Strejkrätten undermineras i ILO

TCObloggar 2014-09-19

Att ILO skakas av en inre konflikt låter kanske varken upphetsande eller oroande. ILO är ju trots allt FN:s organ för arbetslivsfrågor och då är det kanske inte så konstigt att det är lite bråk mellan parterna.   

Men det finns nog anledning att ta konflikten på större allvar än så. Den uppkomna konflikten gäller rätten att strejka, men egentligen handlar det om så mycket mer. I själva verket sätts relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, både i Sverige och i övriga världen, i fråga. Situationen är därför mer problematisk än vad man först skulle kunna tro.

Sedan ILO bildades 1919 har den huvudsakliga uppgiften varit att anta konventioner och bevaka att dessa efterföljs. Det har totalt hunnit bli över 180 konventioner genom åren. Vid behov kan ILO hjälpa enskilda regeringar att vidta åtgärder för att uppfylla de konventioner som de åtagit sig att följa och ibland kan det behövas pekpinnar i form av rekommendationer, men det är aldrig fråga om några tvångsåtgärder.

Applikationskommittén

Applikationskommittén i arbete, i förgrunden

norska kollegan Dag Bjørnar Jonsrud från

Yrkesorganisasjonenes Sentralforbund (YS).

 

Det är så klart inte första gången som det blossat upp en konflikt inom ILO. Men när de tre parterna i ILO (regeringarna, arbetsgivarna och arbetstagarna) tidigare har varit oense i en sakfråga har man åtminstone varit överens om spelreglerna och arbetsformerna. Men så är det inte nu.

Konflikten innebär i korthet att arbetsgivarna ifrågasätter både det sätt som ILO under lång tid har arbetat på och de slutsatser som man gemensamt under åren kommit fram till när det gäller rätten att strejka.

Varje år genomför ILO en konferens i Geneve. Det är en konferens som samlar tusentals deltagare från hela världen.  Konferensen brukar ge en härlig känsla av samförstånd och hopp om att man tillsammans kan åstadkomma något som leder till ett bättre arbetsliv för många miljoner människor som arbetar. Men i år blev det tyvärr ingen sådan kick, tvärtom känner jag bara en skavande oro över vad som kan komma att hända framöver.

Konferensen pågår i tre veckor och  under denna tid jobbar man i flera olika arbetsgrupper och kommittéer som alla består av deltagare från ILO:s tre parter, arbetstagarna, arbetsgivarna och regeringarna. En sådan är Applikationskommittén, vars uppgift är att följa upp och utvärdera hur ILO:s 185 medlemsländer följer de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet som de åtagit sig att följa. Det handlar bland annat om förbud mot tvångs- och barnarbete, men även om rätten att bilda fackföreningar och att organisera sig.

Applikations kommitté har  tolkat in en internationell strejkrätti konvention nr 87 om den fackliga organisationsrätten. Haken är att strejkrätten inte uttryckligen finns inskriven i konventionen utan denna rätt har i praxis ansetts vara en oumbärlig del av de fackliga rättigheterna som tillförsäkrats genom konvention 87.

ILO:s parter har gemensamt stått bakom denna utveckling av strejkrätten, och på arbetstagarsidan gör vi det fortfarande, men tyvärr gör de inte det längre på arbetsgivarsidan. Ifrågasättandet väcktes till liv någon gång på det tidiga 1990-talet men frågan blev inte riktigt het förrän på konferensen 2012.

Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se sambanden med bl.a. murens fall, globaliseringen och problematiken med utstationerad arbetskraft inom EU, som tydliggjordes i t.ex. Laval-målet, och denna konflikts uppkomst.

Vid 2012-års konferens blev allt arbete med att granska efterlevnaden av konventionerna lamslaget och den så kallade Applikationskommittén kunde därför inte anta några slutsatser med rekommendationer riktat mot något land det året.

Därför kom parterna 2013 överens om en tillfällig lösning som innebar att arbetsgivarna i de gemensamma och enhälliga slutsatserna fick tillägga en mening om sin inställning till strejkrätten, allt för att arbetet i Applikationskommittén skulle kunna genomföras i övrigt i vanlig ordning. Värdet av denna lösning var att de länder där arbetstagarna har det som svårast då kunde få den hjälp och det stöd ett ILO-utlåtande innebär. Men redan i slutet av konferensen förstod vi att det inte var en hållbar lösning.

Jag måste erkänna att det var med en viss fasa som jag åkte till årets konferens för att delta som svensk arbetstagarrepresentant i Applikationskommittén.

I år var arbetsgivarna enormt väl förberedda. De hade ett smart upplägg och en skicklig retorik och de hade uppenbarligen också bearbetat regeringar för att stärka sin sak. Tonläget och argumentationen var dessutom vässad och förändrad. Ryktet säger att de hade anlitat tre drivna advokater att föra sin talan. Från att de tidigare hade uttalat allmänt missnöje när det gäller rätten att strejka var angreppssättet nu bredare mot ILO och dess kommittéer och det visade sig inte heller finnas någon större vilja att på plats försöka lösa tvisten.

Arbetet i Applikationskommittén började trots allt bra. Vi hann gå igenom alla de 25 aktuella fallen och komma överens om slutsatser för de sex första länderna. Men när frågan om strejkrätten första gången kom upp havererade allt igen och denna gång ordentligt. Några fler slutsatser blev det inte och alla positioner låstes helt. Arbetsgivarna tycks inte kunna godta någon annan lösning än att arbetstagarsidan helt accepterar deras förslag till lösning.

Det är svårt att uppfatta arbetsgivarnas agerande på något annat sätt än som en krigsförklaring mot hela ILO och särskilt mot arbetstagarsidan. Det är ett kraftfullt och riktat angrepp för att få till stånd en förändring av bland annat tolkningen av konvention 87 i en mer EU-konform och arbetsgivarvänlig riktning.

Arbetstagargruppen är mycket upprörd men enig. Det finns starka reaktioner mot arbetsgivarnas sätt att agera när det gäller deras ideologiska och kategoriska sätt att resonera och hantera denna fråga.

Det föreligger nu en uppenbar risk att tvisten hamnar i den Internationella domstolen i Haag eller i en särskild upprättad tribunal inom ILO. Oavsett vilken metod som väljs kommer processen att ta lång tid och det råder dessutom en stor ovisshet om vad som kommer att hända när vi har fått det juridiska utslaget. Ingen vet hur långt arbetsgivarna är beredda att gå, är de kanske till och med beredda att lämna ILO om de får ett domslut mot sig?

Kortsiktigt innebar arbetsgivarnas agerande att 19 av de 25 fall som Applikationskommittén avhandlade i år inte fick något auktoritativt uttalande från ILO. Fackföreningarna i dessa länder fick alltså inte något användbart verktyg för att sätta press på sina regeringar att vidta åtgärder för bättre villkor för dem som arbetar. I år drabbar det särskilt hårt utsatta arbetstagare i länder som Colombia, Kambodja och Kongo.

Långsiktigt kan det få väsentligt allvarligare konsekvenser, och inte bara drabba strejkrätten och övervakningsmaskineriet inom ILO utan även hela själva ILO, och det skulle förstås innebära en stor skada.  Ansvaret för ett sådant haveri faller i så fall tungt på arbetsgivarna.

 

Tips om du vill läsa mer om medlemsländernas överträdelser av de konventioner som de åtagit sig att följa:

Expertkommitténs rapport 2014 med samtliga granskade konventionsöverträdelser: http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_norm/---relconf/documents/meetingdocument/wcms_235054.pdf

Applikationskommitténs rapport om bl.a. de 25 specialgranskade överträdelsefallen där kommittén endast för sex länder (Bangladesh, Dominikanska republiken, Grekland, Jemen, Niger och Vitryssland) kunde enas om partsgemensamma slutsatser. http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_norm/---relconf/documents/meetingdocument/wcms_246782.pdf

 

Andra bloggar och tidningar som skrivit om ILO och strejkrätten:

http://loblog.lo.se/arbetsmarknad/ilo-utmanas-villkoren-i-arbetslivet-star-pa-spel/

http://stbloggen.se/strejkratt-under-hot/

http://www.kollega.se/strejkratten-under-hot

http://www.lotcobistand.org/english/node/13636

http://www.tcotidningen.se/ilo-fack-och-arbetsgivare-i-konflikt-om-strejkratten

http://arbetet.se/2014/09/23/facken-hotas-nar-ilo-brakar-internt/

Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Tjänstemännen är demokratins ryggrad

Hot och våld mot poliser, vårdpersonal, lärare, socialsekreterare och andra myndighetspersoner är ett växande problem. Det är ett särskilt allvarligt angrepp mot demokratin. Beslutsfattare behöver i högre utsträckning slå vakt om den offentliga tjänstemannens oberoende och integritet.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.