Fega inte ur om a-kassan

TCObloggar 2014-05-02

Det blev uppenbart när oppositionspartierna presenterade sina vårbudgetar att alliansens gillrade fälla - arbetslinjen mot bidragslinjen - lyckats väl. Inget oppositionsparti  var särskilt benäget att redovisa hur mycket man vill satsa på en förbättrad arbetslöshetsförsäkring. Då ställs man snabbt ut som bidragskramare. Det är en förenklad politisk retorik som skymmer de faktiska förhållandena, kan jag tycka.

Jag har debatterat med alliansföreträdare vars grundläggande argument är att det saknas en koppling mellan vad man betalar i avgift och vad man får ut. Därför påstås a-kassan vara ett bidrag. Jag brukar invända med en parallell i pedagogiskt syfte. Under de tolv år som jag har bott i mitt radhus har jag betalat ungefär 35 000 kronor i husförsäkringspremier. Skulle huset brinna ned får jag förhoppningsvis flera miljoner kronor i ersättning från försäkringsbolaget. Ingen koppling mellan avgift och ersättning med andra ord. Det är själva tanken med en försäkring, att många betalar ofta och lite och att de som råkar illa ut får ersättning för skadan under förutsättning av man är berättigad till sådan. Man är t ex inte berättigad till ersättning om man själv sätter fyr på kåken, liksom man givetvis inte kan påräkna a-kassa om man förorsakar sin egen arbetslöshet. Att försäkringen betalar ut ersättning för skadan samtidigt som man har rimliga kvalifikationsregler och en effektiv kontrollfunktion är centralt för såväl hus- och arbetslöshetsförsäkringar.

På ett sätt är dock a-kassan ett bidrag men inte till de arbetslösa utan till några andra, oklart vem. Det handlar om a-kassans finansiering. Jag har gått igenom statens inkomster och utgifter i a-kassesystemet under alliansens regeringstid. Det visar sig att staten har tagit in sammanlagt drygt 93 miljarder kronor mer än man har betalat ut.

År             Överskott/underskott, mdr kr

2007        28,0

2008        14,2

2009        -0,2

2010         22,9

2011          8,9

2012          9,2

2013        10,3

2014          8,5

Källa: Statens årsredovisning (2007-2012), Ekonomistyrningsverket (2013), budgetproposition för 2014

Bara under ett år, 2009, gick systemet med ett litet underskott. I övrigt har överfinansieringen uppgått till minst cirka 10 miljarder kronor varje år, inte sällan betydligt mer än så.

Finansieringen är reglerad i lagar och förordningar. Inkomsterna kommer från två källor; en arbetsgivaravgift (arbetsmarknadsavgiften) som räknas av från arbetstagarnas löneutrymme under arbetsgivarparollen "allt skall räknas" och ett finansieringsbidrag från a-kassorna. Det senare kommer från a-kassemedlemmarnas medlemsavgifter. Sammantaget betalar alltså arbetstagarna in försäkringspremien till staten som en kollektiv del och en individuell del.

De utgifter som bekostas är arbetslöshetsersättning till de arbetslösa, aktivitetsstöd för de som är i åtgärder och garantier, ersättning från den statliga lönegaranti som utgår när företag går i konkurs samt avsättning till statlig pension för dessa tre ersättningar.

Så här har det varit sedan förslagen i Arbom-utredningen infördes under 1990-talet. Tanken var att kostnaderna för arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiken inte skulle belasta statsbudgeten. Men tanken var definitivt inte att arbetstagarnas trygghetssystem skulle användas som kassako för allehanda andra ändamål, så som har blivit fallet under en tid tillbaka.

Det rimliga är att återgå till grundtanken i finansieringsmodellen. Arbetstagarna bidrar kollektivt och individuellt till trygghetssystemen på arbetsmarknaden. De pengar som staten plockar ut skall återföras till dessa system. Att regeringen inte är inne på den linjen visas av att överfinansieringen för innevarande år förväntas bli över åtta miljarder kronor. Detta trots att en särskild intäktspost, den så kallade arbetslöshetsavgiften, avskaffades från den 1 januari i år.

Sammanfattningsvis

  • Är a-kassan ett bidrag? Nej, det är en försäkringsersättning för den inkomstförlust som uppstår vid arbetslöshet. Försäkringen har hyggligt utformade kvalifikationsregler och kontrollfunktioner. Den stora svagheten idag är den låga ersättningen
  • Finns det pengar till en förstärkning av ersättningen? Ja, om man återgår till grundtanken i finansieringen.
  •  

     

    A-kasseexpert

    Eva Nordmark omvald till ordförande för TCO

    – Jag är oerhört glad och tacksam för förtroendet att fortsätta leda TCO.

    Läs mer

    Är du nyfiken på vad EU betyder för svensk ekonomi?

    Svensk ekonomi är beroende av EU. Värdet av vår export av varor och tjänster utgör och står för halva vår BNP-tillväxt och 70 procent av exporten går till EU:s inre marknad

    Läs mer

    Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden?

    Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

    Läs mer

    img description

    #tcosverige

    Följ oss på Instagram

    img description
    img description
    img description
    img description
    img description
    image description
    Följ oss på instagram

    Hitta ditt fackförbund

    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund