Digitaliseringen och robotiseringen påverkar redan våra jobb i allra högsta grad. Vilka jobb som upphör och vilka jobb som tillkommer, och minst lika mycket påverkar det innehållet i våra nuvarande jobb. Det är för hela landets välstånd: tillit till samhällets funktioner och andra grundläggande väsentligheter för att vårt samhälle ska vara ett bra samhälle. Fungerande barnomsorg, utbildning, arbetsmiljö, pensioner, sjukvård, äldreomsorg och mycket annat. Det är för allt detta och en hel del till som vi måste ha en fungerande arbetsmarknad.

Jag var idag på ett mycket bra seminarium på Trygghetsfonden TSL – omställningsorganisationen för privatanställda arbetare. Seminariet hette Mörkare tider – vart är konjunktur och sysselsättning på väg. TSL:s VD, Caroline Söder, berättade att inflödet av uppsagda arbetstagare som söker stöd hos dem nu har ökat med 25 procent sedan förra året. Ökningen är dock från mycket låga nivåer och fortfarande får 9 av 10 ett nytt jobb så det är fortfarande en god arbetsmarknad även om signaler om åtminstone en avmattning är tydliga.

Både Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Ola Pettersson, chefsekonom på LO som precis släppt en ny konjunkturrapport, bekräftade bilden av en avmattad konjunktur i år. Men nästa år förväntar sig de båda att konjunkturen ökar för att år 2021 vara normal eller nära normal igen. Om de har rätt så är det en mild och kortvarig konjunktursvacka som vi ser nu.

Däremot framkom en mörkare och allvarligare bild av arbetskraftsbrist och sjunkande produktivitet. En helt samstämmig bild är att all arbetskrafts potential behövs. Även de som idag är arbetslösa eller inte arbetar av andra skäl behövs. Vård- och omsorgssektorn är i skriande behov av personal, och personalbristen inom den sektorn blir bara större och större. När man riggar system för att försöka allokera arbetskraft till sektorer i behov är det dock viktigt att man tar hänsyn till hela samhället. Så att inte rekryteringsbehovet inom vård- och äldreomsorgen tränger ut industrins behov.

Det är svårt att utifrån dagens behov se hur framtidens behov ser ut. Till exempel visade Svenskt Näringsliv en bild från en undersökning de har gjort hos privata företag, att plåt- och ventilationsföretag, måleriföretag och bussföretag låg i topp när det gällde svårigheter att rekrytera den personal de behövde.

Men å andra sidan, om 10 år kanske bussföretagen, liksom andra transportföretag inte längre behöver så mycket personal. Då är kanske många fordon självgående… Transportsektorn är dessutom en sektor som just nu genomgår en stor omställning – från förbränningsmotorer till el.

Caroline Söder, TSL, påpekade att det är en hel palett av åtgärder som behövs för att lösa matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad.

Det är helt uppenbart att vi anställda behöver kontinuerlig påfyllnad av kunskap. För att hänga med så att vi är produktiva så att det går bra för företagen och därmed för Sverige – och så Sverige får råd med bra skolor, sjukvård och annat viktigt, och även så att vi individer är trygga i att vara anställningsbara igen om vi skulle bli av med våra arbeten.

Och blir vi av med jobben måste vi ha råd att ägna vår tid till att söka nytt arbete – vi måste ha en ekonomi som gör att vi kan ägna oss åt omställning och jobbletande. Och inte behöva oroa oss för att vi inte kan köpa vinterskor till barnen eller för att vi måste sälja vårt boende för att hitta något mycket billigare. Åtminstone en kortare tid i arbetslöshet måste vi alla vara beredda på och kunna klara av ekonomiskt. Ersättningen i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen måste höjas så att den blir en rimlig omställningsförsäkring!