Kompetenslinje för bättre jobbhopping

TCObloggar 2015-11-18

En del av arbetsmarknaden går som tåget. På en annan del går det trögare. Personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har i regel små problem. De flesta tas om hand av parternas omställningsorganisationer om man skulle hamna i omställningsläge eller övertalighet. Få går ut i öppen arbetslöshet. Unga människor, som vanligtvis inte har en tillsvidareanställning, hamnar visserligen ofta i arbetslöshet. Men jobbchanserna för unga med minst gymnasieutbildning är goda och arbetslöshetsperioderna blir därför korta.

Kontrasten mot den andra delen av arbetsmarknaden är tydlig. De så kallade utsatta grupperna - ett uttryck som jag ogillar - får det allt svårare. Det gäller de som är funktionshindrade, lågutbildade och - inte minst - de som är födda utanför Europa. Arbetslösheten bland dessa grupper är mycket hög och - vad värre är - den övergår allt oftare i långtidsarbetslöshet. Många har helt enkelt aldrig kommit in på arbetsmarknaden på ett första jobb.

Att den statliga arbetsmarknadspolitiken har kommit att fokusera på de utsatta grupperna är inte märkligt med tanke på de stora problemen. En outtalad arbetsfördelning har etablerats, där Arbetsförmedlingens sköter de svåra fallen medan arbetsmarknadens parter, på grundval av omställningsavtalen, sköter omställningen för de som har jobb. Det är en rimlig ordning idag, men bär knappast för morgondagen.

Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste i framtiden kunna erbjuda relevanta insatser även för de välutbildade som blir arbetslösa. Det finns nämligen anledning att anta att den gruppen kommer att öka. Det finns tre skäl för det.

För det första så ökar andelen utbildade som andel av befolkningen i arbetsför ålder. 1990 hade tio procent av åldersgruppen 20-64 år en eftergymnasial utbildning som var längre än tre år. 2013 hade andelen ökat till 22 procent. Idag har nästan hälften av den åldersgruppen en kortare eller längre gymnasieutbildning. Det finns ingen anledning att tro att andelen välutbildade kommer att minska. Bakom utvecklingen ligger ökade kunskapskrav i produktionen.

För det andra finns det skäl att anta att omvandlingen av industri- och tjänsteverksamheter kommer att gå allt fortare och slå igenom på bredare front. En del kallar det digitalisering, automatisering och robotisering och hanterar fenomenet som om det plötsligt dök upp i våras. I själva verket har utvecklingen pågått under lång tid. Det nya är omfattningen, hastigheten och att nya sektorer av produktionen påverkas. Ambivalensen kring fenomenet skriver min kollega Kristina Lovén Seldén intressant om här.

För det tredje så finns en gräns för hur mycket av omställningen som omställningsorganisationerna kommer att klara av på ett lyckosamt sätt. När allt fler välutbildade hamnar i omställningsläge allt oftare så måste insatserna öka. Det ställer ökade krav på finansieringen av verksamheten, en finansiering som ytterst hämtas från arbetstagarnas löneutrymme. Den höjning av taket i a-kassan som skedde tidigare i höstas innebär att statsmakten återtar en del av kostnaderna för omställning. Det kommer dock inte att räcka på sikt, eftersom lönerna ökar kontinuerligt. Till det kommer önskemål om att omställningsinsatser skall kunna erbjudas även till sjukskriva, inom ramen för återgång till arbete. Med nuvarande utveckling av sjukfrånvaron innebär det ytterligare utmaningar och finansieringsbehov.

Det finns således goda skäl att anta att den allt snabbare omställningen på arbetsmarknaden kommer att ge ett ökat inflöde av välutbildade till den statliga arbetsmarknadspolitiken. Idag är det uppenbart att Arbetsförmedlingen inte ser det som en uppgift att svara för omställningsinsatser för dessa grupper. Få av TCO:s medlemsförbund ser Arbetsförmedlingen som en relevant aktör för de medlemmar som blivit arbetslösa. Arbetsförmedlingen är den svaga länken i den kedja som gör jobbhoppingen möjlig.

Det duger idag, men inte i morgon. För att bli en relevant aktör för välutbildade i omställningsläge måste den statliga arbetsmarknadspolitiken få ett kompetens- och utbildningsfokus. En redovisningsekonom som blivit utdigitaliserad ska inte erbjudas en praktikplats som redovisningsekonom, utan en kompletterande eftergymnasial utbildning som möjliggör mer avancerade arbetsuppgifter.

Men det finns uppenbara problem med att få till stånd detta i dag. Arbetsmarknadspolitiken fungerar inte särskilt väl med framförallt den högre utbildningen. Lärosätena är hårt trängda och ges inte tillräckliga incitament att utveckla kurser som svarar upp mot omställningsbehoven. Många yrkesverksamma kunde tidigare läsa kortare kurser på halvfart och kvällstid. Dessa kurser får ofta stryka på foten som en konsekvens av främst resurstilldelningssystemet. Till en del gäller det att utforma lämpliga regler för denna uppgift, till exempel när det gäller uppdragsutbildningar. Vidare är det svårt att med nuvarande regler för studiefinansiering och arbetslöshetsersättningar få till stånd en situation där det är reellt möjligt för arbetslösa välutbildade att kompetensutveckla sig.

Framtidsagendan för arbetsmarknadspolitiken rymmer alltså åtskilligt. Det centrala är att den bygger på en kompetenslinje. Utifrån det är uppgiften att utforma lämpliga regler för de olika verksamheter och system som är involverade och driva fram samverkan mellan aktörer på arbetsmarknaden, inom arbetsmarknadspolitiken och inom utbildningspolitiken.

A-kasseexpert

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund