsskada. Detta kan kallas för en ontologiskt essentialistisk syn på arbetsskador. För det andra kan man ha en mera konstruktivistisk syn (eller pragmatisk syn). Vilka sjukdomar och skador som skall anses vara arbetsskador är inte givet utan något vi själva kan bestämma utifrån vad vi vill göra med arbetsskadebegreppet.

En konstruktivistisk syn är av flera anledningar att föredra framför en essentialistisk syn. Arbetsskadebegreppet inom arbetsskadeförsäkringen bör utformas så att arbetsskadeförsäkringen kan fylla sitt syfte – vilket kan innebär att kraven på fastställande av samband mellan exponering av faktorer och skada för vissa grupper av sjukdomar kan lättas om det finns goda skäl att ändå betrakta dessa sjukdomar som arbetsskador. En dansk lista som bygger på en konstruktivistisk syn på arbetsskador skulle kunna vara en väg för utredningen att undersöka vidare.

En konstruktivistisk syn öppnar också upp för ett inkluderande synsätt när det gäller just psykisk ohälsa och mobbning och arbetsskada. När det gäller ohälsa som kommer av sociala relationer på arbetet, kan det noteras att i dagens arbetsskadeförsäkring (39 Kap., 5 §) slås det explicit fast att:

Som arbetsskada räknas inte skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

I ett arbetsliv där just den psykosociala – eller organisatoriska och sociala arbetsmiljön – blir allt viktigare för hur vi mår på jobbet innebär undantagen i § 5 att ohälsa som orsakas av faktorer som klart är relaterade till vårt arbetsliv inte kan godkännas som arbetsskada. Särskilt mobbning är problematiskt utifrån denna paragraf då mobbning nära nog begreppsligt hör ihop med vantrivsel med arbetskamrater.

Utredningen har fått i uppdrag att se över nuvarande bestämmelse – dock tillsammans med en tydlig markering att arbetsskadebegreppet inte skall utvidgas. Istället skall gränsdragningen mellan arbetsskada och annan skada förtydligas.

En väg som annars skulle kunna prövas av utredningen är att knyta frågan till huruvida en viss skada hos en anställd är att betrakta som arbetsskada till om arbetsgivaren har levt upp till de krav som Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer på arbetsgivarnas arbete med att säkerställa en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder ikraft den 31 mars i år. Om arbetsgivaren har gjort det som förväntas av arbetsgivaren är det inte en arbetsskada, i annat fall skulle skadan betraktas som arbetsskada. Detta är bara en idé – men kanske värd att pröva vidare. I vilket fall som helst behöver undantagen i 5 § ses över.

En annan fråga som är viktig för arbetsskadeförsäkringen är när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. I dagens arbetsskadeförsäkring prövas detta när det kan föreligga rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Rätt till ersättning kan föreligga när arbetsförmågan på grund av arbetsskada är varaktigt nedsatt (dvs minst ett år framåt i tiden) eller den som drabbats kan få rätt till fler dagar med ersättning på fortsättningsnivå inom sjukförsäkringen. Men, som Inspektionen för socialförsäkringen nyligen har visat i en rapport, är det inte lätt att uppfylla varaktighetskravet vilket gör att misstänkta skador inte prövas. Och det gäller särskilt psykisk ohälsa där det både är mycket svårt att bedöma varaktigheten och det kan vara direkt kontraproduktivt att sätta någon slags minsta tid för ohälsans varaktighet. Och när nu den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort försvinner anledningen att pröva arbetsskada på grund av att den försäkrade kan ha rätt till fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå.

Enligt direktiven ska utredningen se över hur det kan förhindras att människor gör en rättsförlust på grund av att det inte prövas om en skada är en arbetsskada. I direktiven diskuteras också att det idag inte finns en given tidpunkt då en prövning om arbetsskada aktualiseras och att många därför inte ansöker om livränta trots att de kanske har rätt till det. Utredningen får dock inte i uppdrag att utreda om en sådan given tidpunkt bör införas, utan hur det kan förhindras att arbetsskadade gör rättsförluster på grund av att de av okunskap om regelverket inte ansöker om arbetsskadelivränta. Inte heller får utredningen i uppdrag att se över varaktighetskravet för prövning av arbetsskada.

TCO – och flera andra organisationer inklusive arbetsskadekommissionen – anser att det behövs någon fast tidsgräns för när det skall prövas om en skada är en arbetsskada. En sådan gräns skulle innebära att fler ges möjlighet att ansöka om livränta, och det skulle även leda till en ökad kunskap om samband mellanolika slags situationer och faktorer i arbetslivet och ohälsa. Vid en sådan gräns skulle det också kunna bortses från varaktighetskrav för att en misstänkt arbetsskada ska prövas. Vinsten av detta skulle vara bättre kunskap kring arbetsrelaterad ohälsa och därmed underlag för riktade forskningsinsatser och förebyggande arbete lokalt på arbetsplatser. Det skulle också leda till att synliggöra kostnaderna för arbetsrelaterad ohälsa och vad som står at vinna med investeringar i förebyggande åtgärder och en bättre arbetsmiljö.

Det är ingen lätt uppgift som idag har landat på Ingrid Petersson – men det är många som med stort intresse kommer följa utredningen. Vi på TCO hjälper också gärna till med förslag och synpunkter – Sverige är värd en jämställd och fungerande arbetsskadeförsäkring!

Utredare välfärdsfrågor

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Läs mer här.

Debatt

Regeringen måste säkra ekonomisk trygghet för egenföretagare

Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

Hot och våld mot tjänstemän hotar demokratin

Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.

Debatt

Sjukskrivna i välfärden får inte nog hjälp att komma tillbaka till jobbet

Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

Ny rapport: En urholkad a-kassa slår mot hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 april, 2022

Ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av sitt jobb

Arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. För att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. För att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken inom välfärden. För att alla som vill ska kunna arbeta heltid med hälsan i behåll, och för att alla ska ges möjlighet till ett tryggt, hållbart och utvecklande arbetsliv ända fram till pensionen.

Arbetsmiljö

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

09 maj, 2022

En renässans för fredsprojektet

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.​

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

11 april, 2022

Det behöver löna sig att arbeta för sin pension

Inför den kommande vårpropositionen den 19 april har TCO ett antal förslag vad gäller pensionen. Det handlar om långsiktiga lösningar för ett hållbart arbetsliv och en höjning av pensionsrätt och pensionsavgift med bevarande av autonomi och åtskillnad från statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 april, 2022

Vårbudget 2022 – i kristid

När osäkerheten är stor såväl om säkerhetsläge som ekonomisk utveckling är det viktigt att stärka vår motståndskraft. Sverige behöver rustas för omställning och utveckling. Det är nödvändigt för kompetensförsörjningen av ett växande näringsliv och välfärdens tjänster, och behöver ske såväl som stärkt försvar och säkerhet. Det vill TCO skicka med partierna nu när vårpropositionen är på intågande.

Ekonomi och tillväxt, EU, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

28 mars, 2022

Klimatomställning och jämställdhet i fokus på FN:s kvinnokommissions toppmöte

Den 25 mars avslutades det årliga två veckor långa internationella toppmötet med FN:s kvinnokommission CSW66 (den 66:e sessionen av Commission on the Status of Women). TCO:s Åsa Forsell har deltagit och skriver om några lärdomar och insikter från mötet.

Internationellt, Jämställdhet

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

24 mars, 2022

Ett pärlband av propositioner om kompetensförsörjning

Den 22 mars var sista dagen för regeringen att lämna de propositioner som riksdagen ska behandla innan riksmötets avslutande vilket innebar att mängden pressmeddelanden från Regeringskansliet nådde rekordnivåer.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.