Policy om religiös neutralitet på jobbet - är det rätt väg i Sverige?

TCObloggar 2017-03-20

Nyligen kom två avgöranden från EU-domstolen som handlar om muslimska kvinnor med huvudduk som förlorat sina jobb, den ena i Belgien (mål C-157/15) och den andra i Frankrike (mål C-188/15).

Avgörandena har redan föranlett en ganska animerad debatt om vilka konsekvenser de kan få i Sverige. EU-domstolens uttalanden kan få betydelse också i Sverige, men det behöver inte bli så. Mycket beror på hur de svenska arbetsgivarna kommer att agera framöver och hur vi från den fackliga sidan hanterar frågan.

I de här fallen uttalar sig EU-domstolen om EU-direktivet om likabehandling (2000/78/EG)  som bland annat ligger till grund för den svenska diskrimineringslagen. Direktivet är ett minimidirektiv vilket innebär att Sverige får ha regler som är mer fördelaktiga än de i direktivet.

Jag kommer först att kort gå igenom de två rättsfallen från EU-domstolen och vilka lärdomar man kan dra av dem och sedan avsluta med varför jag inte anser att neutralitetspolicy är bästa vägen att gå för oss i Sverige.

Det franska fallet – utan policy måste man se till yrkeskraven

Mål C-188/15 handlar om ett företag där en muslimsk kvinna som bar huvudduk arbetade som projektingenjör. Hon utförde arbete hos olika kunder till företaget. En av dessa kunder hade framfört att ”det inte skulle vara någon med huvudduk nästa gång”. För att främja utvecklingen av företaget såg sig därför företaget tvunget att se till att de anställda iakttog viss diskretion i förhållande till kunderna när det gällde att ge uttryck för sina personliga preferenser, och uppmanade kvinnan att inte bära huvudduk. Kvinnan ville inte avstå från detta och blev av den anledningen uppsagd.

EU-domstolen konstaterade att särbehandlingen av kvinnan inte var grundad på någon intern ordningsregel och att en kunds önskemål om att inte bli bemött av någon som bär huvudduk då endast kan tillmötesgås om det är ett krav som uppfyller vissa kriterier, se nedan. EU-domstolen ansåg inte att kriterierna var uppfyllda i detta fall. Målet skickas nu tillbaka till den nationella domstolen i Frankrike för avgörande om uppsägningen var diskriminerande. Det är väl ingen djärv gissning att så kommer att bli fallet!

Lärdomar av det franska fallet

För att en arbetsgivare som inte har en intern ordningsregel (i form av till exempel en neutralitetspolicy, se mer om det nedan) ska kunna ställa krav på sina anställda om viss klädsel (till exempel inte bära huvudduk) måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • Det ska vara ett verkligt och avgörande yrkeskrav som ställs.
  • Målet med kravet ska vara legitimt.
  • Kravet ska vara proportionerligt.
  • I EU-domstolens avgörande gjordes också följande medskick.

    • Det ska vara ett krav som objektivt dikteras av den aktuella yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang i vilket den utförs.
    • Kravet kan däremot inte omfatta subjektiva överväganden, såsom arbetsgivarens vilja att ta hänsyn till en kunds särskilda önskemål.
    • Det är endast under mycket begränsade omständigheter som en egenskap som avser bl.a. religion kan utgöra ett verkligt och avgörande yrkeskrav.
    • Det belgiska fallet – en korrekt intern neutralitetspolicy är inte direkt diskriminerande men kan leda till indirekt diskriminering

      Mål C-157/15 handlar om ett företag som tillhandahåller receptionstjänster till externa kunder. En muslimsk kvinna som bar huvudduk var anställd i företaget. Företaget sade upp henne när hon inte följde företagets interna ordningsregler som innebar att hon inte längre tilläts bära huvudduk.

      Företaget hade under kvinnans anställning infört interna ordningsregler som förbjöd arbetstagarna att på arbetsplatsen bära synliga symboler för deras politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser och att utföra varje form av ritual som hänför sig till dessa övertygelser (en så kallad neutralitetspolicy). Målet med reglerna var företagets vilja att uppvisa politisk, filosofisk eller religiös neutralitet i förbindelse med offentliga och privata kunder.

      EU-domstolen konstaterade att regeln behandlar företagets samtliga arbetstagare på ett identiskt sätt genom att generellt och utan åtskillnad ålägga dem neutral klädsel. Domstolen slog därefter fast att en sådan policy inte utgör direkt diskriminering enligt direktivet.

      EU-domstolen överlämnar nu målet till den nationella domstolen i Belgien som har att pröva om policyn, som visserligen framstår som neutral men som i praktiken kan medföra att personer som tillhör en viss religion eller övertygelse särskilt missgynnas, de facto missgynnar någon. Om så är fallet kan det vara fråga om indirekt diskriminering

      Lärdomar av det belgiska fallet

      Utgångspunkten är att en korrekt intern neutralitetspolicy som tillämpas rätt inte är direkt diskriminerande men att den kan leda till indirekt diskriminering.

      För att kunna avgöra om ett missgynnande till följd av tillämpningen av en neutral regel är att betrakta som indirekt diskriminering, eller inte, måste följande tre frågor besvaras:

      • Är bestämmelsen objektivt motiverad av ett berättigat mål?
      • Är medlen lämpliga för att uppnå detta mål?
      • Är medlen nödvändiga för att uppnå detta mål?
      • EU-domstolen har i denna del av det belgiska målet kommenterat frågorna enligt nedan:

        1. Berättigat mål?
        2. En arbetsgivares önskan att visa upp en politisk, filosofisk eller religiös neutral bild i förhållande till kunder hänför sig till den i EU-stadgan erkända näringsfriheten, är i princip berättigad. Det gäller särskilt när det endast är de arbetstagare som förväntas komma i kontakt med arbetsgivarens kunder som omfattas av regeln. Med ett sådant berättigat mål kan det tillåtas, inom vissa gränser, att det görs ett ingrepp i religionsfriheten.

          1. Medlen lämpliga?
          2. Den intern ordningsregel ska vara ägnad att säkerställa en korrekt tillämpning av neutralitetspolicyn. Policyn måste tillämpas på ett konsekvent och systematiskt sätt samt utan åtskillnad och bara gälla personal som har kontakt med företagets kunder.

            1. Medlen nödvändiga?
            2. För att kontrollera om målet är nödvändigt ska domstolen undersöka om förbudet är begränsat till vad som är strängt nödvändigt. Är förbudet att bära symbolerna uteslutande riktat till de arbetstagare hos företaget som har kundkontakter, måste förbudet anses som strängt nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.

              Policy om religiös neutralitet på jobbet - är det rätt väg i Sverige?

              På arbetsplatserna i Sverige har vi hittills hanterat frågan om religiösa symboler på ett praktiskt och respektfullt sätt. Där huvudduk och andra religiösa symboler har ställt till problem i arbetet har det till största del varit utifrån verkliga och avgörande yrkeskrav, till exempel säkerhetskrav eller hygienkrav inom vården, och då har man hittat lösningar på dessa problem.

              Vi har en praxis i arbetslivet, som är lagfäst i kapitel 3 i diskrimineringslagen, att förebygga och motverka diskriminering och arbeta med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter. Den bakomliggande tanken är att främja mångfald och inkludering i arbetslivet. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om de aktiva åtgärderna. Därför ter sig en neutralitetspolicy där man skalar bort alla symboler som är politiska, filosofiska och religiösa, som både främmande för svenska förhållanden och närmast intolerant. Det känns som att ta flera steg tillbaka. Frågan är också hur en sådan policy står sig i förhållande till diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder när det gäller religion eller annan trosuppfattning.

              Jag vill även på grund av andra anledningar höja ett varningens finger när det gäller neutralitetspolicys. Om man som arbetsgivare vill införa en sådan policy måste man grundligt tänka igenom vilka skäl man har för att göra det och hur man vill utformar den. Det ska finnas objektivt motiverade berättigade mål.

              Policyn måste dessutom tillämpas på ett identiskt, systematiskt och konsekvent sätt mot alla arbetstagare. Jag kan förutse praktiska tillämpningsproblem. Man måste till exempel löpande se till att ingen i personalen bryter mot policyn. Bara en sådan sak som att hålla reda på alla olika religiösa symboler kan vara knepigt. Om man tillåter någon symbol, bör det per definition innebära att man diskriminerar dem som tvingats ta bort sina symboler på grund av policyn.

              Man bör också notera att båda rättsfallen från EU-domstolen handlar om anställda som har kundkontakter. Det är en speciell relation, som bland annat berör näringsfriheten i EU-stadgan, och det är sannolikt mycket svårare att formulera en giltig neutralitetspolicy på arbetsplatser där man inte har kundkontakter.

              Det förvånar mig att de religiösa symbolerna och olikheterna ofta ensidigt framställs som något negativt som skadar affärerna istället för att använda dem som något positivt som kan gynna verksamheten till exempel genom att attrahera fler och nya grupper som kunder genom att de lättare kan identifiera sig med företaget och de som arbetar där.

              Jag känner en oro för att en del arbetsgivare kan missledas att tro att bara man antar en policy så är det inte diskriminerande att ställa krav på att ingen ska ha huvudduk. Men som vi har sett ovan krävs det mycket mer än så och det måste finnas väldigt goda skäl och genomtänkta medel för att en sådan policy inte ska betraktas som, i vart fall, indirekt diskriminerande.

              Här har vi från den fackliga sidan ett stort ansvar att ta fram alternativ till att införa en neutralitetspolicy, och om en policy ändå införs peka på eventuella brister i utformningen och i tillämpningen av policyn.

              Jag är slutligen helt övertygad om att den svenska vägen med tolerans och att lösa problemen i samförstånd när verkliga och tvingande yrkeskrav uppstår är bästa sättet att hantera dessa frågor även framöver.

              Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

              Coronaviruset påverkar hela samhället

              Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar inom områden som påverkas stort av coronapandemin. Här hittar du allt som TCO skrivit med anledning av det nuvarande läget.

              Läs mer

              Debatt

              Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

              Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

              Nyheter

              TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

              Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

              Pressmeddelanden

              Välkommet räddningspaket för arbetstagare

              Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

              Debatt

              Glöm inte bort EU i budgetstriden

              Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

              Nyheter

              Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

              4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

              Pressmeddelanden

              TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

              Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

              Gå till Aktuellt

              TCO bloggar

              Therese Svanström - Ordförande TCO

              09 april, 2020

              Media är viktigt i kristider – men också att inte synas

              Det var någon i min omgivning som sa att vi sannolikt aldrig förr har tittat på och läst så mycket nyheter, som just nu. Och det är nog sant. I en svår tid som den vi befinner oss i är beroende av att hålla oss uppdaterade över vad myndigheter och politiker säger, men även om hur läget ser ut lokalt. Det är också tack vare journalistiken som vi kan ta del av hur vardagen ser ut för de som sliter med att bekämpa smittspridningen och vårda de sjuka. Många yrkesgrupper och branscher är hårt pressade. Det gäller också medierna och det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Nyhetsbevakning och granskning behövs alltid, inte minst i svåra tider.

              Maria Ahrengart - Nationalekonom

              06 april, 2020

              Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

              Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

              Corona

              Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

              06 april, 2020

              Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

              Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

              Corona

              Therese Svanström - Ordförande TCO

              03 april, 2020

              Att hålla ihop och att hålla i

              Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

              01 april, 2020

              Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

              Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

              Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

              Maria Ahrengart - Nationalekonom

              31 mars, 2020

              Var så trygg du kan i otrygga tider

              Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

              Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

              Gå till TCO bloggar

              TCO play

              Se fler filmer

              Rapporter

              Rapporter

              Får tjänstemännen ihop livspusslet?

              Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

              Läs vidare

              Rapporter

              Var rädd om RUT!

              TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

              Läs vidare

              Rapporter

              Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

              Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

              Läs vidare

              Rapporter

              Att använda bostäderna bättre

              I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

              Läs vidare

              Se alla rapporter

              Arbetsvärlden

              Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

              Hitta ditt fackförbund

              TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
              Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.