Policy om religiös neutralitet på jobbet - är det rätt väg i Sverige?

TCObloggar 2017-03-20

Nyligen kom två avgöranden från EU-domstolen som handlar om muslimska kvinnor med huvudduk som förlorat sina jobb, den ena i Belgien (mål C-157/15) och den andra i Frankrike (mål C-188/15).

Avgörandena har redan föranlett en ganska animerad debatt om vilka konsekvenser de kan få i Sverige. EU-domstolens uttalanden kan få betydelse också i Sverige, men det behöver inte bli så. Mycket beror på hur de svenska arbetsgivarna kommer att agera framöver och hur vi från den fackliga sidan hanterar frågan.

I de här fallen uttalar sig EU-domstolen om EU-direktivet om likabehandling (2000/78/EG)  som bland annat ligger till grund för den svenska diskrimineringslagen. Direktivet är ett minimidirektiv vilket innebär att Sverige får ha regler som är mer fördelaktiga än de i direktivet.

Jag kommer först att kort gå igenom de två rättsfallen från EU-domstolen och vilka lärdomar man kan dra av dem och sedan avsluta med varför jag inte anser att neutralitetspolicy är bästa vägen att gå för oss i Sverige.

Det franska fallet – utan policy måste man se till yrkeskraven

Mål C-188/15 handlar om ett företag där en muslimsk kvinna som bar huvudduk arbetade som projektingenjör. Hon utförde arbete hos olika kunder till företaget. En av dessa kunder hade framfört att ”det inte skulle vara någon med huvudduk nästa gång”. För att främja utvecklingen av företaget såg sig därför företaget tvunget att se till att de anställda iakttog viss diskretion i förhållande till kunderna när det gällde att ge uttryck för sina personliga preferenser, och uppmanade kvinnan att inte bära huvudduk. Kvinnan ville inte avstå från detta och blev av den anledningen uppsagd.

EU-domstolen konstaterade att särbehandlingen av kvinnan inte var grundad på någon intern ordningsregel och att en kunds önskemål om att inte bli bemött av någon som bär huvudduk då endast kan tillmötesgås om det är ett krav som uppfyller vissa kriterier, se nedan. EU-domstolen ansåg inte att kriterierna var uppfyllda i detta fall. Målet skickas nu tillbaka till den nationella domstolen i Frankrike för avgörande om uppsägningen var diskriminerande. Det är väl ingen djärv gissning att så kommer att bli fallet!

Lärdomar av det franska fallet

För att en arbetsgivare som inte har en intern ordningsregel (i form av till exempel en neutralitetspolicy, se mer om det nedan) ska kunna ställa krav på sina anställda om viss klädsel (till exempel inte bära huvudduk) måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • Det ska vara ett verkligt och avgörande yrkeskrav som ställs.
  • Målet med kravet ska vara legitimt.
  • Kravet ska vara proportionerligt.
  • I EU-domstolens avgörande gjordes också följande medskick.

    • Det ska vara ett krav som objektivt dikteras av den aktuella yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang i vilket den utförs.
    • Kravet kan däremot inte omfatta subjektiva överväganden, såsom arbetsgivarens vilja att ta hänsyn till en kunds särskilda önskemål.
    • Det är endast under mycket begränsade omständigheter som en egenskap som avser bl.a. religion kan utgöra ett verkligt och avgörande yrkeskrav.
    • Det belgiska fallet – en korrekt intern neutralitetspolicy är inte direkt diskriminerande men kan leda till indirekt diskriminering

      Mål C-157/15 handlar om ett företag som tillhandahåller receptionstjänster till externa kunder. En muslimsk kvinna som bar huvudduk var anställd i företaget. Företaget sade upp henne när hon inte följde företagets interna ordningsregler som innebar att hon inte längre tilläts bära huvudduk.

      Företaget hade under kvinnans anställning infört interna ordningsregler som förbjöd arbetstagarna att på arbetsplatsen bära synliga symboler för deras politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser och att utföra varje form av ritual som hänför sig till dessa övertygelser (en så kallad neutralitetspolicy). Målet med reglerna var företagets vilja att uppvisa politisk, filosofisk eller religiös neutralitet i förbindelse med offentliga och privata kunder.

      EU-domstolen konstaterade att regeln behandlar företagets samtliga arbetstagare på ett identiskt sätt genom att generellt och utan åtskillnad ålägga dem neutral klädsel. Domstolen slog därefter fast att en sådan policy inte utgör direkt diskriminering enligt direktivet.

      EU-domstolen överlämnar nu målet till den nationella domstolen i Belgien som har att pröva om policyn, som visserligen framstår som neutral men som i praktiken kan medföra att personer som tillhör en viss religion eller övertygelse särskilt missgynnas, de facto missgynnar någon. Om så är fallet kan det vara fråga om indirekt diskriminering

      Lärdomar av det belgiska fallet

      Utgångspunkten är att en korrekt intern neutralitetspolicy som tillämpas rätt inte är direkt diskriminerande men att den kan leda till indirekt diskriminering.

      För att kunna avgöra om ett missgynnande till följd av tillämpningen av en neutral regel är att betrakta som indirekt diskriminering, eller inte, måste följande tre frågor besvaras:

      • Är bestämmelsen objektivt motiverad av ett berättigat mål?
      • Är medlen lämpliga för att uppnå detta mål?
      • Är medlen nödvändiga för att uppnå detta mål?
      • EU-domstolen har i denna del av det belgiska målet kommenterat frågorna enligt nedan:

        1. Berättigat mål?
        2. En arbetsgivares önskan att visa upp en politisk, filosofisk eller religiös neutral bild i förhållande till kunder hänför sig till den i EU-stadgan erkända näringsfriheten, är i princip berättigad. Det gäller särskilt när det endast är de arbetstagare som förväntas komma i kontakt med arbetsgivarens kunder som omfattas av regeln. Med ett sådant berättigat mål kan det tillåtas, inom vissa gränser, att det görs ett ingrepp i religionsfriheten.

          1. Medlen lämpliga?
          2. Den intern ordningsregel ska vara ägnad att säkerställa en korrekt tillämpning av neutralitetspolicyn. Policyn måste tillämpas på ett konsekvent och systematiskt sätt samt utan åtskillnad och bara gälla personal som har kontakt med företagets kunder.

            1. Medlen nödvändiga?
            2. För att kontrollera om målet är nödvändigt ska domstolen undersöka om förbudet är begränsat till vad som är strängt nödvändigt. Är förbudet att bära symbolerna uteslutande riktat till de arbetstagare hos företaget som har kundkontakter, måste förbudet anses som strängt nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.

              Policy om religiös neutralitet på jobbet - är det rätt väg i Sverige?

              På arbetsplatserna i Sverige har vi hittills hanterat frågan om religiösa symboler på ett praktiskt och respektfullt sätt. Där huvudduk och andra religiösa symboler har ställt till problem i arbetet har det till största del varit utifrån verkliga och avgörande yrkeskrav, till exempel säkerhetskrav eller hygienkrav inom vården, och då har man hittat lösningar på dessa problem.

              Vi har en praxis i arbetslivet, som är lagfäst i kapitel 3 i diskrimineringslagen, att förebygga och motverka diskriminering och arbeta med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter. Den bakomliggande tanken är att främja mångfald och inkludering i arbetslivet. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om de aktiva åtgärderna. Därför ter sig en neutralitetspolicy där man skalar bort alla symboler som är politiska, filosofiska och religiösa, som både främmande för svenska förhållanden och närmast intolerant. Det känns som att ta flera steg tillbaka. Frågan är också hur en sådan policy står sig i förhållande till diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder när det gäller religion eller annan trosuppfattning.

              Jag vill även på grund av andra anledningar höja ett varningens finger när det gäller neutralitetspolicys. Om man som arbetsgivare vill införa en sådan policy måste man grundligt tänka igenom vilka skäl man har för att göra det och hur man vill utformar den. Det ska finnas objektivt motiverade berättigade mål.

              Policyn måste dessutom tillämpas på ett identiskt, systematiskt och konsekvent sätt mot alla arbetstagare. Jag kan förutse praktiska tillämpningsproblem. Man måste till exempel löpande se till att ingen i personalen bryter mot policyn. Bara en sådan sak som att hålla reda på alla olika religiösa symboler kan vara knepigt. Om man tillåter någon symbol, bör det per definition innebära att man diskriminerar dem som tvingats ta bort sina symboler på grund av policyn.

              Man bör också notera att båda rättsfallen från EU-domstolen handlar om anställda som har kundkontakter. Det är en speciell relation, som bland annat berör näringsfriheten i EU-stadgan, och det är sannolikt mycket svårare att formulera en giltig neutralitetspolicy på arbetsplatser där man inte har kundkontakter.

              Det förvånar mig att de religiösa symbolerna och olikheterna ofta ensidigt framställs som något negativt som skadar affärerna istället för att använda dem som något positivt som kan gynna verksamheten till exempel genom att attrahera fler och nya grupper som kunder genom att de lättare kan identifiera sig med företaget och de som arbetar där.

              Jag känner en oro för att en del arbetsgivare kan missledas att tro att bara man antar en policy så är det inte diskriminerande att ställa krav på att ingen ska ha huvudduk. Men som vi har sett ovan krävs det mycket mer än så och det måste finnas väldigt goda skäl och genomtänkta medel för att en sådan policy inte ska betraktas som, i vart fall, indirekt diskriminerande.

              Här har vi från den fackliga sidan ett stort ansvar att ta fram alternativ till att införa en neutralitetspolicy, och om en policy ändå införs peka på eventuella brister i utformningen och i tillämpningen av policyn.

              Jag är slutligen helt övertygad om att den svenska vägen med tolerans och att lösa problemen i samförstånd när verkliga och tvingande yrkeskrav uppstår är bästa sättet att hantera dessa frågor även framöver.

              Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

              Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

              Det saknas inte utmaningar på arbetsmiljöområdet. I ljuset av coronapandemin har vikten av ett väl fungerande arbetsmiljöarbete blivit ännu tydligare.

              Läs mer

              Debatt

              EU legislation on minimum wages is not the solution

              We are deeply worried and concerned that the European Commission, after its second-stage consultation with the social partners, is planning to proceed with a legislative initiative on minimum wages—a proposal, which will not respect treaty limitations and be counterproductive for a social Europe built on robust, multi-employer collective bargaining. As the Scandinavian trade union movement, on the fourth of September we sent our own reply to the commission.

              Nyheter

              Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

              Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

              Pressmeddelanden

              TCO kommenterar frågan om anställningsskyddet i framtiden

              TCO ser fortsatt allvarligt på statlig inblandning i frågor som arbetsmarknadens parter är bäst lämpade att sköta. Det är endast genom kollektivavtal som långsiktigt hållbara lösningar kan nås. Därför är TCO:s uppfattning fortfarande att regeringen inte kan gå vidare med LAS-utredningens förslag.

              Debatt

              Dags för klarspråk om sjukförsäkringen!

              För oss är det självklart att sjukförsäkringen ska vara rättssäker och ge sjukskrivna rehabilitering och stöd så att de kan gå tillbaka till sitt arbete och ta tillvara sin kompetens och yrkeserfarenhet. Men som utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum visar, och våra förbund erfar, finns det idag stora brister i hur sjukförsäkringen fungerar.

              Nyheter

              Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

              Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

              Pressmeddelanden

              Många som jobbar hemma trivs bra – men saknar kollegorna

              Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. TCO har låtit Novus fråga tjänstemännen om deras arbetsmiljö under pandemin.

              Gå till Aktuellt

              TCO bloggar

              Therese Svanström - Ordförande TCO

              09 oktober, 2020

              Kompromisskampen 2020

              I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

              Partsmodellen

              Sofia Råsmar - EU-jurist

              16 oktober, 2020

              Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

              Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

              EU

              Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

              12 oktober, 2020

              Premiepensionens insättningsgaranti

              Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

              Trygghetssystem, Pension

              Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

              05 oktober, 2020

              Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

              Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

              Trygghetssystem, Pension

              Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

              30 september, 2020

              Ett viktigt steg i rätt riktning som behöver åtföljas av fler

              Ökade möjligheter till utveckling och omställning genom hela arbetslivet är en fråga som ligger som ett raster över det mesta som vi tar oss för i TCO – oavsett om det handlar om arbetsmiljö, trygghetssystem, pensioner, utbildning, jämställdhet eller arbetsmarknadspolitik.

              Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Omställning och utbildning

              Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

              25 september, 2020

              Budgeten saknar besked om en skattereform

              En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

              Ekonomi och tillväxt, Skattereform

              Gå till TCO bloggar

              Seminarier och event

              21 Oktober

              Onsdag 21 oktober 08:30 - 09:00 |

              Lärcentra i centrum

              Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus, men för TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett livesänt samtal där den nya rapporten ”Lärcentra – för högre utbildning i hela landet” presenteras.

              Läs mer

              5 November

              Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

              Vi som jobbade hemma

              Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

              Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

              Se alla event

              TCO play

              Se fler filmer

              Rapporter

              Rapporter

              Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

              Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

              Läs vidare

              Rapporter

              Vidareutbildning, varför och för vad?

              Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

              Läs vidare

              Rapporter

              Tryggheten, staten och partsmodellen 2

              Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

              Läs vidare

              Rapporter

              Får tjänstemännen ihop livspusslet?

              Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

              Läs vidare

              Se alla rapporter

              Arbetsvärlden

              Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

              Hitta ditt fackförbund

              TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
              Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.