Fega inte ur om a-kassan

TCObloggar 2014-05-02

Det blev uppenbart när oppositionspartierna presenterade sina vårbudgetar att alliansens gillrade fälla - arbetslinjen mot bidragslinjen - lyckats väl. Inget oppositionsparti  var särskilt benäget att redovisa hur mycket man vill satsa på en förbättrad arbetslöshetsförsäkring. Då ställs man snabbt ut som bidragskramare. Det är en förenklad politisk retorik som skymmer de faktiska förhållandena, kan jag tycka.

Jag har debatterat med alliansföreträdare vars grundläggande argument är att det saknas en koppling mellan vad man betalar i avgift och vad man får ut. Därför påstås a-kassan vara ett bidrag. Jag brukar invända med en parallell i pedagogiskt syfte. Under de tolv år som jag har bott i mitt radhus har jag betalat ungefär 35 000 kronor i husförsäkringspremier. Skulle huset brinna ned får jag förhoppningsvis flera miljoner kronor i ersättning från försäkringsbolaget. Ingen koppling mellan avgift och ersättning med andra ord. Det är själva tanken med en försäkring, att många betalar ofta och lite och att de som råkar illa ut får ersättning för skadan under förutsättning av man är berättigad till sådan. Man är t ex inte berättigad till ersättning om man själv sätter fyr på kåken, liksom man givetvis inte kan påräkna a-kassa om man förorsakar sin egen arbetslöshet. Att försäkringen betalar ut ersättning för skadan samtidigt som man har rimliga kvalifikationsregler och en effektiv kontrollfunktion är centralt för såväl hus- och arbetslöshetsförsäkringar.

På ett sätt är dock a-kassan ett bidrag men inte till de arbetslösa utan till några andra, oklart vem. Det handlar om a-kassans finansiering. Jag har gått igenom statens inkomster och utgifter i a-kassesystemet under alliansens regeringstid. Det visar sig att staten har tagit in sammanlagt drygt 93 miljarder kronor mer än man har betalat ut.

År             Överskott/underskott, mdr kr

2007        28,0

2008        14,2

2009        -0,2

2010         22,9

2011          8,9

2012          9,2

2013        10,3

2014          8,5

Källa: Statens årsredovisning (2007-2012), Ekonomistyrningsverket (2013), budgetproposition för 2014

Bara under ett år, 2009, gick systemet med ett litet underskott. I övrigt har överfinansieringen uppgått till minst cirka 10 miljarder kronor varje år, inte sällan betydligt mer än så.

Finansieringen är reglerad i lagar och förordningar. Inkomsterna kommer från två källor; en arbetsgivaravgift (arbetsmarknadsavgiften) som räknas av från arbetstagarnas löneutrymme under arbetsgivarparollen "allt skall räknas" och ett finansieringsbidrag från a-kassorna. Det senare kommer från a-kassemedlemmarnas medlemsavgifter. Sammantaget betalar alltså arbetstagarna in försäkringspremien till staten som en kollektiv del och en individuell del.

De utgifter som bekostas är arbetslöshetsersättning till de arbetslösa, aktivitetsstöd för de som är i åtgärder och garantier, ersättning från den statliga lönegaranti som utgår när företag går i konkurs samt avsättning till statlig pension för dessa tre ersättningar.

Så här har det varit sedan förslagen i Arbom-utredningen infördes under 1990-talet. Tanken var att kostnaderna för arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiken inte skulle belasta statsbudgeten. Men tanken var definitivt inte att arbetstagarnas trygghetssystem skulle användas som kassako för allehanda andra ändamål, så som har blivit fallet under en tid tillbaka.

Det rimliga är att återgå till grundtanken i finansieringsmodellen. Arbetstagarna bidrar kollektivt och individuellt till trygghetssystemen på arbetsmarknaden. De pengar som staten plockar ut skall återföras till dessa system. Att regeringen inte är inne på den linjen visas av att överfinansieringen för innevarande år förväntas bli över åtta miljarder kronor. Detta trots att en särskild intäktspost, den så kallade arbetslöshetsavgiften, avskaffades från den 1 januari i år.

Sammanfattningsvis

  • Är a-kassan ett bidrag? Nej, det är en försäkringsersättning för den inkomstförlust som uppstår vid arbetslöshet. Försäkringen har hyggligt utformade kvalifikationsregler och kontrollfunktioner. Den stora svagheten idag är den låga ersättningen
  • Finns det pengar till en förstärkning av ersättningen? Ja, om man återgår till grundtanken i finansieringen.
  •  

     

    A-kasseexpert

    Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

    Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

    Läs mer här

    Myt att a-kassan är generös

    Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

    Läs mer här

    Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

    Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

    Läs mer här

    Hitta ditt fackförbund

    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund