Lite i skymundan av den uppskruvade debatten om lägre ingångslöner för nyanlända pågår en utveckling på den svenska arbetsmarknaden som kan få betydande konsekvenser. Trots ett ännu relativt knapphändigt forskningsläge så tyder aktuella studier på en förhållandevis omfattande polarisering av arbetsmarknaden under 2000-talet. Fenomenet brukar i ord beskrivas som framväxten av en kärna av arbetstagare, med hyggliga löner, tillsvidareanställningar och bra arbetsvillkor, och en motsvarande periferi av arbetskraft med lägre löner, visstidsanställningar och sämre arbetsvillkor.
Genom empiriska studier börjar konturerna klarna . Långtidsutredningen 2015, se diagrammet, visar hur antalet anställda i olika lönelägen har förändrats mellan 2001 och 2013. Det har skett en ganska kraftig ökning av jobben i de lägre lönelägena (kvintil 1-2) och i de högre lönelägena, särskilt kvintil fem. Jobben i mellanskikten har däremot minskat.
Mycket tyder på att den tekniska utvecklingen, digitalisering och robotisering, driver utvecklingen. Höglönejobbens innehåll är kopplat till abstrakta arbetsuppgifter som svårligen kan automatiseras. Låglönejobben handlar om service och manuellt arbete som likaledes inte kan skötas av datorer. Jobben i mellanskikten innehåller sådana rutiner och repetativa moment, att de kan ersättas av datorer och robotar. Det är digitaliseringen av dessa jobb som vi bara sett inledningen av, menar en del framtidstänkare.
Polariseringen med avseende på löneläge har en parallell i polariseringen med avseende på kvalifikationskrav under 2000-talet. Jobben som kräver längre eftergymnasial utbildning har ökat som andel, liksom jobben med inga eller få utbildningskrav. Det kan förvåna, men faktum är att jobb som kräver gymnasiekompetens eller kortare högskoleutbildning har minskat sin andel av alla jobb. Men utvecklingen är långt ifrån entydig. Mest uppenbart är att höglönejobb med höga kvalifikationskrav ökat. Det gäller t ex ingenjörer, IT-specialister och jurister. Bland låglönejobben har servicejobb med låga kvalifikationskrav ökat, men även vård- och omsorgsjobb som kräver utbildning. En del servicejobb som tidigare fanns i offentlig verksamhet har flyttats till privatsektorn.
Motsatsen till polarisering är i detta sammanhang uppgradering (eller, teoretiskt sett, nedgradering). Då rör sig hela gruppen arbetstagare gradvis i riktning mot ett högre löneläge. Andelen låglönejobb minskar och andelen höglönejobb ökar. I någon mån är detta tanken bakom den svenska modellen, där ett relativt högt löneläge sätter ett omvandlingstryck på företagen som i sin tur svarar med att strukturrationalisera verksamheten så att den kan bära såväl vinstkrav som högre löneläge.
Man kan fråga sig om den polarisering som vi ser omöjliggör en rörelse av vår arbetsmarknad i riktning mot högre värdeskapande i alla segment av denna? Långtidsutredningen noterar två intressanta fenomen i en jämförande analys; kvinnor i offentlig verksamhet uppgraderas snarare än polariseras. Män i offentlig sektor polariseras däremot liksom både män och kvinnor i privatsektorn. Likaså är uppgraderingen av arbetstagare födda i de nordiska länderna ganska tydlig, under det att arbetstagare födda utanför Norden polariseras. En gemensam förklaring kan vara skillnader i utbildningsnivå. Det skulle i så fall antyda att vår arbetsmarknad fortfarande klarar att flytta hela grupper av arbetstagare mot högre lönelägen, givet att de har tillräckliga kvalifikationer. Det i sin tur borde vara ett argument i den pågående debatten om ingångslöner för nyanlända. Klarar vi etableringen på arbetsmarknaden genom uppgradering, det vill säga utbildning och ökade färdigheter, ser jag detta som önskvärt. Andra tycker annorlunda och i botten finns givetvis frågan om vad som de facto styr utvecklingen på arbetsmarknaden. Men om utvecklingen går att påverka i olika riktningar ser jag få skäl till att fortsatt polarisering, genom tillväxt av låglönegrupper, skulle vara den önskvärda vägen att gå. Att genom löneläget hålla omvandlingstrycket uppe bör vara en angelägenhet för både fack och arbetsgivare. Kakan som ska delas i löner och vinster blir större och så mycket enklare att dela.
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
