Kan problemet vara lösningen?

TCObloggar 2015-03-06

Juncker

"Europa har inget problem med bristande social dialog. Snarare har Europa ett problem med sin konkurrenskraft och för höga arbetskraftskostnader.”

”Det är ingen slump att de ekonomiskt mest framgångsrika länderna även har den mest utvecklade sociala dialogen. Det visar t.ex. de nordiska länderna med sina starka parter och sina framgångsrika kollektivavtalssystem.”

Dessa båda citat härstammar från ett möte i den tvärsektoriella Sociala dialog-kommittén i slutet av februari 2015. Det bör inte vara svårt att gissa vilket citat som kan tilldelas arbetsgivarsidan och vilket den fackliga sidan står för.

Men det som kan vara svårare att förstå är hur man har hamnat i ett läge där det inte riktigt finns en gemensam drivkraft bland parterna för att samarbeta på riktigt för att få Europa ur krisen. Varför har facket och arbetsgivarna efter flera månaders förhandling fortfarande inte kunnat komma överens om ett tvåårigt arbetsprogram inom den sociala dialogen som skulle kunna lägga fram en konkret dagordning för ett partssamarbete på EU-nivå? Varför får parterna ingen draghjälp från EU-kommissionen utan istället ett förkastande av ett färdigförhandlat avtal inom frisörbranschen som parterna själva kom överens om?

Ett grundläggande problem är såklart att man inte kan bygga ett slott på lerig mark. Det som inte fungerar nationellt kan bli svårt att fungera på EU-nivå – och vice versa. Samtidigt kan det vara svårt att skapa tillit där den aldrig har funnits. Och hur förhandlar man om det inte finns någon att förhandla med?

De polska arbetsgivarna deltar mer eller mindre aktivt i Business Europes arbete, vilket förstås är bra. Problemet är bara att organisationen inte är särskilt intresserad av att tillämpa de europeiska lärdomarna i sitt hemland. Det leder till en situation där social dialog i Polen inte är mycket mer än fina ord. Inte heller har den polska regeringen visat ett särskilt stort intresse av att involvera parterna i att skapa hållbara lösningar för den polska arbetsmarknaden.

Problem finns på bägge sidor av bordet. Hur kan facken i Baltikum upprätthålla en trovärdig social dialog när den fackliga organisationsgraden ligger kring 10 % och kollektivavtalstäckningen inte mycket högre än så? Hur kan man återuppbygga en fungerande arbetsmarknad i krisländerna såsom Grekland och Portugal när man (även från kommissionens sida) har slagit sönder kollektivavtalssystemet och unilateralt sänkt de lagstadgade minimilönerna i den offentliga sektorn med över 30 %?

Nu mer än någonsin behöver vi vända blad och det har även EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker insett.  Enligt hans önskemål ordnade EU-kommissionen den 5 mars en konferens på hög nivå som skulle ändra allt, en nystart för den sociala dialogen helt enkelt.

Många fina ord fyllde mötesrummet när den ansvarige kommissionären Dombrovskis träffade över 400 representanter från både fack och arbetsgivare. Både Dombrovskis och hans kommissionärskollega Thyssen försäkrade att kommissionen förstår vikten av den sociala dialogen och dess betydelse för Europas samhällen och konkurrenskraft.

Konkret vill kommissionen se till att parterna får en starkare roll i den ekonomiska styrningen i Europa. Bland annat vill kommissionen underlätta för parterna att ge synpunkter på den årliga tillväxtöversikten. Kommissionen har även byggt om den europeiska planeringsterminen för att inkludera parterna på ett bättre sätt. Med detta vill kommissionen säkerställa att parterna har tillräckligt med tid att ge synpunkter till de landrapporter som släpptes i slutet av februari. Men räcker dessa mer eller mindre tekniska ändringar för att skapa en nystart i den sociala dialogen?

Istället kvarstår flera frågetecken. Ett tydligt budskap från parterna var att kommissionen måste börja tänka annorlunda om man vill ge parterna ansvar på riktigt. Varför likställs arbetsmarknadens parter med flera hundra andra organisationer och privatpersoner när det gäller den öppna konsultationen om arbetstidsdirektivet? Varför ifrågasätter kommissionen den partsautonomin genom att rekommendera att krisländerna ska åsidosätta kollektivavtal som tillväxthämmande?  Hur kommer kommissionen att samarbeta med parterna när det gäller regelförenklingsarbetet?

Förtroende och tillit bland arbetsgivare och facket skapas inte över natt. Lösningen på den krisande sociala dialogen är helt enkelt - mer social dialog. Men för att inte hamna i en monolog, behövs det starka och representativa parter som är tror på att en gemensam kaka kan vara större en två små enskilda kakor. Att ett genuint samarbete på arbetsmarknaden kan vara en win-win för bägge sidor.

Problemet är att i många delar av Europa så är parterna inte starka och representativa.

Det kan vara lätt för oss i Sverige att påminna om vikten av starka parter på arbetsmarknaden - någonting som kan ses som självklart för oss men bara en dröm för många länder i östra och södra Europa. Utan att låta som en nordisk besserwisser så har Sverige och resten av Norden dock visat att den sociala dialogen är rätt väg att gå och att den kan leverera – både för arbetstagarna via trygga jobb och bättre anställningsvillkor och för arbetsgivare via konkurrenskraft och flexibilitet.

Vi behöver mer tillit och framtidstro, mer ärlighet och starkare nerver och sittmuskler - helt enkelt därför att det inte finns någon annan väg framåt. Men i många delar av Europa behöver parterna draghjälp. Den 5 mars var ett bra startskott och visade på att det finns en god vilja från kommissionens sida.  Om Juncker menar allvar med att han vill vara ordförande för den sociala dialogen så är det ett gyllene läge nu att verkställa de fina tankarna och att lyssna på fack och arbetsgivare och engagera dem i sitt arbete - på riktigt.

Internationell sekreterare

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund